Hej Anton och Ludvig!

Till ungdomar vill vi ge något mycket värdefullt: rättssäkerhet. Både sittande regering och deras föregångare har jobbat hårt på att kriminalisera över miljonen svenskar och gett privata företag mer befogenheter än polisen för att jaga dessa brottslingar. Resultatet ser vi tydligt nu senast idag när Mikael Nordfeldth fick sitt kontor raidat av polisen och sina datorer beslagtagna, utan att någon pratat med honom innan alls.

I övrigt handlar det om frågor som vi anser vara avgörande för att demokratin ska kunna fungera och skydda våra mänskliga rättigheter. När sista papperstidningen lämnat tryckerierna, brevbäraren levererat sitt sista brev, telefonstationen kopplat fram sitt sista samtal, och TV/Radio-masten skickat sitt sista TV- och radioprogram, vill vi då att staten och privata företag ska ha total insyn och kontroll över Internet?

Nu är det ju inte alls säkert att Internet verkligen kommer ersätta all annan media, men en teknisk revolution liknande den när tryckpressen kom ser vi ändå att Internet är, och att den betyder minst lika mycket för vår demokrati. Som skrämmande bevis på det är Irans nedstängning av hela landets Internettrafik och Kinas långtgående censur.

När det gäller Sverigedemokraterna kan vi konstatera att de är Piratpartiets ideologiska motsats. Där de vill ha enkelriktning och enfald vill vi ha variation och mångfald. Vad de vill konservera vill vi utveckla. Medans de bygger murar försöker vi riva dem. Där de ser hot ser vi möjligheter. Men framförallt, vi ser ett uppenbart samband mellan isolation och stagnation.

Rent sakfrågepolitiskt ställer vi oss undrande till deras ambitioner att inrätta jourhavande dygnetrunt-domstolar, arbetsläger för straffångar och återgå till hur Sverige såg ut under andra världskriget rent allmänt. De står nämligen för väldigt mycket mer än bara begränsad invandring, något som ofta kommer i skymundan i media.

Sen är det så att även om Piratpartiet inte tar ställning i frågan om antalet personer som ska få uppehållstillstånd eller asyl, så tar vi ändå stark ställning för de mänskliga rättigheterna och vår allas medmänskliga skyldighet att hjälpa människor i nöd. Vi anser inte att Sverigedemokraternas politik lever upp till dem kraven och så länge de inte gör det ser vi inte några som helst samarbetsmöjligheter hos dem.

Hoppas det gav svar på era frågor, säg till om ni undrar över något mer!

Mvh,

Sammy Nordström
Vice valkretsledare, PP Östergötland

När Piratpartiet talar om medborgarrätt är det nästan alltid i frågor kring våra rättigheter på och kring internet. Men i principprogrammet talar vi om människorätt. Det senare avspeglas även i styrelsens senaste beslut om vård till papperslösa.

Vad vi menar är att det blir ett glapp i vad vi säger oss stå för och vad vi i praktiken står för. Vems rättigheter är det vi värnar om vi säger oss stå för mänskliga rättigheter? Ska vi tala om mänskliga rättigheter, medborgarrätt och människorätt behöver vi ta frågor om asylsökande och deras integritet på allvar.

Vi menar att vi har stöd för detta i principprogrammet:

“Piratpartiet skall och kommer att agera för att exponera och fälla en regering som partiet anser inte lever upp till den respekt för människorätt som man ska kunna förvänta sig av en demokrati. Vi anser också att en sådan respekt aldrig ska villkoras, exempelvis baserat på härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.”

Därför ska vi tala om att det är en mänsklig rättighet att få en dräglig asylansökan och en rättssäker prövning av den. Sverige bryter enligt Amnesty med flera mot asylrätten, och om vi bryr oss om mänskliga rättigheter hoppas vi att det såväl gäller flyktingbarn som kvinnor av utländsk härkomst!

Därför ska vi tala om den mänskliga rättigheten att inte behöva känna sig hotad i det land där man sökt en fristad, om eldar som tänds utanför flyktingförläggningar med minst samma emfas som när vi talar om att människor stängs av från internet.

Därför ska vi inte vara rädda för att tala om dessa frågor utifrån ett piratperspektiv med stöd i principprogrammet!

Vi uppmanar alla pirater som håller med oss att kopiera det här inlägget till sin egen blogg.

Klara Tovhult
Jimmy Callin
Göran Widham
Rikard Fröberg
Sammy Nordström
Isak Gerson
Leif Ershag
Johnny Olsson
Marit Deldén
Olof Bjarnason

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratpartiet, främlingsfientlighet, invandring, flyktingpolitik, medmänsklighet, mänskliga rättigheter, människorätt, rättssäkerhet, asyl, asylrätt

Beatrice Ask

Camilla Lindberg ställde en skriftlig fråga till Beatrice Ask om hon avser att vidta några åtgärder för att precisera medverkansbegreppet för att skydda Internetleverantörer och deras kunder. Frågan var ställd med anledning av att Stockholms tingsrätt nyligen har förbjudit Internetleverantören Black Internet AB att leverera Internet till en Internetleverantör som i sin tur levererar Internet till en hemsida och som eventuellt håller på med medhjälp till upphovsrättsbrott(!).

Som vanligt när Beatrice Ask ställs till svars kommer hon med ett svar mer fasansfullt än man kunde tro i sin vildaste fantasi. Visserligen är det bra att hon gör det tydligt att ett vitesföreläggande inte är en dom eller ett straff riktat mot någon, det är helt enkelt en uppmaning från en domstol att en person eller företag ska vidta någon form av åtgärd, inget mer. Men sen förklarar hon för oss att Internetlevernatörers ansvarsfrihet inte ska hindra vitesförelägganden och hänvisar till ett EU-direktiv. Så förvarar man alltså det som kan liknas vid att tvinga en brevbärare att sluta leverera paket till en person som eventuellt är medhjälpare till knarklangning.

Sen kommer nästa anmärkningsvärda formulering, hon benämner Internetleverantörer som “mellanhänder“. Hon menar alltså att Internetleverantörer är företag som håller på med någon form av grossistverksamhet. Det säger så fantatiskt mycket om hennes syn på digital kommunikation. Ettor och nollor är liksom Internetleverantörers varor som de distribuerar över hela världen i sina rör. “Internet is a series of tubes“, någon som minns?

Med det synsättet förstår jag mycket väl argument som “IPRED är inte konstigare än att en butiksinnehavare får ta fast och polisanmäla snattare”. Det är fullkomligt logiskt i den värld där Internetleverantörer bara är grossister för Hollywoods varor och att vår privata kommunikation inte är vår egna privata kommunikation. Nu när jag sitter här i mitt privata hem och skriver detta så ser Beatrice Ask det som att jag är inne i Internetgrossitens shoppingcentrum och nåde mig om jag skulle ta något utan att betala för mig. I normala fall hade man skrattat åt ett sådant resonemang men eftersom människan sitter på posten som Sveriges justitieminister så är hon rätt upp och ner samhällsfarlig!

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: beatrice ask, justitieminister, nätneutralitet, budbärarimmunitet, vitesföreläggande, rättssäkerhet, ipred, fildelning, piratkopiering, piratpartiet, informationspolitik, kommunikation, infrastruktur, kommunikationsfrihet, privatliv, integritet

I ett uttalande till SVD likställer t.o.m. denna nämndeman fallet med att vara ett eventuellt stöldfall, trots att vilken fåtöljadvokat som helst kan konstatera att brottsrubriceringen stöld är något helt annat än medhjälp till upphovsrättsintrång och har inte ens med immaterialrätt att göra. Med det sagt finns det två möjliga slutsatser: antingen är personen i fråga inte kompetent nog att förstå skillnaden mellan materialrätt och immaterialrätt, eller så har personen en moral som är överordnad dessa lagstadgade principer. Oavsett vilket bör personen hållas så långt ifrån juridik som möjligt, särskilt situationer som innebär att få dömma i en svensk rättegång.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: ministerstyre, mutbrott, korruption, korporativism, the pirate bay, rättegång, upphovsrätt, juridik, rättssäkerhet, jäv, fildelning, piratkopiering, piratpartiet

Härmed förklarar jag mitt öppna stöd för civil olydnad i frågan om olovlig kopiering av upphovsskyddade verk. Jag uppmanar även till fullständig bojkott av upphovsrättsskyddade verk som kommersiella produkter, såvida inte upphovsmannen tagit klart och tydligt avstånd från branschorganisationernas agerande samt att betalningen med största säkerhet går oavkortat till upphovsmannen själv. Allt annat upphovsskyddat material uppmuntrar jag att man olovligen kopierar och sprider vidare till andra i största möjliga utsträckning. Syftet är att visa att det faktiskt är deras egna konsumenter de ger sig på och att vi inte tänker låta oss skrämmas av deras maffiametoder.

Man bör dock vara medveten om risken att branschorganisationerna kommer utöva sina nyvunna befogenheter. Man bör vara medveten om att de kan begära ut identiteten på innehavaren av det internetabonemang man använder, frysa dennes banktillgångar, göra husrannsakan och beslagta den datorutrustning de hittar samt kräva godtyckligt belopp i skadestånd. Därför bör man enbart följa mina uppmaningar om man själv står som innehavare av internet abonnemanget eller om man har abonnemangsinnehavarens tillåtelse. Civil olydnad handlar nämligen inte bara om att trotsigt bryta mot lagen i protest, man måste även vara beredd att ta konsekvenserna av det. Om branschorganisationerna ger sig på mig så kommer i alla fall jag stå för mina handlingar.

Dock kommer jag ALDRIG acceptera eller respektera de maktbefogenheter som odemokratiskt tilldelats branschorganisationerna. I mina ögon är och förblir de multinationella storföretag som försöker upprätthålla sin förlegade affärsmodell med rena maffiametoder, inte poliser eller någon form av myndighet. Vill de in i min bostad så kommer de inte in utan svensk polis. Vill de dömma mig för brott och ha ersättning för sina rent påhittade ekonomiska förluster så görs inte det utanför en svensk rättegångssal. Naturligtvis kommer jag även göra allt för att informera allmännheten om vad de utsätter mig för.

Jag uppmanar även den som inte redan gjort det till att gå med i Piratpartiet. Vi måste trots allt fortsätta försöka påverka den demokratiska vägen också. Om inte för att “vinna”, åtminstone för att ta ifrån en röst från de partier som låter denna avveckling av våra demokratiska rättigheter fortsätta trots folkets protester.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: civil olydnad, upphovsrätt, fildelning, piratkopiering, ipred, rättssäkerhet, korporativism

Vad vägverket haft för grund för att anklaga oss för att köra genom avgiftsbelagda passager i Stockholm är för oss ett mysterium och naturligvtis kommer vi bestrida räkningen. Dock är det vissa saker som är värda att notera redan innan ärendet utretts:

1. Domen för vårt påstådda brott förkunnas med motiveringen “trängselskatt beslutas genom automatiserad behandling av uppgifter i vägtrafikregistret enligt 2, 9, 11 och 12 §§ lag (2004:629) om trängselskatt”. Ja, något fel eller intrång i den personliga integriteten  kan ju inte staten göra eftersom det sköts av automatiska system, eller hur? Skönt att filtreringen av ALL  svensk privatkommunikation på Internet och det svenska telenätet kommer kunna behandlas på precis samma automatiserade sätt fr.o.m. årsskiftet, eller hur?

2. Vägverket hävdar att “även om du anser att beslutet är felaktigt är du skyldig att betala in skatten i tid”. DETTA ÄR FELAKTIG BLUFF OCH BÅG AV SJÄLVASTE SVENSKA STATEN. Att betala en räkning är i juridisk mening detsamma som att godkänna den, därfär bör man ALDRIG NÅGONSIN betala en räkning som man har för avsikt att bestrida förrän EFTER tvisten om räkningen är avgord.

Detta är ingen mardröm, det är det samhälle vi lever i idag, här och nu. Håll med och håll käften, annars har du inte rent mjöl i påsen och stjäl pengar av ärliga kulturarbetare. Om någon som läser detta har haft högre tankar om mig innan ber jag om ursäkt men jag blir inget mindre än fly förbannad över hur lågt det svenska samhället sjunkit utan att folket reagerar med fysiskt våld. Inte för att jag på något sätt förespråkar våld, jag menar bara att det vore en naturligt och fullt förståerlig reaktion på vad som händer i samhället idag.

Förbannad är rätta ordet, bara 21 timmar innan svenska staten ges laglig rätt att övervaka ALL svensk kommunikation via Internet och telefon på ett sätt som INTE godkänts av svenska riksdagen. På samma sätt som jag tidigare idag drabbats av felaktig trängselskatt kommer svenskar snart kunna anklagas för terrorism och olovlig fildelning. Man kan tycka att det ena brottet är betydligt grövre än det andra men som de politiska vindarna blåser idag kan dessa brott komma att straffas lika hårt med grova avvikelser från de mänskliga rättigheterna och den demokratiska rättstatens principer. VAR FAN ÄR VI PÅ VÄG EGENTLIGEN?

Finns bara en sak och göra, rösta på Piratpartiet. Faktiskt. Om du inte vet vad vi är för ett parti, läs lite mer om oss, men framförallt, ta kontakt med oss och prata med oss. Långtifrån alla pirater är några fjuniga fjårtisar som bara vill ha gratis musik, själv är jag småbarnsfar och egen företagare.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: pirat, politik, piratpolitik, vägverket, trängselskatt, fra, rättssäkerhet, integritet

En förespråkare skulle naturligtvis säga att man skulle använda informationen för att stoppa eventuella terroristdåd eller andra hot mot rikets säkerhet. Men vi andra vet ju att det inte är hela sanningen. Hur är det med information som bara misstänkliggör utan att avslöja något särskilt planerat attentat? Visst, bara för att man utreder någon eller några misstänkta har man ju inte behandlat dem som skyldiga (än) och denna princip utgår man ju ifrån även i normalt polisarbete. Frågan är när det övergår från att vara en del av en utredning till att man behandlar någon som skyldig.

Jag är varken advokat eller utbildad inom juridik men skulle ändå vilja påstå att all fortsatt frihetsinskränkande behandling av en eller flera individer som går utanför ramarna av vad som är nödvändigt för en vanlig brottsutredning vore att behandla en person som skyldig. Om man utgår från denna princip, vad skulle det betyda för FRAs behandling av individers privata kommunikation som filtrerats fram och lagras för att eventuellt t.o.m säljas till andra nationer?

Att lämna ut informationen till en annan nation är ju onekligen en handling som går utanför ramarna av en brottsutredning och vem vet vilka repressalier som väntar när informationen nått ut till andra länder och man ska på utlandssemester? Detta sker ju helt utan berörda personers vetskap, möjlighet till rättslig prövning eller upprättelse. Hur kommer det sig att informationen FRA får fram genom sin spaning ses som att den vore så rättsäker att ingen rättslig prövning är nödvändig och vilka påföljder som helst är berättigade?

Jag känner att just den här biten med de faktiska spaningsmålens rättigheter och deras totala avsaknad till rättslig prövning är en aspekt som inte diskuterats så mycket i FRA debatten och att det för det mesta handlar om vanliga “oskyldiga” svenskars integritet. Naturligtvis är det en viktig aspekt, men som jag ser det innebär FRA-lagen mer än bara integritetskränkning. FRA-lagen innebär att vi totalt förkastar vårt rättssystem och principen om att alla ska behandlas som oskyldiga fram tills motsatsen bevisats och att alla ska få möjligheten att försvara sig i en rättegång innan man döms och tilldelas eventuell rättslig påföljd.