Bloggsam

Piratpartiet teknokraterna?

Publicerat av Sammy den 2009-12-14 kl 15:58

Piratpartiet utgörs till mycket stor del av tekniskt orienterade män, det är knappast en nyhet för någon. Som både IT-konsult och man är jag en av dem. Stereotypiskt för denna grupp är att man ständigt söker tekniska lösningar som ska lösa alla problem eller utilitaristiskt ge de bästa av förutsättningar för så många som möjligt. Och när man anser sig hittat tekniken som löser alla problem blir de som bestämmer men inte förstår tekniken hinder för att just lösa alla problem.

Att på en gång försöka få alla som är med och bestämmer i en demokrati att förstå tekniken på samma nivå som de teknikintresserade är praktiskt taget omöjligt och i det läget är det lätt att tycka att de som har kunskapen borde vara de som bestämmer. Men har man verkligen förstått konsekvenserna av ett sådant styrelseskick? Jag menar att det är dags för piraterna att göra upp med sina teknokratiska tendenser, en gång för alla.

Teknokrati är för piraterna vad kommunism är för vänstern eller högerextremism är för högern, och på samma sätt som dem behöver vi göra ett tydligt avståndstagande från de odemokratiska ytterligheter som vi annars kan komma att förknippas med. För någon tvekan om det odemokratiska i ett teknokratiskt styre bör det inte vara någon tvekan om, vidare leder det till rakt av motsatt effekt för det vi vill uppnå med våra principer om fri kunskap, delad kultur och skyddat privatliv.

Varför det inte är demokratiskt med teknokrati är ganska enkelt att svara på: Expertis eller tekniskt kunnande är inte detsamma som välvilja. Expertis eller tekniskt kunnande är inte någon som helst orientering för vad folket vill eller vad som är “deras eget bästa”. Folkets vilja är något som enbart folket själva kan ge uttryck för.

Politik är inte heller en vetenskap, det är att eftersträva någon form av gemensamt ideologiskt mål om vad som vore idealsamhället. Teknokrater är ofta utilitarister, dvs söker lösningar som ger största möjliga godhet eller lycka. Frågan är dock hur man definierar godhet och lycka? Alla människor har ju väldigt olika syn på vad som vore idealsamhället och där finns inget tekniskt eller vetenskapligt svar på vad som är “det rätta”.

Ett annat problem med teknokrati är att de som sitter med kunskapen ges makt som incitament för att behålla kunskapen för sig själva. I en demokrati får de istället makt som incitament för att sprida sina kunskaper. Även i ett demokratiskt samhälle har ju de med kunskap makt eftersom man kan påverka väldigt mycket genom att sprida kunskap, något vi ser väldigt tydligt effekten av i t.ex. miljöfrågan. Genom alla larmrapporter från forskare har vi, utöver hur vi röstar i valen, även sett mycket kraftiga ändringar i våra konsumtionsmönster, något som skulle vara mycket svårare att lyckas med i en teknokrati.

Ett teknokratiskt samhälle vore alltså motsatsen till ett samhälle där kunskapen är fri och ger istället effekten  att kunskapen stannar hos den styrande eliten. Samtidigt som man bildar samhällsklyftor avseende kunskapsnivån så begränsas också kulturutbytet människor emellan. Det är helt enkelt svårare att ta del av kultur man inte förstår. Sist men inte minst är det inte svårt att se hur ställningstagandet för ett skyddat privatliv inte är en teknisk lösning för ett tekniskt problem. Det går kort sagt inte motivera ur ett teknokratiskt perspektiv och utgör snarare ett hinder för många tekniska lösningar på en rad säkerhetsproblem och är ett mycket bra exempel på varför vetenskapligt eller tekniskt kunnande inte ger svaret på ideologiska problem.

Med det sagt blir det uppenbart att ju närmre folket makten kommer, desto bättre förutsättningar för fri kunskap, delad kultur och skyddat privatliv. Och idag har vi tekniska lösningar som skulle kunna ta makten närmre folket än någonsin, dock är det något vi alltjämt bör eftersträva på demokratisk väg. Som teknikevangelister är vår uppgift att visa på nyttan och de nya möjligheter som teknikutvecklingen ger oss, dvs dela med oss av våra kunskaper. Syftet med det är inte att tvinga på alla samma syn på tekniken som vi eller skaffa oss makt för att genomföra något som vore “allas bästa”. Syftet är att ge alla samma möjlighet att skaffa sig en bildad uppfattning. Detta är för mig vad piratideologi och demokrati handlar om, och vad teknokrati står i motsats till.

Vid nästa årsmöte för Piratpartiet kommer jag därför agera för en uppdatering av vårt principprogram där vi tar avstånd från teknokrati som styrelseskick. Förslag på hur en sådan formulering skulle kunna se ut tas väldigt gärna emot i kommentarerna.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratideologi, piratpartiet, politik, ideologi, piratism, demokrati, teknokrati, kunskap, kultur, integritet, informationspolitik

Från piratideologi till en bredare piratpolitik

Publicerat av Sammy den 2009-08-05 kl 03:28

Här kommer nu förhoppningsvis sista delen av mitt filosoferande kring piratideologin som består i ett försök att summera och lite mer konkret formulera de politiska ställningstaganden som piratideologin föranleder. Se det som ett första utkast som antagligen kommer revideras många gånger om innan jag känner mig helt nöjd, inte minst beroende på vilken feedback jag får. Texten är med avsikt utformad lite som en wikipedia-artikel och tanken är att man som pirat antingen ska känna igen sig eller reagera och argumentera emot.

Piratrörelsen som politisk ideologi

Som politisk ideologi vill piratrörelsen på kort sikt föra in ett helt nytt politiskt perspektiv på dagordningen som man kallar för informationspolitik. Den står utanför de klassiska ideologierna konservatism och socialism. Dock finns det vissa inslag av liberalism att ana i exempelvis värnandet av de medborgerliga rättigheterna och demokratiska principerna, samtidigt kan man dra vissa paralleller till socialismen i ställningstagandet för en digital allemansrätt.

Piratideologin vill på längre sikt ha en icke-våldsam revolution av dagens parlamentariska system för att med möjligheterna som informationsteknologin ger sudda ut gränserna mellan beslutsfattare, opinionsbildare och medborgare. Alla som vill ska kunna delta, påverka och förmedla sina idéer i den politiska processen. Myndighetsutövandet bör alltjämt vara öppen och möjlig att ifrågasätta. Medborgarnas rättigheter bör vara suveräna, lika för alla och aldrig villkoras på grund av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.

Ideologi

Piratideologin utgår ifrån de tre kärnfrågorna kunkap, kultur och demokrati. Kunskap är makt, kultur varje människas naturrätt och demokrati en mänsklig rättighet. De tre värdena hör ihop och viktigaste principerna som följer av dem är att:

• Verka för en total transparens och öppenhet i det politiska styret samtidigt som man skyddar individens personliga integritet.
• Skapa mer folklig förankring, debatt och påverkansmöjligheter i den politiska processen.
• Motverka alla försök att inskränka informationsfriheten och de mänskliga rättigheterna.
• Reformera immaterialrättten för att skydda informationsfriheten och rätten till skyddat privatliv.
• Verka för en större tillgänglighet av informationsteknologin.
• Verka för kostnadseffektiv e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder inom statliga myndigheter och organisationer.
• Verka för mer e-demokrati och möjligheter för medborgarna att interagera med myndigheterna.
• Skapa mer kunskap och förståelse för informationsteknologi och IT-säkerhet inom statliga myndigheter och organisationer.
• Kämpa mot korporativism, överstatlighet, korruption och andra odemokratiska inslag i politiken och de statliga myndigheterna.
• Kämpa mot förtryck av alla individer, oberoende av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.

Politiska ståndpunkter

Demokrati, myndigheter och förvaltning

Som en effekt av ställningstagandena för mer folkligt förankrad demokrati så inbegriper ett av piratideologins stora mål en betydligt mer omfattande e-demokrati för att ge medborgare möjlighet att delta i de demokratiska processerna samt interagera med myndigheterna. En viktig förutsättning för att en e-demokrati ska fungera är maktens transparens och medborgarnas fulla insyn i den demokratiska processen.

Vidare vill man införa s.k. e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder. Det handlar om konstnadseffektivitet och behålla kontroll och ansvar för systemen hos myndigheterna istället för att helt lämna över det till en privat marknadsaktör. Man menar att de system där mjukvaruutvecklaren inte tillåter granskning av källkoden är en avvikelse från offentlighetsprincipen och gör myndigheterna allt för beroende av den enskilde mjukvaruutvecklaren.

Piratideologin ser även en skyldighet hos myndigheter att tillgodo se sig en tillräcklig förståelse för informationsteknologin, framför allt men inte bara inom rättsväsende och polismyndigheter, för att upprätthålla rättssäkerheten och skydda medborgarnas rättigheter inom all verksamhet som använder eller på annat sätt berör informationsteknologi.

Information, kunskap och kultur

Informationsfriheten, bestående av principerna om yttrandefrihet, integritet och offentlighet, är enligt piratideologin inget mindre än en förutsättning för en demokrati och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Därför förespråkar man en total informationsfrihet, skyddad från både statens och privata företags övervakning och kontroll. Man talar om en digital allemansrätt med följande huvudsakliga ståndpunkter:

• Reformerad upphovsrätt, som släpper privat kopiering fri
• Nätneutralitet, dvs ett öppet internet, utan filter och censur
• Rätten till anonymitet
• Rätten till privat kommunikation

Man vill dessutom avskaffa patentsystemet helt. Man menar förenklat att eventuella samhällsförluster av patentsystemets avskaffande långt överträffas av de samhällsförluster som patentsystemets bevarande förorsakar.  Som exempel på detta pekar man på faktumet att miljoner HIV-smittade människor i tredje världen med största sannolikhet inte kommer gå att rädda livet på för att patent hindrar dem att få tillgång livsnödvändiga bromsmediciner.

Infrastruktur

Allt som oftast för “infrastruktur” tankarna till system som omfattar vägar med kollektivtrafik, järnvägar med tågförbindelser, energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät. Det är i allmänhet det offentliga samhället – staten och kommunerna – som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastrukturen. Piratideologin menar att även den informationsteknologi som Internet utgör ingår i begreppet infrastruktur och bör garanteras av staten och kommunerna i samma utsträckning som all annan samhällsnödvändig infrastruktur. Motiveringen är att samhällsviktiga funktioner allt mer förlitar sig på att informationsteknologin fungerar, individens möjlighet att nyttja samhällsviktiga funktioner förutsätter tillgång till informationsteknologin och att den möjliggör delaktighet i den demokratiska processen.

Ekonomi

Om man jämför piratideologins förhållande till våra immateriella tillgångar med den gröna ideologins förhållande till våra naturtillgångar så innebär piratideologin den gröna ideologins raka motsats. Vad som menas är att medans den gröna ideologin talar om vikten av att begränsa nyttjandet av våra begränsade naturtillgångar så talar piratideologin om vikten av att inte begränsa nyttjandet av våra immateriella tillgångar. Med immateriella tillgångar avses information, kunskap och kultur som man menar kan kopieras och spridas i all oändlighet utan att det tillför något extra arbete eller kostnad för skapandeprocessen.

Det handlar alltså inte om något egentligt motsatsförhållande till den gröna ideologin som snarare skulle kunna ses som ett möjligt komplement till piratideologin.

En marknad som genom statlig reglering hindrar fri informationsspridning för att skapa en konstgjord begränsning på en tillgång som i sitt naturliga tillstånd är obegränsad ser piratideologin som ett direkt hot mot informationsfriheten och demokratin. Därför ser man det som inte mindre än en nödvändighet med en övergång från denna tillgänglighetsnegativa marknad till en mer tillgänglighetspositiv “exponeringsmarknad”(?), dvs att man tar betalt för att exponera istället för att tillgängliggöra. Dock ser piratideologin inte det som lagstiftarnas uppgift att få till denna förändring mer än att häva de statliga regleringar som hotar informationsfriheten och demokratin för att låta marknadens utveckling ha sin gilla gång.

Skola och utbildning

I ett informationssamhälle blir det allt viktigare att kunna hitta i informationsflödet och tolka den informationen man hittar. Piratideologin vill därför verka för en skola som inriktar sig mer på att lära ut hur man hittar information, att vara kritisk och att ha förmågan att se mönster och relatera olika information till varandra. Fria informationsflöden och delad kultur stimulerar de viktigaste färdigheterna i framtiden men kan också minska kostnaderna för skolan.

Man är även starkt kritisk till att så många skolor lär elever att enbart använda proprietära IT-system från en viss marknadsdominerande systemleverantör. Av den anledningen vill man ställa krav på allmänna skolor att använda IT-system med öppen källkod och öppna standarder.

Vård, hälsa och omsorg

Inom vården och omsorgen värnar piratideologin inte bara allas självklara rätt till vård enligt de mänskliga rättigheterna, mer utmärkande ser man även till den personliga integriteten, IT-säkerheten och återigen IT-system med öppen källkod och öppna standarder som är oberoende av enskilda systemleverantörer.

I övriga hälsofrågor har man en kritisk utgångspunkt till alla förslag som inskränker medborgerliga fri- och rättigheter, även om syftet är att värna folkhälsan. Piratideologin motsäger inte att det i vissa fall kan vara befogat att inskränka en rättighet för att skydda en annan, dock bör det alltid finnas en rimlig proportionalitet mellan inskränkningar i vår frihet och det man kan förväntas uppnå med dem. I avvägningen mellan medborgerliga rättigheter och folkhälsan menar man att en inskränkning i någons rättigheter behöver motiveras med mer än en misstanke om att individen riskerar att skada sig själv eller någon tolkning om vad som vore individens bästa.

Famillje- och genuspolitik

Piratideologin har en mycket frihetlig hållning i familjepolitiken. Man stödjer samkönade äktenskap och samkönades rätt till adoption. Jämställdhet är en viktig princip inom piratideologin, men den tillhör inte någon bestämd inriktning inom feminismen.

Internationella relationer

Piratideologin är för internationella samarbeten, dock ej överstatlighet. Av den anledningen har man ett kritiskt förhållningssätt till EU och ett tydligt ställningstagande emot Lissabonfördraget. Istället vill man reformera EU till att vara ett mer demokratiskt och mellanstatligt samarbete.

I övrigt står piratideologin även för en icke-våldsam kamp för demokrati, informationsfrihet, och mänskliga rättigheter världen över. Särlagstiftning i syfte att bekämpa internationell terrorism vänder man sig dock starkt emot. Alla bör vara lika inför lagen, oavsett förövarens brott, härkomst eller religiös tillhörighet.

Invandringspolitik

Även om piratideologin inte har något direkt ställningstagande i frågan om hur många invandrare som ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige eller EU så motverkar man all politik som underminerar de mänskliga rättigheterna. Staten bör aldrig ha rätt att neka uppehållstillstånd för någon person som riskerar att få sina mänskliga rättigheter inskränkta utan det. Vidare är man kritisk till nekat uppehållstillstånd som en möjlig påföljd av ett brott, vilket man menar bör få samma följder som ett brott begånget av någon med svenskt medborgarskap.

Övrig politik

Piratideologin tar inte ställning för eller mot någon fråga som inte nämnts ovan. Grundhållningen är att frågorna om informationsfrihet, medborgarrätt och demokrati är en förutsättning för all annan politik och därmed överordnade. I de fall piratideologins ställningstaganden inte berörs bör den öppna debatten och folkviljan vara utgångspunkten.

Senast uppdaterad: 2009-09-29 kl 11:00

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratideologi, piratpartiet, politik, ideologi, piratism, demokrati, medborgarrätt, integritet, förvaltning, skola, utbildning, ekonomi, vård, hälsa, omsorg, EU, familjepolitik, genuspolitik, infrastruktur

Piraten och demokratin

Publicerat av Sammy den 2009-07-13 kl 04:55

Efter skrällen i valet kliver piratrörelsen nu ned ett par kliv från barrikaderna för att återuppta arbetet med att formulera en piratideologi. Jag tänkte i detta inlägg fördjupa mig lite mer i vilken syn piraten har på demokrati, den parlamentariska styrelseformen av idag och vilka nya möjligheter informationssamhället innebär för folket att påverka och delta i den politiska processen.

Piratrörelsen har vuxit fram i spåren av informationsteknologins obönhörliga framfart. Med den nya informationstekniken suddas uppdelningen mellan producent, distributör och konsument ut. Verktygen för att skapa, nå ut till allmänheten samt tillgå kunskap och kultur finns idag tillgängliga för alla. Man pratar om en demokratisering av hela produktionskedjan inom kunskap och kultur som tidigare präglats av få förunnad produktion, enkelriktad distribution och begränsad tillgång.

Präglad av den nya informationstekniken har piratens politiska ideal inga uppdelningar mellan makthavare, myndigheter och medborgare. Att alla som vill ska kunna delta i den demokratiska processen är för piraten en självklarhet. Myndighetsutövandet bör alltjämt vara öppen och möjlig att ifrågasätta. Medborgarnas rättigheter bör vara suveräna och lika för alla. Nyckelorden är demokrati, öppenhet och medborgarrätt.

Så hur förhåller sig piratens ideal till hur demokratin fungerar idag?

Dagens parlamentariska system består av representanter (makthavare) som valts av grupper av representanter (politiska partier) som i sin tur valts av de enda som representerar sig själva (folket), en klar uppdelning inte helt olikt hur produktionskedjan för kunskap och kultur såg ut innan informationsteknologiska skiftet. Man kan också dela upp det som makthavare, opinionsbildare och folket för att använda en terminologi som även inbegriper politiskt engagemang utanför parlamentariska systemet.

Effekterna av denna uppdelning är att, även om myndiga kan själva ställa upp i val och alla kan påverka indirekt, så är det bara ett visst antal platser i parlamentet. Det gör direkt delaktighet i beslutsprocessen få förunnad. Därefter kan vi konstatera att beslut som fattas bara kan påverkas med full legitimitet av beslutsfattarna själva, vilket gör beslutsprocessen enkelriktad. Till sist kan vi se att det saknas någon form av regelverk för opinionsbildning, vilket leder till att de som har mest resurser för lobbying och kampanjarbete får störst påverkansmöjligheter. Det begränsar och snedvrider meningsutbytet mellan folket och makthavarna.

För att piratrörelsen ska kunna göra med politiken vad informationstekniken gjort för kunskapen och kulturen så behöver uppdelningen mellan makthavare, opinionsbildare och folket suddas ut. Den politiska debatten har med teknikens hjälp redan sett förändringar som lett till att uppdelningen mellan opinionsbildare och folket börjat suddas ut, något som synliggjordes i och med fenomenet som populärt kallas “bloggbävningen”. Det som inte följt denna utveckling är själva instutitionen som det parlamentariska systemet utgör. Denna förändring kommer aldrig kunna komma av sig själv. Så länge en revolution inte är att föredra måste förändringen ske inom ramarna av det parlamentariska systemets regelverk. Häri ligger piratrörelsens stora uppgift.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratpartiet, politik, ideologi, piratism, demokrati, parlamentarism

Vad är en pirat?

Publicerat av Sammy den 2008-12-22 kl 04:49

Som en andra del i min tilltänkta serie inlägg om piratrörelsens ideologi så tänkte jag försöka definiera vad en pirat egentligen är i förhållande till de redan kända politiska ideologierna. Jag är varken statsvetare eller akademiker men vill ändå göra ett försök. Det är möjligt att Ni som är statsvetare och akademiker kan behöva vara lite överseende. 

Den som vill göra tillägg till eller protestera mot det jag skriver nu får hemskt gärna göra det som en kommentar till inlägget.

Liberalist

En pirat är en liberalist, inte bara för att man har klassiskt liberala värderingar och förespråkar demokratiska fri- och rättigheter, utan kanske främst för att man tar så tydlig ställning emot planekonomi, överstatlighet och korporativism. 

Korporativism innebär kortfattat att vissa intressegrupper eller föreningar, s k korporationer, får självstyre eller på annat sätt ingår i landets styrelseskick. Det vill inte säga att man som motståndare till korporativism är emot rätten att organisera sig eller ens möjligheten för en korporation att försöka påverka. Man ser alltså inget allmänt fel i folkvalda som låter sig påverkas av en korporation, däremot anser man det vara fel om en korporation ges makten att själv bestämma eller agera i frågor som annars skulle varit statens ansvar.

Ett exempel på planekonomi, överstatlighet och korporativism på en och samma gång är EU-direktivet IPRED som förespråkar att medlemsstaterna tilldelar upphovsrättsinnehavare och deras intresseorganisationer polisbefogenheter för att kunna bekämpa olovlig fildelning på Internet och upprätthålla de distributionsmonopol som upphovsrätten ger dem.

Humanist

En pirat är en humanist i den bemärkelsen att man anser att det mänskliga värdet står över alla andra materiella och immateriella värderingar. Därav t.ex. det starka ställningstagandet för de mänskliga rättigheterna. 

Piraten har också en viss tilltro till en inre godhet hos människan, som att vi vill och t.o.m. har ett behov av att dela med oss av våra kunskaper och upplevelser. Därför ser man okontrollerat kultur- och informationsutbyte som en naturrätt som orimligen kan inskränkas av rent privatekonomiska skäl.

Piratens tro på människans inre godhet inbegriper dock inte staten som, tvärtemot vad man anser om den enskildes privatliv, bör vara helt öppen för insyn och granskning av allmänheten.

Kollaborativist

En pirat är en kollaborativist eftersom man anser att kunskap och kultur främjas på bästa sätt genom kommunikationen mellan individer. Man erkänner naturligtvis individen som upptäckare och skapare men är samtidigt övertygad om att spridning av information och kultur i sin tur ger upphov till ännu fler kunskaper och kreativa skapelser.

Motsatser till kollaborativismen kan objektivismen och konstruktivismen anses vara. Objektivismen för att den anser kunskap är något objektivt och lämnar inget utrymme för individuella tolkningar. Konstruktivismen för den anser lärdomar konstrueras enbart av individen själv genom sin egen förståelse av världen.

Teknologisk determinist

En pirat är naturligtvis en teknologisk determinist eftersom man menar att den tekniska utvecklingen och de sociala förändringar som den leder till inte går att vare sig kontrollera eller förhindra. Som pirat strävar man därför efter en samhällsutveckling som färdas i riktning med den tekniska utvecklingen istället för i kollisionskurs med den.

Uppdatering: Som Mattias Bjärnemalm tycks uppfatta en teknologisk determinist är inte vad jag avser med begreppet i detta sammanhang. Min personliga uppfattning av teknologisk determinism är att enbart den tekniska utvecklingen är okontrollerbar och omöjlig att förhindra, inte hur vi väljer att tillämpa tekniken. Dvs de tekniker för övervakning som finns idag hade vi omöjligt kunna förhindra att de uppfunnits, men om staten ska använda dessa tekniker för att övervaka sina medborgare är ingalunda något som måste ske bara för att tekniken finns.

Ja, det var så långt jag kom i detta inlägg. I nästa inlägg tänkte jag utifrån detta ideologiska porträtt av piraten försöka definiera lite närmare piratens vision av statskicket och maktfördelningen. 

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: pirat, politik, ideologi, piratism, piratpolitik, piratideologi

Demokrati 2.0

Publicerat av Sammy den 2008-12-14 kl 23:19

Rick Falkvinge har gjort det igen. Förr såg jag piratpartiet som ett sakfrågeparti, ungefär som miljöpartiet en gång var. En klassisk medborgarrörelse, helt enkelt. Idag satte Rick det hela i ett helt nytt perspektiv. Det han skriver må innehålla en del förenklingar och kanske t.o.m. faktafel, men det historiska perspektivet som han belyser kan man inte förneka. Alla politiska ideologier började som “sakfrågor” med arbetarrörelsen som ett av många exempel från historien. Idag är inte ens miljöpartiet ett enkelt sakfrågeparti längre.

Med denna nyvunna insikt kan man undra vad det kommer bli för politisk ideologi utav piratrörelsen. Piratpartiets utformning som den ser ut idag ser jag nämligen bara som en del av piratrörelsens första fas och att vi i framtiden kommer se en mer heltäckande ideologi med de värderingar som piratpartiet har idag som utgångspunkt. Vi pratar alltså om en helt ny politisk ideologi som inte utgår ifrån de traditionella värderingar som hittills huserat på den politiska arenan. Kanske vi kommer kalla det piratism?

Men är det verkligen möjligt, tänker nog en del. Det är ju inte så mycket att gå på med bara 3 sakfrågor i partiprogrammet och vi vet ju att bland medlemmarna finns f.d. vänsterpartister så väl som f.d. moderater. Hur skulle man kunna utforma en hel politisk ideologi utifrån så få gemensamma nämnare bland så många ideologist åtskilda människor?

Jo, man börjar med att titta mer på djupet av denna gräsrotsrörelse. Vi som är en del av den vet att det finns något mer än bara några sakfrågor som binder oss samman och att det är värderingar som står över den allt mer likriktade fördelningspolitiken i dagens politiska klimat. Det är inte bara underhållningsindustrins förlegade affärsmodell vi slåss emot för att kunna fildela fritt, det handlar om de etablerade partiernas förlegade politik i stort sett alla frågor som berör IT och det informationssamhälle vi nu lever i.

Att fråga en pirat om han ligger till höger eller vänster på den politiska skalan vore som att fråga en revolutionär under franska revolutionen om han är socialdemokrat eller moderat. Liknelsen är träffande, även om vi är en fredlig rörelse som inte vill göra revolution i ordets rätta bemärkelse. För dagens politiker, som de flesta ännu inte tagit klivet in i informationssamhället och varken förstår vad det är eller hur det fungerar (nej, att kunna maila och läsa aftonbladet på nätet räknas inte), stiftar lagar som hotar demokratin, rätten till fredat privatliv och rättsäkerheten för de som lever i just detta informationssamhälle. I det sammanhanget blir höger- och vänsterpolitik irrelevant.

“Piratism” föreställer jag mig lite som en återgång till de grundläggande demokratiska principerna fast uppdaterade för dagens moderna informationssamhälle. Demokrati 2.0 helt enkelt. Nog är väl det en grund att stå på för att utforma en ny politisk ideologi, så säg? Ja, vart vi går härifrån är lika gränslöst som upphovsrättsintrången på Internet, och för den delen lika svårt att förhindra. Viva la resistance!

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: politik, piratpartiet, piratpolitik, demokrati, it, rättsäkerhet, integritet