Inlägg märkta med riksdagsvalet 2010
Publicerat av Sammy den 2010-01-19 kl 17:38
Jag fick ett brev idag från Anton och Ludvig som kände sig lite osäkra på vilket parti de ska rösta på. De skriver så här:
Hej!
Vi är två killar, Anton och Ludvig, som suttit och diskuterat politik dom senaste dagarna.
Ingen av oss är riktigt säker på vad vi ska välja för parti, och därför undrar vi nu varför vi borde rösta på det parti som du står för?
Vad satsar ni på för oss ungdomar?
Många av våra polare pratar om att rösta på Sverigedemokraterna, och det är ju mycket debatt om dom. Vad tycker ni om dom och varför borde vi rösta på er istället?
För Anton och Ludvigs skull har jag klippt bort deras efternamn. Jag skrev så här tillbaks:
Hej Anton och Ludvig!
Till ungdomar vill vi ge något mycket värdefullt: rättssäkerhet. Både sittande regering och deras föregångare har jobbat hårt på att kriminalisera över miljonen svenskar och gett privata företag mer befogenheter än polisen för att jaga dessa brottslingar. Resultatet ser vi tydligt nu senast idag när
Mikael Nordfeldth fick sitt kontor raidat av polisen och sina datorer beslagtagna, utan att någon pratat med honom innan alls.
I övrigt handlar det om frågor som vi anser vara avgörande för att demokratin ska kunna fungera och skydda våra mänskliga rättigheter. När sista papperstidningen lämnat tryckerierna, brevbäraren levererat sitt sista brev, telefonstationen kopplat fram sitt sista samtal, och TV/Radio-masten skickat sitt sista TV- och radioprogram, vill vi då att staten och privata företag ska ha total insyn och kontroll över Internet?
Nu är det ju inte alls säkert att Internet verkligen kommer ersätta all annan media, men en teknisk revolution liknande den när tryckpressen kom ser vi ändå att Internet är, och att den betyder minst lika mycket för vår demokrati. Som skrämmande bevis på det är Irans nedstängning av hela landets Internettrafik och Kinas långtgående censur.
När det gäller Sverigedemokraterna kan vi konstatera att de är Piratpartiets ideologiska motsats. Där de vill ha enkelriktning och enfald vill vi ha variation och mångfald. Vad de vill konservera vill vi utveckla. Medans de bygger murar försöker vi riva dem. Där de ser hot ser vi möjligheter. Men framförallt, vi ser ett uppenbart samband mellan isolation och stagnation.
Rent sakfrågepolitiskt ställer vi oss undrande till deras ambitioner att inrätta jourhavande dygnetrunt-domstolar, arbetsläger för straffångar och återgå till hur Sverige såg ut under andra världskriget rent allmänt. De står nämligen för väldigt mycket mer än bara begränsad invandring, något som ofta kommer i skymundan i media.
Sen är det så att även om Piratpartiet inte tar ställning i frågan om antalet personer som ska få uppehållstillstånd eller asyl, så tar vi ändå stark ställning för de mänskliga rättigheterna och vår allas medmänskliga skyldighet att hjälpa människor i nöd. Vi anser inte att Sverigedemokraternas politik lever upp till dem kraven och så länge de inte gör det ser vi inte några som helst samarbetsmöjligheter hos dem.
Hoppas det gav svar på era frågor, säg till om ni undrar över något mer!
Mvh,
Sammy Nordström
Vice valkretsledare, PP Östergötland
Publicerat av Sammy den 2010-01-09 kl 18:03
I många sammanhang har Piratpartiet svängt med termen “kunskapssamhället” men få har lyckats definiera hur ett kunskapssamhälle som rent ideologisk samhällsvision skulle se ut. Beelzebjörn, Jimmy Callin, Göran Widham och Klara Tovhult är dock några av de få (ber om ursäkt för om jag missat någon) och i samma anda tänkte jag göra ett försök till att beskriva min vision.
Kunskapssamhällets grund vilar på den klassiska synen på kunskap som makt. Samtidigt är kunskapssamhället ett demokratiskt samhälle som värderar subsidiaritetsprincipen högt. Den logiska slutsatsen av dessa principer är att allmännyttig kunskap bör tillhöra allmänheten och kunskapen om enskilda de som den berör. Häri ligger nyckeln till gränsdragningen mellan information som allmängods eller privat. Rent praktiskt är följden att man som exempel inte kommer kunna hemlighetsstämpla internationella handelsavtal som ACTA eftersom det berör både nationell och internationell immaterialrättslagstiftning världen över. En annan följd är att man inte kommer kunna bedriva massiv övervakning av enskilda så som FRA och NSA gör idag. Och naturligtvis får den spridningshämmande immaterialrättslagstiftningen ta ett rejält kliv tillbaka till förmån för allmännyttan som kunskap- och kulturspridningen medför.
Kunskapssamhället innebär också en avsevärd modernisering av offentlighetsprincipen och man talar om maktens transparens inför folket. Detta är inte mindre än en förutsättning för den nya e-demokratin som gör det möjligt för alla medborgare att själva delta i beslutsprocessen. Och ju närmre makten kommer folket, desto mindre behöver medborgarna förlita sig till politikernas kunskaper samtidigt som politikerna allt mer behöver förlita sig till medborgarnas kunskaper. Effekterna är att de traditionella politiska ideologierna får ta ett steg tillbaka till förmån för den allmänna förståelsen för sakfrågorna och inflytande allt mer en fråga om att sprida kunskap istället för att etablissemanget säkrar sin maktposition genom att upprätthålla kunskapsklyftorna i samhället.
Vidare slår kunskapssamhället vakt om de som på ett eller annat sätt förmedlar kunskap människor emellan. Kunskapsförmedlare är allt från politiker, lärare, brevbärare, internetleverantörer till fildelare, som alla är en del av den samhällskritiska funktion som kunskapsspridningen utgör. Ett skydd för kunskapsförmedlare säkerställer att kunskapsspridning och enskildas privata kommunikation inte inskränks av mindre än misstanke om brott belagt med fängelsestraff. Samtidigt beläggs kunskapsförmedlare inom offentligheten med en skyldighet att i sin kunskapsförmedling vara objektiva och inget förvanska.
I kunskapssamhället är kunskapens tillgänglighet av största vikt och dator med Internet en del av den sociala trygghetsgarantin. Hela välfärdssystemet och offentligheten går att tillgå via en dator med Internet. Statens all byråkratisk formalia har moderniserats och effektiviserats med modern IT och går att mycket enkelt följa via datorn. När man lämnar datorn så gör man det för att mötas och umgås med människor, inte för att fylla i blanketter och vänta i väntsalar.
Som en konsekvens av kunskapsspridningen demokratiseras också allt fler samhällsinstitutioner som innan präglats av teknokratiskt styre, exempelvis skattemyndigheten, vården, försäkringskassan, osv. I ett klimat där personalen pressas hårt för att vara kostnadseffektiva blir det viktigt för medborgaren att känna till sina rättigheter. Genom kollektivets samlade kunskap ges medborgaren en avsevärt bättre möjlighet att hävda sin rätt istället för att behöva stå upp mot de yrkeskunniga helt själv och enbart med de egna kunskaperna till hjälp.
Kunskapssamhället växer fram genom den nya generationen. I skolan lär man sig vikten av att kunna tillgodo se sig kollektivets samlade kunskap och hur man själv bidrar till den. Med den enorma kunskapstillgången blir det också av allt större vikt att kunna kritiskt granska information, källor och hur viss information förhåller sig till annan information. Man får också lära sig om de spår av information man lämnar efter sig när man bevandrar sig i informationsteknologin och vikten av att skydda sin personliga integritet.
Ökad kunskap betyder också ökad förståelse och mindre utrymme för fördomar. I kunskapssamhället är samhällsutvecklingens behov av de olika infallsvinklar som olika kulturella bakgrunder tillför något självklart. Kort sagt; I en homogen grupp blir mycket sällan något nytt tänkt. Därför är kunskapssamhället ett mångkulturellt samhälle som ständigt utvecklas och förändras.
Allt detta tar samhällsutvecklingen och det kulturella livet till nya nivåer som med teknikens hjälp ständigt hittar nya uttrycksformer. Dock inte utan konflikter. Även om dagens konflikter mellan de som anammat den nya tekniken och de som försöker bevara gamla samhällsstrukturer kommer vara överspelad när kunskapssamhället väl är här så kommer nya maktkamper uppstå. När medborgarna får mer inflytande i sakfrågorna utmanas den tidigare ideologiskt orienterade maktstrukturen av opinionen som kommer av den ökade sakkunskapen hos allmänheten. Dock är det en maktkamp som är som mest samhällsnyttig när den är i balans då varken någon ideologisk utopi eller teknokratiskt styrelseskick vore något eftersträvansvärt.
Vart samhällsutvecklingen tar vägen efter det är bortom denna framtidsvision. Säkerligen kommer jag få fel på några punkter, om jag kommer få rätt om något överhuvudtaget dvs. Men jag hoppas och tror att det är den här vägen vi kommer gå och att Piratpartiet kommer vara en av de som driver på utvecklingen. Framgångarna i EU-valet och etableringen i över 30-länder världen över är en bra början. Riksdagen, kommunerna och landstingen nästa!
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: piratpartiet, framtidsvision, piratideologi, kunskapssamhället, informationspolitk, riksdagsvalet 2010
Publicerat av Sammy den 2010-01-03 kl 21:44
Få pirater har nog missat att valet för vilka som ska stå på Piratpartiets valsedlar för riksdagsvalet i höst är i full gång. Men ändå är det många som inte lagts sin röst ännu, genomsnittet i valdeltagande tycks ligga runt en procent enligt siffror som presenterades nu vid årsskiftet. En förklaring kan vara att för få vet hur de ska rösta.
I ett försök att få bukt med det och samtidigt premiera våra lokala talanger har några av oss som inte själva ställer upp i primärvalet satt ihop en helt inofficiell och självutnämnd valberedande grupp för östra distriktet. Vi tänkte att vi hjälper dem som känner sig osäkra genom att vi som grupp helt enkelt sätter oss ner och skapar en lista över de vi rekommenderar.
Gruppen består av:
Björn Nilsson – vice KL, Norrköping
Mattias Bjärnemalm – valberedare, Piratpartiet
Sammy Nordström – vice VL, Östergötland
Victoria Westberg – vice kampanjledare, Piratpartiet
Vi har i arbetet försökt att så noga som möjligt gå igenom kandidaternas utfrågningstrådar och bloggar, och jämfört personliga intryck av enskilda kandidater i den mån vi kunnat. Det har varit svårt, eftersom en del kandidater varken är kända av oss personligen, eller har forumtrådar eller bloggar. De faktorer som vägt allra tyngst i vår bedömning har varit, utan inbördes ordning, geografisk representation, könsfördelning, utmärkande engagemang och initiativ, lokal respektive nationell förankring, samt tillgänglighet för medlemmarnas (och våra) frågor.
Den valberedande gruppens kandidatlista ser ut som följer:
1. Hanna Dönsberg, Västerås
2. Mårten Fjällström, Uppsala
3. Marit Deldén, Linköping
4. Gabriel Sjölund, Linköping
5. Emil Isberg, Västerås
6. Eva Wei, Uppsala
7. Mattias Andersson, Örebro
8. Mikael Nilsson, Uppsala
9. Johanna Julén, Västerås
10. David Bergström, Strängnäs
11. Anna Svensson, Norrköping
12. Mattias Lennartsson, Västerås
13. Stefan Flod, Uppsala
14. Jonas Nordgren, Västerås
15. Benjamin Ingberg, Linköping
16. Leif Svensson, Valdemarsvik
17. Maria Follman, Örebro
18. Anders Lindbäck, Västerås
19. Gabriel Ledung, Uppsala
20. Michael Ahlström, Norrköping
21. Katarina Sundén, Örebro
22. Linus Godman, Gotland
Diskussionerna som lett fram till denna lista har varit präglade av både enighet och delade meningar i varierande grad för var och en av kandidaterna. Men i slutändan har vi ändå varit överens. Dock har vi inte för avsikt att göra anspråk på denna lista som “bäst” för partiet och uppmuntrar fler initiativ som detta för att få upp valdeltagandet och med den egna lokalkännedomen premiera de kandidater som behöver premieras.
Östra distriktets valberedande grupp har även publicerat sin lista i följande diskussionstråd på Piratpartiets forum (kräver att man är inloggad): http://forum.piratpartiet.se/Topic191819-567-1.aspx
Och kom ihåg att du måste lägga din röst senaste den 17:e januari!
Uppdatering: Mattias Bjärnemalm och Victoria Westberg har också bloggat om listan.
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: piratpartiet, riksdagsvalet 2010, primärvalet, riksdagskandidater, valberedning
Publicerat av Sammy den 2010-01-01 kl 17:22
2009 var ett extraordinärt år för Piratpartiet. Mattias Bjärnemalm fick rätt, vi kom in i EU och fick därmed vårt efterlängtade politiska erkännande. Internationellt är vi politiska stjärnor. Men det var inte lätt och ska sanningen fram hade vi en hel del tur också.
För 2010 har vi åtagit oss att ta oss in i riksdag, kommuner och landsting, vilket kommer kräva ännu hårdare arbete än EU-kampanjen och antagligen en hel del tur med. Samtidigt har den senaste tidens interna diskussioner präglats av mycket tankar och idéer om vår organisations utformning (min vision), vilket talar för ett mycket spännande årsmöte i april. Innan dess lär vi förhoppningsvis se en del Parleys också.
Det handlar alltså om att vi under 2010 tänkt både genomföra en del mindre mirakel och samtidigt återuppfinna oss själva. Det låter kanske något övermäktigt när man formulerar det så, men jag ser det som att det ena är lite av en förutsättning för det andra och vi har inget val egentligen. Alternativet att ge upp finns helt enkelt inte.
Så nu tar vi knytnävarna ur fickan, spottar i händerna, kavlar upp ärmarna, hugger tag i en varsin högaffel, ger oss ut på gator och torg, och in i riksdagen, kommunerna och landstingen, för att ta ifrån politikerna deras jobb och möjligheter att fortsätta missköta dem. Söndagen den 19 september 2010 är nämligen inte bara dagen för sveriges riksdagsval, det är även den internationellt kända “talk like a pirate day”, men för svenskarna “vote like a pirate day”, och dagen vi talar om för minst 14 riksdagspolitiker och en rad lokalpolitiker runt om i landet, att de fått sparken.
Gott nytt piratår!
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: piratpartiet, politik, informationspolitik, riksdagsvalet 2010, valstrategi, parley, organisationsutveckling, nyår
