Bloggsam

Kunskapssamhället som en pirat framtidsvision

Publicerat av Sammy den 2010-01-09 kl 18:03

I många sammanhang har Piratpartiet svängt med termen “kunskapssamhället” men få har lyckats definiera hur ett kunskapssamhälle som rent ideologisk samhällsvision skulle se ut. Beelzebjörn, Jimmy Callin, Göran Widham och Klara Tovhult är dock några av de få (ber om ursäkt för om jag missat någon) och i samma anda tänkte jag göra ett försök till att beskriva min vision.

Kunskapssamhällets grund vilar på den klassiska synen på kunskap som makt. Samtidigt är kunskapssamhället ett demokratiskt samhälle som värderar subsidiaritetsprincipen högt. Den logiska slutsatsen av dessa principer är att allmännyttig kunskap bör tillhöra allmänheten och kunskapen om enskilda de som den berör. Häri ligger nyckeln till gränsdragningen mellan information som allmängods eller privat. Rent praktiskt är följden att man som exempel inte kommer kunna hemlighetsstämpla internationella handelsavtal som ACTA eftersom det berör både nationell och internationell immaterialrättslagstiftning världen över. En annan följd är att man inte kommer kunna bedriva massiv övervakning av enskilda så som FRA och NSA gör idag. Och naturligtvis får den spridningshämmande immaterialrättslagstiftningen ta ett rejält kliv tillbaka till förmån för allmännyttan som kunskap- och kulturspridningen medför.

Kunskapssamhället innebär också en avsevärd modernisering av offentlighetsprincipen och man talar om maktens transparens inför folket. Detta är inte mindre än en förutsättning för den nya e-demokratin som gör det möjligt för alla medborgare att själva delta i beslutsprocessen. Och ju närmre makten kommer folket, desto mindre behöver medborgarna förlita sig till politikernas kunskaper samtidigt som politikerna allt mer behöver förlita sig till medborgarnas kunskaper. Effekterna är att de traditionella politiska ideologierna får ta ett steg tillbaka till förmån för den allmänna förståelsen för sakfrågorna och inflytande allt mer en fråga om att sprida kunskap istället för att etablissemanget säkrar sin maktposition genom att upprätthålla kunskapsklyftorna i samhället.

Vidare slår kunskapssamhället vakt om de som på ett eller annat sätt förmedlar kunskap människor emellan. Kunskapsförmedlare är allt från politiker, lärare, brevbärare, internetleverantörer till fildelare, som alla är en del av den samhällskritiska funktion som kunskapsspridningen utgör. Ett skydd för kunskapsförmedlare säkerställer att kunskapsspridning och enskildas privata kommunikation inte inskränks av mindre än misstanke om brott belagt med fängelsestraff. Samtidigt beläggs kunskapsförmedlare inom offentligheten med en skyldighet att i sin kunskapsförmedling vara objektiva och inget förvanska.

I kunskapssamhället är kunskapens tillgänglighet av största vikt och dator med Internet en del av den sociala trygghetsgarantin. Hela välfärdssystemet och offentligheten går att tillgå via en dator med Internet. Statens all byråkratisk formalia har moderniserats och effektiviserats med modern IT och går att mycket enkelt följa via datorn. När man lämnar datorn så gör man det för att mötas och umgås med människor, inte för att fylla i blanketter och vänta i väntsalar.

Som en konsekvens av kunskapsspridningen demokratiseras också allt fler samhällsinstitutioner som innan präglats av teknokratiskt styre, exempelvis skattemyndigheten, vården, försäkringskassan, osv. I ett klimat där personalen pressas hårt för att vara kostnadseffektiva blir det viktigt för medborgaren att känna till sina rättigheter. Genom kollektivets samlade kunskap ges medborgaren en avsevärt bättre möjlighet att hävda sin rätt istället för att behöva stå upp mot de yrkeskunniga helt själv och enbart med de egna kunskaperna till hjälp.

Kunskapssamhället växer fram genom den nya generationen. I skolan lär man sig vikten av att kunna tillgodo se sig kollektivets samlade kunskap och hur man själv bidrar till den. Med den enorma kunskapstillgången blir det också av allt större vikt att kunna kritiskt granska information, källor och hur viss information förhåller sig till annan information. Man får också lära sig om de spår av information man lämnar efter sig när man bevandrar sig i informationsteknologin och vikten av att skydda sin personliga integritet.

Ökad kunskap betyder också ökad förståelse och mindre utrymme för fördomar. I kunskapssamhället är samhällsutvecklingens behov av de olika infallsvinklar som olika kulturella bakgrunder tillför något självklart. Kort sagt; I en homogen grupp blir mycket sällan något nytt tänkt. Därför är kunskapssamhället ett mångkulturellt samhälle som ständigt utvecklas och förändras.

Allt detta tar samhällsutvecklingen och det kulturella livet till nya nivåer som med teknikens hjälp ständigt hittar nya uttrycksformer. Dock inte utan konflikter. Även om dagens konflikter mellan de som anammat den nya tekniken och de som försöker bevara gamla samhällsstrukturer kommer vara överspelad när kunskapssamhället väl är här så kommer nya maktkamper uppstå. När medborgarna får mer inflytande i sakfrågorna utmanas den tidigare ideologiskt orienterade maktstrukturen av opinionen som kommer av den ökade sakkunskapen hos allmänheten. Dock är det en maktkamp som är som mest samhällsnyttig när den är i balans då varken någon ideologisk utopi eller teknokratiskt styrelseskick vore något eftersträvansvärt.

Vart samhällsutvecklingen tar vägen efter det är bortom denna framtidsvision. Säkerligen kommer jag få fel på några punkter, om jag kommer få rätt om något överhuvudtaget dvs. Men jag hoppas och tror att det är den här vägen vi kommer gå och att Piratpartiet kommer vara en av de som driver på utvecklingen. Framgångarna i EU-valet och etableringen i över 30-länder världen över är en bra början. Riksdagen, kommunerna och landstingen nästa!

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratpartiet, framtidsvision, piratideologi, kunskapssamhället, informationspolitk, riksdagsvalet 2010

Piratpartiet teknokraterna?

Publicerat av Sammy den 2009-12-14 kl 15:58

Piratpartiet utgörs till mycket stor del av tekniskt orienterade män, det är knappast en nyhet för någon. Som både IT-konsult och man är jag en av dem. Stereotypiskt för denna grupp är att man ständigt söker tekniska lösningar som ska lösa alla problem eller utilitaristiskt ge de bästa av förutsättningar för så många som möjligt. Och när man anser sig hittat tekniken som löser alla problem blir de som bestämmer men inte förstår tekniken hinder för att just lösa alla problem.

Att på en gång försöka få alla som är med och bestämmer i en demokrati att förstå tekniken på samma nivå som de teknikintresserade är praktiskt taget omöjligt och i det läget är det lätt att tycka att de som har kunskapen borde vara de som bestämmer. Men har man verkligen förstått konsekvenserna av ett sådant styrelseskick? Jag menar att det är dags för piraterna att göra upp med sina teknokratiska tendenser, en gång för alla.

Teknokrati är för piraterna vad kommunism är för vänstern eller högerextremism är för högern, och på samma sätt som dem behöver vi göra ett tydligt avståndstagande från de odemokratiska ytterligheter som vi annars kan komma att förknippas med. För någon tvekan om det odemokratiska i ett teknokratiskt styre bör det inte vara någon tvekan om, vidare leder det till rakt av motsatt effekt för det vi vill uppnå med våra principer om fri kunskap, delad kultur och skyddat privatliv.

Varför det inte är demokratiskt med teknokrati är ganska enkelt att svara på: Expertis eller tekniskt kunnande är inte detsamma som välvilja. Expertis eller tekniskt kunnande är inte någon som helst orientering för vad folket vill eller vad som är “deras eget bästa”. Folkets vilja är något som enbart folket själva kan ge uttryck för.

Politik är inte heller en vetenskap, det är att eftersträva någon form av gemensamt ideologiskt mål om vad som vore idealsamhället. Teknokrater är ofta utilitarister, dvs söker lösningar som ger största möjliga godhet eller lycka. Frågan är dock hur man definierar godhet och lycka? Alla människor har ju väldigt olika syn på vad som vore idealsamhället och där finns inget tekniskt eller vetenskapligt svar på vad som är “det rätta”.

Ett annat problem med teknokrati är att de som sitter med kunskapen ges makt som incitament för att behålla kunskapen för sig själva. I en demokrati får de istället makt som incitament för att sprida sina kunskaper. Även i ett demokratiskt samhälle har ju de med kunskap makt eftersom man kan påverka väldigt mycket genom att sprida kunskap, något vi ser väldigt tydligt effekten av i t.ex. miljöfrågan. Genom alla larmrapporter från forskare har vi, utöver hur vi röstar i valen, även sett mycket kraftiga ändringar i våra konsumtionsmönster, något som skulle vara mycket svårare att lyckas med i en teknokrati.

Ett teknokratiskt samhälle vore alltså motsatsen till ett samhälle där kunskapen är fri och ger istället effekten  att kunskapen stannar hos den styrande eliten. Samtidigt som man bildar samhällsklyftor avseende kunskapsnivån så begränsas också kulturutbytet människor emellan. Det är helt enkelt svårare att ta del av kultur man inte förstår. Sist men inte minst är det inte svårt att se hur ställningstagandet för ett skyddat privatliv inte är en teknisk lösning för ett tekniskt problem. Det går kort sagt inte motivera ur ett teknokratiskt perspektiv och utgör snarare ett hinder för många tekniska lösningar på en rad säkerhetsproblem och är ett mycket bra exempel på varför vetenskapligt eller tekniskt kunnande inte ger svaret på ideologiska problem.

Med det sagt blir det uppenbart att ju närmre folket makten kommer, desto bättre förutsättningar för fri kunskap, delad kultur och skyddat privatliv. Och idag har vi tekniska lösningar som skulle kunna ta makten närmre folket än någonsin, dock är det något vi alltjämt bör eftersträva på demokratisk väg. Som teknikevangelister är vår uppgift att visa på nyttan och de nya möjligheter som teknikutvecklingen ger oss, dvs dela med oss av våra kunskaper. Syftet med det är inte att tvinga på alla samma syn på tekniken som vi eller skaffa oss makt för att genomföra något som vore “allas bästa”. Syftet är att ge alla samma möjlighet att skaffa sig en bildad uppfattning. Detta är för mig vad piratideologi och demokrati handlar om, och vad teknokrati står i motsats till.

Vid nästa årsmöte för Piratpartiet kommer jag därför agera för en uppdatering av vårt principprogram där vi tar avstånd från teknokrati som styrelseskick. Förslag på hur en sådan formulering skulle kunna se ut tas väldigt gärna emot i kommentarerna.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratideologi, piratpartiet, politik, ideologi, piratism, demokrati, teknokrati, kunskap, kultur, integritet, informationspolitik

Parley – great success!

Publicerat av Sammy den 2009-10-22 kl 23:42

Det är knappt så man hämtat sig från helgens Parley ännu, det var verkligen mycket att stå i. Men det var det verkligen värt! Så många härliga personer man träffade, så mycket intressanta föredrag och diskussioner, ja det blev verkligen vad vi hoppades på och mer därtill! Och inget av detta skulle varit möjligt för alla besökare och funktionärer som tog sig till Linköping från både när och fjärran för att delta och hjälpa till. Tack allihop!

Och vad har hänt sen dess? Massor. Det bloggas, twittras, forumpostas och chattas om Parley inom hela piratrörelsen och arrangemanget har pekats ut som en del av det s.k. framtidsklustret. Vad denna våg av engagemang kommer leda till återstår att se, men vi kan redan konstatera att Piratpartiets interna demokrati fått en rejäl nytändning, vilket överträffar även våra mest vågade förhoppningar för arrangemanget.

Var du en av dem som missade Parley eller som var där men gärna vill se föreläsningarna som hölls igen? Kolla gärna in Bambuser-inspelningarna från Parley.

Sen finns det naturligtvis en hel del som vi kunnat göra bättre rent organisatoriskt och i veckan tog vi fram en första interna utvärdering som direkt föranledde en rad bättringsförslag inför nästa Parley. Vi kommer även vända oss till alla deltagare med en enkät för att utvärdera vad som var bra eller dåligt.

Det var första gången vi arragangerade något liknande och tiden vi avsatte för planering var antagligen alldeles för kort. Men det var definitivt inte sista gången vi gör det, därav vår strävan att lyfta fram även det som var mindre bra. Preliminärt har vi redan bestämt att vi kommer arrangera Parley någon gång i mars nästa år, innan Piratpartiets årsmöte. Då hoppas vi på att kunna vara ännu fler och göra ännu mer. Du missar väl inte det?

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: parley, möte, event, seminarium, workshop, åsiktstorg, politik, demokrati, ideologi, piratideologi, organisation, deltagarkultur, kommunvalet, riksdagsvalet, kommunfullmäktige, riksdagen, valstrategi, valkampanj, val2010, piratpartiet

Varför PP behöver Parley och varför Parley behöver dig!

Publicerat av Sammy den 2009-10-07 kl 00:02

Det hela började med en diskussion om att vi skulle behöva ett möte i Östergötland för att prata ihop oss lite om kommunpolitik och vilken politik vi vill föra här i länet med bredaste stödet för Piratpartiet. Uppenbart var ju att principprogrammet, även om vi naturligtvis inte ska driva någon politik som strider mot det, knappast är ett tillräckligt underlag för att utforma ett kommunpolitiskt program. Jag som tidigare har deltagit i debatten på nätet för att utforma en mer heltäckande piratideologi kände direkt att en sådan hade varit mycket bra i det här läget.

Samtidigt har vi märkt av ett bubblande missnöje över partistyrelsens hantering av frågan om kommunpolitik. Visserligen har styrelsen vid senaste årsmötet fått medlemmarnas förtroende att besluta om i stort sett allt, men att besluta om saken bakom lykta dörrar för att informera sina lokala representanter via media? De som alltså är tänkta att driva partiets politik på kommunnivå blev fullständigt tagna på sängen av journalister från bl.a. Sveriges Radio och diverse lokal media, helt befriade från både medieträning och vetskap om partistyrelsens utspel. Vad man trodde sig vinna på detta utspel är fortfarande oklart.

Därför kände vi att vi ville visa partistyrelsen vad deltagarkultur innebär och att med praktiskt exempel visa hur man efterlever det man predikar. Så föddes idén till Parley, eventet där alla är välkomna att delta för att vara med och utforma piratpartiets framtida  ideologi så väl som politik.

Men hela idén faller ju förstås om vi inte blir mer än en handfull personer. Att vända sig till styrelsen och resten av partiet för att deklarera våra ställningstaganden har liksom ingen tyngd då. Huruvida vi kommer kunna genomföra Parley eller inte hänger därför på en skör tråd nu. Redan nu på fredag kommer vi bli tvungna att ta ställning till om vi ska lägga ner eller inte och vi behöver mer än fördubbla antalet deltagare.

Jag kan alltså bekräfta det Marcin skriver; det ser mörkt ut. Men inte bara för Parley, framförallt Piratpartiet. Om inte ens det län som hade starkast stöd för Piratpartiet i Europavalet 2009 kan skrapa ihop 50 personer för att engagera sig i partiets ideologiska och politiska utveckling, nu när det behövs som mest och alla viktiga beslut inför valet 2010 tas, ja då finns det anledning att oroa sig. Engagemang är inte bara viktigt när det är demonstration eller valkampanj, det som beslutas nu avgör vad vi kommer demonstrera och kampanja för och emot. Det är NU våra ställningstaganden utformas, inte när vi är ute på gator och torg eller när valkampanjen väl dragit igång.

Beelzebjörn skriver också några väl valda ord om hur våra politiska motståndare litar på att vårt engagemang ska ebba ut och hur vi inte har råd att ge dem rätt. Det tål att upprepas: VI HAR INTE RÅD ATT GE DEM RÄTT!

Därför behöver Piratpartiet Parley och Parley ingen mindre än dig. Vad du än trodde att du gör den 17-18 oktober så är det med få undantag viktigare än att komma till Parley. Se därför till att anmäla dig snarast. Det är inte mer än 100kr i deltagaravgift, sen tillkommer det förstås om man vill ha mat, husrum och transport. Allt utom det senaste hjälper vi till med för inköpspriset. Anmälan är visserligen bindande men vi tar inte betalt i förskott, därmed är det ingen risk att någon mister några pengar om eventet skulle ställas in.

Så vad väntar du på? Ta gärna med ett par kompisar också.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: parley, möte, event, seminarium, workshop, åsiktstorg, politik, demokrati, ideologi, piratideologi, organisation, deltagarkultur, kommunvalet, riksdagsvalet, kommunfullmäktige, riksdagen, valstrategi, valkampanj, val2010, piratpartiet

Östgötapiraterna utropar: Parley!

Publicerat av Sammy den 2009-09-22 kl 22:03

Som Piratpartiet rapporterar på sin hemsida så anordnar Piratstudenterna och Piratpartiet i Östergötland “Parley!”. Eventet kommer äga rum i Linköping den 17 – 18 oktober och bestå av en hel helg med seminarium, diskussioner och workshops, varvat med underhållning och roliga aktiviteter. Syftet med Parley! är att dels mobilisera och inspirera pirater i allmänhet och Östgötarna i synnerhet inför val till kommun och riksdag, och dels att diskutera piratideologi och vad vi står för på ett ideologiskt plan. Läs mer på Parleys hemsida (programmerad av yours truly och designad av Beelzebjörn).

Att jag skriver om det här var att jag ville berätta för min lilla skara trogna läsare (alla två?) att mitt försök till att sammanställa vad piratideologin går ut på kommer ligga till underlag för den ideologiska diskussionen på Parley. Antagligen kommer jag även få hålla något sorts anförande (lite läskigt för mig som extremt ovan talare). Om någon överhuvudtaget har några tankar kring detta som inte ännu tagits upp är man välkommen att bidra i kommentarerna till det inlägget, om jag tycker det är bra så lägger jag gärna till det. Annars är man naturligtvis välkommen att komma till Parley och framföra sin åsikt själv!

För övrigt har jag knåpat ihop lite Parley-banners för den som vill hjälpa till att göra lite reklam för eventet. Dels har vi den traditionella sidokolumnsbannern här till höger. Högerklicka på bilden, välj “spara bild som”. När bilden är nedladdad så ladda upp den på din egen blogg eller hemsida och länka till http://parley.piratpartiet.se. Annars kan du pröva en hörnbanner lik den som var så populär under EU-valkampanjen genom att använda följande HTML på din hemsida eller blogg:

<div style=”position:absolute;top:0;right:0;z-index:1000000;”>
<img src=’http://parley.piratpartiet.se/images/parley-cornerad.png’ border=’0′ usemap=’#ppribbon’ />
</div>
<map name=’ppribbon’><area shape=’poly’ coords=”0,0,92,0,220,127,220,220,0,0″ href=’http://parley.piratpartiet.se’ target=’_blank’ alt=’Missa inte Parley – höstens stora piratevent!’ /></map>

Bilden till höger kommer då hamna i övre högra hörnet av din hemsida eller blogg. Den som vill kopiera bilden för att lägga den på den egna webservern och länka till istället får naturligtivs göra det. Help us spread the word!

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: parley, möte, event, seminarium, workshop, åsiktstorg, politik, demokrati, ideologi, piratideologi, kommunvalet, riksdagsvalet, kommunfullmäktige, riksdagen, valstrategi, valkampanj, piratpartiet

Från piratideologi till en bredare piratpolitik

Publicerat av Sammy den 2009-08-05 kl 03:28

Här kommer nu förhoppningsvis sista delen av mitt filosoferande kring piratideologin som består i ett försök att summera och lite mer konkret formulera de politiska ställningstaganden som piratideologin föranleder. Se det som ett första utkast som antagligen kommer revideras många gånger om innan jag känner mig helt nöjd, inte minst beroende på vilken feedback jag får. Texten är med avsikt utformad lite som en wikipedia-artikel och tanken är att man som pirat antingen ska känna igen sig eller reagera och argumentera emot.

Piratrörelsen som politisk ideologi

Som politisk ideologi vill piratrörelsen på kort sikt föra in ett helt nytt politiskt perspektiv på dagordningen som man kallar för informationspolitik. Den står utanför de klassiska ideologierna konservatism och socialism. Dock finns det vissa inslag av liberalism att ana i exempelvis värnandet av de medborgerliga rättigheterna och demokratiska principerna, samtidigt kan man dra vissa paralleller till socialismen i ställningstagandet för en digital allemansrätt.

Piratideologin vill på längre sikt ha en icke-våldsam revolution av dagens parlamentariska system för att med möjligheterna som informationsteknologin ger sudda ut gränserna mellan beslutsfattare, opinionsbildare och medborgare. Alla som vill ska kunna delta, påverka och förmedla sina idéer i den politiska processen. Myndighetsutövandet bör alltjämt vara öppen och möjlig att ifrågasätta. Medborgarnas rättigheter bör vara suveräna, lika för alla och aldrig villkoras på grund av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.

Ideologi

Piratideologin utgår ifrån de tre kärnfrågorna kunkap, kultur och demokrati. Kunskap är makt, kultur varje människas naturrätt och demokrati en mänsklig rättighet. De tre värdena hör ihop och viktigaste principerna som följer av dem är att:

• Verka för en total transparens och öppenhet i det politiska styret samtidigt som man skyddar individens personliga integritet.
• Skapa mer folklig förankring, debatt och påverkansmöjligheter i den politiska processen.
• Motverka alla försök att inskränka informationsfriheten och de mänskliga rättigheterna.
• Reformera immaterialrättten för att skydda informationsfriheten och rätten till skyddat privatliv.
• Verka för en större tillgänglighet av informationsteknologin.
• Verka för kostnadseffektiv e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder inom statliga myndigheter och organisationer.
• Verka för mer e-demokrati och möjligheter för medborgarna att interagera med myndigheterna.
• Skapa mer kunskap och förståelse för informationsteknologi och IT-säkerhet inom statliga myndigheter och organisationer.
• Kämpa mot korporativism, överstatlighet, korruption och andra odemokratiska inslag i politiken och de statliga myndigheterna.
• Kämpa mot förtryck av alla individer, oberoende av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.

Politiska ståndpunkter

Demokrati, myndigheter och förvaltning

Som en effekt av ställningstagandena för mer folkligt förankrad demokrati så inbegriper ett av piratideologins stora mål en betydligt mer omfattande e-demokrati för att ge medborgare möjlighet att delta i de demokratiska processerna samt interagera med myndigheterna. En viktig förutsättning för att en e-demokrati ska fungera är maktens transparens och medborgarnas fulla insyn i den demokratiska processen.

Vidare vill man införa s.k. e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder. Det handlar om konstnadseffektivitet och behålla kontroll och ansvar för systemen hos myndigheterna istället för att helt lämna över det till en privat marknadsaktör. Man menar att de system där mjukvaruutvecklaren inte tillåter granskning av källkoden är en avvikelse från offentlighetsprincipen och gör myndigheterna allt för beroende av den enskilde mjukvaruutvecklaren.

Piratideologin ser även en skyldighet hos myndigheter att tillgodo se sig en tillräcklig förståelse för informationsteknologin, framför allt men inte bara inom rättsväsende och polismyndigheter, för att upprätthålla rättssäkerheten och skydda medborgarnas rättigheter inom all verksamhet som använder eller på annat sätt berör informationsteknologi.

Information, kunskap och kultur

Informationsfriheten, bestående av principerna om yttrandefrihet, integritet och offentlighet, är enligt piratideologin inget mindre än en förutsättning för en demokrati och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Därför förespråkar man en total informationsfrihet, skyddad från både statens och privata företags övervakning och kontroll. Man talar om en digital allemansrätt med följande huvudsakliga ståndpunkter:

• Reformerad upphovsrätt, som släpper privat kopiering fri
• Nätneutralitet, dvs ett öppet internet, utan filter och censur
• Rätten till anonymitet
• Rätten till privat kommunikation

Man vill dessutom avskaffa patentsystemet helt. Man menar förenklat att eventuella samhällsförluster av patentsystemets avskaffande långt överträffas av de samhällsförluster som patentsystemets bevarande förorsakar.  Som exempel på detta pekar man på faktumet att miljoner HIV-smittade människor i tredje världen med största sannolikhet inte kommer gå att rädda livet på för att patent hindrar dem att få tillgång livsnödvändiga bromsmediciner.

Infrastruktur

Allt som oftast för “infrastruktur” tankarna till system som omfattar vägar med kollektivtrafik, järnvägar med tågförbindelser, energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät. Det är i allmänhet det offentliga samhället – staten och kommunerna – som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastrukturen. Piratideologin menar att även den informationsteknologi som Internet utgör ingår i begreppet infrastruktur och bör garanteras av staten och kommunerna i samma utsträckning som all annan samhällsnödvändig infrastruktur. Motiveringen är att samhällsviktiga funktioner allt mer förlitar sig på att informationsteknologin fungerar, individens möjlighet att nyttja samhällsviktiga funktioner förutsätter tillgång till informationsteknologin och att den möjliggör delaktighet i den demokratiska processen.

Ekonomi

Om man jämför piratideologins förhållande till våra immateriella tillgångar med den gröna ideologins förhållande till våra naturtillgångar så innebär piratideologin den gröna ideologins raka motsats. Vad som menas är att medans den gröna ideologin talar om vikten av att begränsa nyttjandet av våra begränsade naturtillgångar så talar piratideologin om vikten av att inte begränsa nyttjandet av våra immateriella tillgångar. Med immateriella tillgångar avses information, kunskap och kultur som man menar kan kopieras och spridas i all oändlighet utan att det tillför något extra arbete eller kostnad för skapandeprocessen.

Det handlar alltså inte om något egentligt motsatsförhållande till den gröna ideologin som snarare skulle kunna ses som ett möjligt komplement till piratideologin.

En marknad som genom statlig reglering hindrar fri informationsspridning för att skapa en konstgjord begränsning på en tillgång som i sitt naturliga tillstånd är obegränsad ser piratideologin som ett direkt hot mot informationsfriheten och demokratin. Därför ser man det som inte mindre än en nödvändighet med en övergång från denna tillgänglighetsnegativa marknad till en mer tillgänglighetspositiv “exponeringsmarknad”(?), dvs att man tar betalt för att exponera istället för att tillgängliggöra. Dock ser piratideologin inte det som lagstiftarnas uppgift att få till denna förändring mer än att häva de statliga regleringar som hotar informationsfriheten och demokratin för att låta marknadens utveckling ha sin gilla gång.

Skola och utbildning

I ett informationssamhälle blir det allt viktigare att kunna hitta i informationsflödet och tolka den informationen man hittar. Piratideologin vill därför verka för en skola som inriktar sig mer på att lära ut hur man hittar information, att vara kritisk och att ha förmågan att se mönster och relatera olika information till varandra. Fria informationsflöden och delad kultur stimulerar de viktigaste färdigheterna i framtiden men kan också minska kostnaderna för skolan.

Man är även starkt kritisk till att så många skolor lär elever att enbart använda proprietära IT-system från en viss marknadsdominerande systemleverantör. Av den anledningen vill man ställa krav på allmänna skolor att använda IT-system med öppen källkod och öppna standarder.

Vård, hälsa och omsorg

Inom vården och omsorgen värnar piratideologin inte bara allas självklara rätt till vård enligt de mänskliga rättigheterna, mer utmärkande ser man även till den personliga integriteten, IT-säkerheten och återigen IT-system med öppen källkod och öppna standarder som är oberoende av enskilda systemleverantörer.

I övriga hälsofrågor har man en kritisk utgångspunkt till alla förslag som inskränker medborgerliga fri- och rättigheter, även om syftet är att värna folkhälsan. Piratideologin motsäger inte att det i vissa fall kan vara befogat att inskränka en rättighet för att skydda en annan, dock bör det alltid finnas en rimlig proportionalitet mellan inskränkningar i vår frihet och det man kan förväntas uppnå med dem. I avvägningen mellan medborgerliga rättigheter och folkhälsan menar man att en inskränkning i någons rättigheter behöver motiveras med mer än en misstanke om att individen riskerar att skada sig själv eller någon tolkning om vad som vore individens bästa.

Famillje- och genuspolitik

Piratideologin har en mycket frihetlig hållning i familjepolitiken. Man stödjer samkönade äktenskap och samkönades rätt till adoption. Jämställdhet är en viktig princip inom piratideologin, men den tillhör inte någon bestämd inriktning inom feminismen.

Internationella relationer

Piratideologin är för internationella samarbeten, dock ej överstatlighet. Av den anledningen har man ett kritiskt förhållningssätt till EU och ett tydligt ställningstagande emot Lissabonfördraget. Istället vill man reformera EU till att vara ett mer demokratiskt och mellanstatligt samarbete.

I övrigt står piratideologin även för en icke-våldsam kamp för demokrati, informationsfrihet, och mänskliga rättigheter världen över. Särlagstiftning i syfte att bekämpa internationell terrorism vänder man sig dock starkt emot. Alla bör vara lika inför lagen, oavsett förövarens brott, härkomst eller religiös tillhörighet.

Invandringspolitik

Även om piratideologin inte har något direkt ställningstagande i frågan om hur många invandrare som ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige eller EU så motverkar man all politik som underminerar de mänskliga rättigheterna. Staten bör aldrig ha rätt att neka uppehållstillstånd för någon person som riskerar att få sina mänskliga rättigheter inskränkta utan det. Vidare är man kritisk till nekat uppehållstillstånd som en möjlig påföljd av ett brott, vilket man menar bör få samma följder som ett brott begånget av någon med svenskt medborgarskap.

Övrig politik

Piratideologin tar inte ställning för eller mot någon fråga som inte nämnts ovan. Grundhållningen är att frågorna om informationsfrihet, medborgarrätt och demokrati är en förutsättning för all annan politik och därmed överordnade. I de fall piratideologins ställningstaganden inte berörs bör den öppna debatten och folkviljan vara utgångspunkten.

Senast uppdaterad: 2009-09-29 kl 11:00

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratideologi, piratpartiet, politik, ideologi, piratism, demokrati, medborgarrätt, integritet, förvaltning, skola, utbildning, ekonomi, vård, hälsa, omsorg, EU, familjepolitik, genuspolitik, infrastruktur

Vad är en pirat?

Publicerat av Sammy den 2008-12-22 kl 04:49

Som en andra del i min tilltänkta serie inlägg om piratrörelsens ideologi så tänkte jag försöka definiera vad en pirat egentligen är i förhållande till de redan kända politiska ideologierna. Jag är varken statsvetare eller akademiker men vill ändå göra ett försök. Det är möjligt att Ni som är statsvetare och akademiker kan behöva vara lite överseende. 

Den som vill göra tillägg till eller protestera mot det jag skriver nu får hemskt gärna göra det som en kommentar till inlägget.

Liberalist

En pirat är en liberalist, inte bara för att man har klassiskt liberala värderingar och förespråkar demokratiska fri- och rättigheter, utan kanske främst för att man tar så tydlig ställning emot planekonomi, överstatlighet och korporativism. 

Korporativism innebär kortfattat att vissa intressegrupper eller föreningar, s k korporationer, får självstyre eller på annat sätt ingår i landets styrelseskick. Det vill inte säga att man som motståndare till korporativism är emot rätten att organisera sig eller ens möjligheten för en korporation att försöka påverka. Man ser alltså inget allmänt fel i folkvalda som låter sig påverkas av en korporation, däremot anser man det vara fel om en korporation ges makten att själv bestämma eller agera i frågor som annars skulle varit statens ansvar.

Ett exempel på planekonomi, överstatlighet och korporativism på en och samma gång är EU-direktivet IPRED som förespråkar att medlemsstaterna tilldelar upphovsrättsinnehavare och deras intresseorganisationer polisbefogenheter för att kunna bekämpa olovlig fildelning på Internet och upprätthålla de distributionsmonopol som upphovsrätten ger dem.

Humanist

En pirat är en humanist i den bemärkelsen att man anser att det mänskliga värdet står över alla andra materiella och immateriella värderingar. Därav t.ex. det starka ställningstagandet för de mänskliga rättigheterna. 

Piraten har också en viss tilltro till en inre godhet hos människan, som att vi vill och t.o.m. har ett behov av att dela med oss av våra kunskaper och upplevelser. Därför ser man okontrollerat kultur- och informationsutbyte som en naturrätt som orimligen kan inskränkas av rent privatekonomiska skäl.

Piratens tro på människans inre godhet inbegriper dock inte staten som, tvärtemot vad man anser om den enskildes privatliv, bör vara helt öppen för insyn och granskning av allmänheten.

Kollaborativist

En pirat är en kollaborativist eftersom man anser att kunskap och kultur främjas på bästa sätt genom kommunikationen mellan individer. Man erkänner naturligtvis individen som upptäckare och skapare men är samtidigt övertygad om att spridning av information och kultur i sin tur ger upphov till ännu fler kunskaper och kreativa skapelser.

Motsatser till kollaborativismen kan objektivismen och konstruktivismen anses vara. Objektivismen för att den anser kunskap är något objektivt och lämnar inget utrymme för individuella tolkningar. Konstruktivismen för den anser lärdomar konstrueras enbart av individen själv genom sin egen förståelse av världen.

Teknologisk determinist

En pirat är naturligtvis en teknologisk determinist eftersom man menar att den tekniska utvecklingen och de sociala förändringar som den leder till inte går att vare sig kontrollera eller förhindra. Som pirat strävar man därför efter en samhällsutveckling som färdas i riktning med den tekniska utvecklingen istället för i kollisionskurs med den.

Uppdatering: Som Mattias Bjärnemalm tycks uppfatta en teknologisk determinist är inte vad jag avser med begreppet i detta sammanhang. Min personliga uppfattning av teknologisk determinism är att enbart den tekniska utvecklingen är okontrollerbar och omöjlig att förhindra, inte hur vi väljer att tillämpa tekniken. Dvs de tekniker för övervakning som finns idag hade vi omöjligt kunna förhindra att de uppfunnits, men om staten ska använda dessa tekniker för att övervaka sina medborgare är ingalunda något som måste ske bara för att tekniken finns.

Ja, det var så långt jag kom i detta inlägg. I nästa inlägg tänkte jag utifrån detta ideologiska porträtt av piraten försöka definiera lite närmare piratens vision av statskicket och maktfördelningen. 

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: pirat, politik, ideologi, piratism, piratpolitik, piratideologi