Bloggsam

Internetleverantörer = grossister?

Publicerat av Sammy den 2009-09-24 kl 02:57

Beatrice Ask

Camilla Lindberg ställde en skriftlig fråga till Beatrice Ask om hon avser att vidta några åtgärder för att precisera medverkansbegreppet för att skydda Internetleverantörer och deras kunder. Frågan var ställd med anledning av att Stockholms tingsrätt nyligen har förbjudit Internetleverantören Black Internet AB att leverera Internet till en Internetleverantör som i sin tur levererar Internet till en hemsida och som eventuellt håller på med medhjälp till upphovsrättsbrott(!).

Som vanligt när Beatrice Ask ställs till svars kommer hon med ett svar mer fasansfullt än man kunde tro i sin vildaste fantasi. Visserligen är det bra att hon gör det tydligt att ett vitesföreläggande inte är en dom eller ett straff riktat mot någon, det är helt enkelt en uppmaning från en domstol att en person eller företag ska vidta någon form av åtgärd, inget mer. Men sen förklarar hon för oss att Internetlevernatörers ansvarsfrihet inte ska hindra vitesförelägganden och hänvisar till ett EU-direktiv. Så förvarar man alltså det som kan liknas vid att tvinga en brevbärare att sluta leverera paket till en person som eventuellt är medhjälpare till knarklangning.

Sen kommer nästa anmärkningsvärda formulering, hon benämner Internetleverantörer som “mellanhänder“. Hon menar alltså att Internetleverantörer är företag som håller på med någon form av grossistverksamhet. Det säger så fantatiskt mycket om hennes syn på digital kommunikation. Ettor och nollor är liksom Internetleverantörers varor som de distribuerar över hela världen i sina rör. “Internet is a series of tubes“, någon som minns?

Med det synsättet förstår jag mycket väl argument som “IPRED är inte konstigare än att en butiksinnehavare får ta fast och polisanmäla snattare”. Det är fullkomligt logiskt i den värld där Internetleverantörer bara är grossister för Hollywoods varor och att vår privata kommunikation inte är vår egna privata kommunikation. Nu när jag sitter här i mitt privata hem och skriver detta så ser Beatrice Ask det som att jag är inne i Internetgrossitens shoppingcentrum och nåde mig om jag skulle ta något utan att betala för mig. I normala fall hade man skrattat åt ett sådant resonemang men eftersom människan sitter på posten som Sveriges justitieminister så är hon rätt upp och ner samhällsfarlig!

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: beatrice ask, justitieminister, nätneutralitet, budbärarimmunitet, vitesföreläggande, rättssäkerhet, ipred, fildelning, piratkopiering, piratpartiet, informationspolitik, kommunikation, infrastruktur, kommunikationsfrihet, privatliv, integritet

När ändamålet helgar medlen…

Publicerat av Sammy den 2009-09-21 kl 21:37

Ministerstyre, mutbrott och jäv. Ja, allt är tillåtet i kampen mot fildelningen. I början försökte man vara lite diskret, nu går man ut i det öppna och skäms inte för den korrupta korporativism som tagit över landet. Beatrice Ask satte ribban när hon gav svaret  att hon “tycker det är positivt” på frågan om vad man tänker göra för att förhindra jäv inom polis- och rättsväsendet. Efter den jäviga domaren i tingsrätten, som bokstavligt talat är med i samma klubb som käranden, följer nu hovrätten dem i spåren med en nämndeman anställd av Spotify. Nämndemannen ser naturligtvis inga som helst problem i att vara anställd i ett av bolagen som käranden är delägare i.

I ett uttalande till SVD likställer t.o.m. denna nämndeman fallet med att vara ett eventuellt stöldfall, trots att vilken fåtöljadvokat som helst kan konstatera att brottsrubriceringen stöld är något helt annat än medhjälp till upphovsrättsintrång och har inte ens med immaterialrätt att göra. Med det sagt finns det två möjliga slutsatser: antingen är personen i fråga inte kompetent nog att förstå skillnaden mellan materialrätt och immaterialrätt, eller så har personen en moral som är överordnad dessa lagstadgade principer. Oavsett vilket bör personen hållas så långt ifrån juridik som möjligt, särskilt situationer som innebär att få dömma i en svensk rättegång.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: ministerstyre, mutbrott, korruption, korporativism, the pirate bay, rättegång, upphovsrätt, juridik, rättssäkerhet, jäv, fildelning, piratkopiering, piratpartiet

Den döende bokbranschen

Publicerat av Sammy den 2009-09-20 kl 16:13

Återigen ser vi prov på de katastrofala följder fildelningen har för bokbranschen i fildelningens hemland. Den bortgångna Stieg Larssons “Flickan som lekte med elden” rapporteras av Aftonbladet att vara den deckare som sålts i allra flest exemplar världen över. ”Det största internationella Sverige har exporterat sedan Abba”, som en amerikansk tidning skriver. Ja, den enorma utbredningen av fildelning gör det verkligen omöjligt att tjäna pengar på sitt författande i Sverige.

Tur att vi räddar denna “döende” bransch genom att avskaffa kommunikationsfriheten och ger dem myndighetsbefogenheter. Internet är nämligen underhållningsindustrins privata butik som de har rätt att övervaka och kontrollera som de vill, inte någon allmänn internationell infrastruktur för offentlig, medial och privat kommunikation som de “äckliga piraterna” tycks tro.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: IPRED, bokbranschen, bokmässan, fildelning, piratkopiering, försäljning, böcker, litteratur, sarkasm, piratpartiet

Fantasiproblem och fantasilösningar

Publicerat av Sammy den 2009-09-13 kl 22:41

Uppsalas Nya Tidning publicerade en artikel igår med den något osmakliga titeln: “Gratis kultur är godast“. Dock är det i övrigt en ovanligt resonerande artikel som ändå visar prov på ett steg i rätt riktning i debatten om fildelning. Bl.a. citerar man Timbuktus uttalande: “Du kan inte först uppfinna hjulet och sedan säga att ingen får använda det”. MEN, tyvärr verkar man inte mogen att släppa fantasiproblemen med fri fildelning än och fortsätter söka fantasilösningar på dem.

Fantasiproblem säger jag för att det fortfarande inte finns något som talar för att underhållningsbranschen förlorar pengar på fildelningen. Att ladda ner en film ersätter inte ett DVD/Bluray-köp, precis som ett biobesök inte ersätter ett DVD/Bluray-köp, eller ett köp av boken som filmen baserats på inte heller ersätter något av det tidigarenämnda. Likadant ersätter inte att ha hört musik på radion eller att ha varit på konsert ett köp av en CD. Samtlig forskning som gjorts på området har visat att fildelning gynnar underhållningsbranschen mer än den skadar. Finanskriser till trots så är antagligen underhållningsbranschen den bransch som ändå klarat sig bäst med sina fortsatt höga vinster. Som värst har man kunnat påvisa minskad vinst, vilket är långtifrån detsamma som att göra förlust.

På detta fantasiproblem pratar man sen om fantasilösningar. Antingen tror man att man kommer kunna hitta sätt att kontrollera informationsflödet på Internet, ett projekt som kommer visa sig lika omöjligt som att ta ifrån Aftonbladet sitt utgivningstillstånd, fast gånger miljoner internetanvändare. Eller så tror man på affärsmodellen att ta betalt utav Internetleverantörerna, vilket antagligen kommer fungera lika bra som att försöka kräva posten på betalning för allt upphovsrättsskyddat material som skickas via brev och paket varje dag. Fast, med skillnaden att det handlar om hundratals olika privata aktörer istället för en statlig. Privata aktörer vars kunder inte kommer låta sig påtvingas extra avgifter frivilligt.

Probematiken och framtidens lösningar på dem ser något annorlunda ut ur min synvinkel. Samtidigt som branschorganisationerna rustar upp i kriget mot det fria informationssamhället så börjar allt fler få upp ögonen för faktumet att Internet snart är vårt enda media. Många former för hur vi tar del av information kommer säkerligen finnas kvar även efter de gamla medierna ersatts av det nya. Men när sista papperstidningen tryckts, sista tv-masten släckts ner, sista telefonstationen rivits och postens brevavdelning lagts ner, vill vi då ha total statlig insyn och korporativistisk kontroll över den enda infrastruktur som all samhällskommunikation, privat så väl som offentlig, går igenom?

Striden om kommunikationsfriheten har bara börjat.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: internet, media, nätneutralitet, informationspolitik, kommunikationsfrihet, kultur, demokrati, korporativism, piratpartiet, fildelning, kopiering, upphovsrätt

Statens hykleri om fildelning

Publicerat av Sammy den 2009-05-23 kl 22:55

Här kommer lite bilder tagna på Söderköpings stadsbibliotek. Kom ihåg att biblioteksersättningen inte går ut till musikartister eller filmskapare. Gör någon av oss medborgare samma sak som biblioteket gör här, även om bara för eget bruk, så begår man en olaglig handling. Förutom möjligtvis CD-utlåning, vilket är okej under förutsättning att man inte gör det via Internet.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet 2009.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratpartiet, fildelning, piratkopiering, upphovsrätt, bibliotek, hykleri

Svenska rättssäkerheten är död!

Publicerat av Sammy den 2009-04-17 kl 11:39

Idag förkunnades domen i PirateBay-målet. Man väljer att helt bortse från avsaknaden av bevis för att skada skett och allt vad forskningen konstaterat i ämnet fildelning. Man väljer att bortse ifrån faktumet att medhjälp till upphovsrättsbrott inte finns definierat som ett brott i lagboken och att man inte heller kunnat konstatera eller dömt någon för själva huvudbrottet. Lösa påståenden från VD:ar på multinationella storföretag och skärmdumpar är allt man tycks behöva för att dömma någon till böter och fängelse.

Alltså, oavsett vad man tyckert om fildelning, ingen människa med förnuftet i behåll kan väl tycka att detta gått rätt till!?!?!

Vem äger Internet?

Publicerat av Sammy den 2009-04-16 kl 17:39

Igår skrev DN en artikel om förhandlingarna i EU om det s.k. telekompaketet. Förslaget har drivits hårt av vissa intresseorganisationer inom underhållningsindustrin och innebär bl.a. att Internetoperatörerna ska tvingas övervaka och kontrollera sina kunders förehavanden på Internet för att t.o.m. stänga av de som inte sköter sig.

En rad mycket skrämmande uttalanden citeras i artikeln men ett av dem fastnade jag lite extra för:

Men om friheten på nätet inskränks kan väl det vara ett problem?
- Frihet är viktigt, men det handlar om en kommersiell tjänst. Jag kan inte se likheten mellan åtkomst till nätet och rätten till tak över huvudet.

Citatet är från Jörgen Samuelsson, Sveriges delegat i rådsarbetsgruppen för telekommunikationer. Internet är enligt honom en kommersiell tjänst. Frågan jag då vill ha svar på från Jörgen är; vem är det som äger Internet? För visst är det väl så att man inte kan bestämma vem som ska få tillgå något eller inte utan att vara den som äger föremålet i fråga?

Svaret på frågan är naturligtvis ingen. Vare sig någon enskild person, företag eller stat äger det internationellt förekommande Internetet. Ingen regering, skivbolagsdirektör, tidningsredaktör, eller på annat sätt auktoritär person eller organisation har kontrollen eller bestämmer över Internet, lika lite som någon skulle bestämma eller kontrollera vad som sägs i ett brev eller över telefon. Internet består nämligen av enskilda människor som med teknikens hjälp kommit i kontakt med varandra för gränsöverskridande utbyte av information, kunskap, kultur eller helt vanligt socialt umgänge. Någon uppdelning mellan producent, distributör eller konsument finns inte. Varje ny ansluten dator är en potentiell kreatör, författare, journalist, redaktör, samhällsdebattör, mediedistributör, konsument, lyssnare, läsare, kritiker, eller allting på en gång.

Med ovanstående i åtanke måste nog de flesta ändå förstå det odemokratiska i att hindra männsikor från att vara delaktiga i just detta, än värre om det är av rent privatekonomiska skäl, dvs för att skydda någon enskild person eller företags ekonomiska intressen. Jag skulle tom gå så långt att hävda att det vore ett brott mot en rad demokratiska rättigheter, framförallt mötesfriheten. Internet är nämligen ingen privatägd butik där butiksägaren själv kan leka sheriff och haffa de som snattar eller på annat sätt inte sköter sig, det är en allmän plats. En allmän plats ägs av ingen och alla (beroende på hur man ser det) och är en plats där enbart polismyndigheterna får utöva rättsskipning och frihetsberövande, och enbart på villkor stiftade med demokratiska medel.

Så ser i alla fall vi i Piratpartiet på Internet. Personer som Jörgen Samuelsson jobbar dock på att ändra på det. De vill skicka in underhållningsindustrings egna SWAT-team för att köra iväg alla uppviglare på Internet så de kan göra om denna mötesplats för utbyte av information, kunskap, kultur och socialt umgänge till en “kommersiell tjänst”. I och med detta har man dessutom titulerat underhållningsindustrin till ägare av Internet. I mina ögon är de en ockupationsmakt på vår allmänna plats och det är Piratpartiets roll att kämpa mot denna utförsäljning av våra demokratiska rättigheter.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet 2009.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: eu, telekompaketet, internet, mötesfrihet, demokrati, korporativism, piratpartiet, fildelning, upphovsrätt

Jo men det är klart det är stöld

Publicerat av Sammy den 2009-04-12 kl 01:25

Ja, det är väl antagligen vanligaste argumentet vi pirater får höra, om och om igen, trots att olovlig kopiering uppenbart inte är stöld i vare sig juridisk, teknisk, moralisk eller vetenskaplig mening. Av den anledning tänkte jag gå igenom och bryta ner det argumentet en gång för alla.

Tanken är att, för de tillfällen det argumentet dyker upp ännu en gång, ha en referens till något som efter man tagit del av inte kan fortsätta hävda att olovlig kopiering är stöld utan att ha åsidosatt antingen juridiken, vetenskapen eller förnuftet. För när vi vet att den vi pratar med åsidosätter empiriska fakta och objektivt resonemang, då vet man också att det inte är konstruktivt att diskutera saken vidare.

Juridiken
Eftersom begreppet stöld i allra högsta grad är ett juridiskt begrepp så kanske detta är det starkaste argumentet. Lagen säger att olovlig kopiering är ett upphovsrättsbrott, dvs ett intrång i upphovsmannens ensamrätt till exemplarframställning och tillgängliggörande av sitt verk. Ingen åklagare eller advokat skulle kunna väcka åtal mot någon som utövat olovlig kopiering av upphovsrättsskyddat material under brottsrubriceringen “stöld”. Stöld finns nämligen rubricerat i lagboken under helt andra paragrafer än upphovsrätt och har inte ens med immaterialrätt att göra över huvudtaget.

Argumenterar man trots denna vetskap att olovlig kopiering är stöld så har man uppenbarligen andra referenser för sin moral än vad lagen säger, inte helt olikt hur jag själv och många pirater med mig har andra referenser än lagen för vårt ställningstagande i frågan. I det fallet är vi då överens om att lagen inte nödvändigtvis definierar vad som är moraliskt riktigt eller ej.

Tekniken
Jag skulle här kunna gå igenom alla tråkiga detaljer för varför det inte ens är tekniskt möjligt att ta ifrån någon dess digitala fil, dock är risken överhängande för att jag då bara talar till de som redan tagit till sig det synsätt jag förespråkar. För att även de lite mindre tekniskt orienterade ska förstå så väljer jag istället att göra en liknelse som mycket tydligt klargör varför begreppet stöld ur ett tekniskt perspektiv inte är applicerbart på olovlig kopiering:

Fildelning är lika mycket stöld som fotografering är kidnappning. En ljud- eller bildupptagning är nämligen inget mer än just det, en upptagning. En upptagning ersätter inte på något sätt vad upptagningen försöker reproducera. Det är inte samma sak att lyssna på en ljudupptagning som att uppleva det riktiga framförandet på en konsert, precis som ett fotografi inte ersätter mötet med den verkliga personen i fotografiet. Därför är aldrig en upptagning eller en kopia av en upptagning vare sig stöld eller kidnappning.

I den digitala världen är upptagningar dessutom inte bundna till ett visst media, det är samma sorts ettor och nollor som används när vi t.ex. chattar eller mailar via Internet. Någon teknisk avgränsning mellan enskilda individers privata kommunikation och fildelning finns alltså inte. Det är också skälet till varför det inte är tekniskt möjligt att kontrollera vad folk fildelar utan att inskränka människors privatliv. I avvägningen mellan upphovsmännens privatekonomiska intressen och mänskliga rättigheten till skyddat privatliv gör vi i Piratpartiet den bedömningen att de mänskliga rättigheterna väger tyngst. För detta ställningstagande är det alltså inte relevant om upphovsmännen förlorar pengar på den olovliga kopieringen eller inte, människors privata sfär och sociala umgänge bör alltjämt skyddas från övervakning och kontroll, även när det äger rum på Internet.

Moralen
Ett vanligt motargument till ovanstående är att kopieringen ersätter ett köp av det man kopierar och att den förtjänsten då stulits från upphovsmannen till det kopierade materialet. Man menar alltså att själva exemplarframställningen inte är stöld ur juridiskt eller tekniskt perpspektiv men att om någon tjänar pengar på exemplarframställningen så bestjäl man någon på dennes inkomst ur ett rent moraliskt perspektiv.

Till att börja med förutsätter det resonemanget att man som piratkopierare verkligen skulle köpt om det inte vore för att man hade möjligheten att kopiera gratis. Om man i alla fall inte hade köpt så finns ju ingen förlorad inkomst att prata om. Det orimliga i det argumentet är att en nedladdning knappast motsvarar vare sig betalningvilja eller betalningsförmåga. Exempelvis skulle man behöva betala 300 000kr för att fylla en vanlig 120GB mp3-spelare med laglig musik idag, en siffra som ökar exponentiellt med de tekniska framstegen.

Sen är det även så att mycket av det som kopieras olovligen görs för att det är svårt eller helt enkelt inte går att få tag i på annat sätt. I sådana fall håller nog de mesta med om att Internet och fildelningen fyller en samhällsnyttig funktion snarare än bestjäl någon på hans eller hennes inkomster. Någon slutsats om att varje olovlig kopiering skulle motsvara en förlorad intäkt för upphovsmannen kan man alltså inte dra.

För övrigt kan man ju undra om det ens går att göra ägaranspråk på förväntade inkomster. Olovlig kopiering motsvarar ju som sagt vare sig betalningvilja eller betalningsförmåga, så hur bedömmer man att att inkomsten skulle sett ut utan den olovliga kopieringen? Hur bedömmer man vilka som faktiskt skulle köpt om det inte vore för den olovliga kopieringen? Är det rätt att olagligförklara all olovlig kopiering även om bara en oerhört liten del av den innebär några förlorade intäkter?

Vetenskapen
Det moraliska ställningstagandet att olovlig kopiering är stöld tycks som sagt vila helt på antagandet om att olovlig kopiering leder till förlorade inkomster för upphovsmannen. Vi har redan konstaterat att det inte är särskilt troligt att varje enskild nedladdning skulle motsvara en förlorad intäkt, frågan är vad vi egentligen vet om effekterna av den olovliga kopieringen. Hur vet vi överhuvudtaget att den olovliga kopieringen leder till förlorade intäkter? Kan det möjligtvis finnas positiva effekter av fildelningen och i så fall, kan det väga upp för eventuella förlorade intäkter? Just dessa frågor har forskare på både svenska och utländska universitet ställt sig och är rörande överens i sina slutsatser:

• Kungliga Tekniska högskolan
  • “Fildelning ökar musikförsäljningen”
• Internetstatistik.se
  • Internetstatistik.se sammanställer data från World Internet Institute, SCB, Nordicom (Mediebarometern), Kommunikationsmyndigheten PTS och .SE.
  • “Det är en myt att de som fildelar inte skulle köpa musik. De köper minst lika mycket musik som de som inte fildelar, och de går på minst lika mycket bio som de som inte fildelar. Detta gäller också betaltjänster på nätet.”
• SOM-insitutet: Morgondagens publik 2006
  • “När det gäller att se film på bio så är det mer än dubbelt så stor andel av nedladdarna som gör det ofta än det är bland övriga.”
• Harvard Universitet
  • “In fact, the study found that for the most popular albums – the top 25 percent that had more than 600,000 sales – file sharing actually boosts sales.”
• Forskning på uppdrag av holländska myndigheter
  • “The researchers further found that people who download music and movies are not buying less than people who don’t. In fact, downloaders are reported to be more frequent visitors of concerts, and game downloaders actually bought more games than those who didn’t. In the music industry, lesser-know bands profit most from file-sharing, the researchers report.”
• Londons Universitet
  • “…our analysis of the Canadian P2P file-sharing subpopulation suggests that there is a strong positive relationship between P2P file-sharing and CD purchasing. That is, among Canadians actually engaged in it, P2P file-sharing increases CD purchasing. We estimate that the effect of one additional P2P download per month is to increase music purchasing by 0.44 CDs per year“
• Internationella universitetet i Tyskland
  • “…as we show in this paper, this negative effect may be overcompensated by a positive effect due to sampling: consumers are willing to pay more because the match between product characteristics and buyers’ tastes is improved.“
• Sammanställning från Cambridge University
  • “Beyond this basic result several other very interesting facts have emerged. First is the differential impact of file-sharing on an artist depending on their existing popularity. According to Blackburn who investigates this issue the ‘bottom’ 3/4 of artists sell more as a consequence of file-sharing while the top 1/4 sell less. Second is the first tentative estimates (by Waldfogel and Rob) of the welfare consequences of file-sharing. Waldfogel and Rob’s dramatic result is that file-sharing on average yields a gain to society three times the loss to the music industry in lost sales.”
• Fransk undersökning om fildelningsvanor bland studenter på franska universitet
  • “Surprisingly, approximately one third of the pirates declared that watching pirated movies increased their demand for films (for instance, it led them to rent or purchase videos that they would not have rented or purchased otherwise).”

Summa Summarum
Kopiering är aldrig stöld ur vare sig juridisk eller teknisk mening. Ur det moraliska perspektivet kan man hävda att olovlig kopiering är stöld om man antar att en olovlig kopiering motsvarar en förlorad intäkt för upphovsmannen. Detta sägs dock emot av all oberoende vetenskap i ämnet. Återigen, det är enbart genom att förneka juridiken, tekniken, vetenskapen eller förnuftet som man kan hävda att kopiering är stöld. Den som hävdar något annat finns ingen anledning att diskutera saken vidare med. Som någon uttryckte sig:

Never argue with an idiot. They bring you down to their level and beat you with experience.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet 2009.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: fildelning, upphovsrätt, stöld, piratkopiering, forskning

Min debut i Media

Publicerat av Sammy den 2009-04-01 kl 11:48

Igår intervjuade Norrköpings Tidningar mig om den nya IPRED-lagen. Intervjun publicerades idag som en del av både ett webb-tv klipp på NT24 och en konventionell nyhetsartikel.

Det handlade om ifall lagen kommer ha någon effekt eller inte och baserat på det vi vet om hur det gått i andra länder där den här lagen redan införts sade jag att jag inte tror vi kommer se någon av de effekter man önskar uppnå alls. Tvärtom kommer vi bara se oavsiktliga effekter som t.ex. att fler döljer sig på Internet med s.k. anonymiseringstjänster, tjänster som antagligen kommer bli billigare och enklare än någonsin att använda pga den ökade efterfrågan.

Vad denna utveckling leder till är raka motsatsen till det öppna och fria samhälle som vi i Piratpartiet verkar för.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet 2009.

Andra bloggar om: IPRED, Norrköpings Tidningar, NT24, Intervju, Piratpartiet, Söderköping, Fildelning

Olah Örtengren

Publicerat av Sammy den 2009-03-01 kl 20:00

Ibland stöter man på de där som retar gallfeber på en genom att ignorera fakta och kastar ur sig en massa personangrep istället för att bemöta ens argument. En sådan person är moderaten Olah Örtengren. Han skrev en artikel i sin blogg där han hyllar IPRED och inte så lite bekymrad över det ställningstagandet började jag ifrågasätta hans inlägg i kommentarerna.

För att på enklaste och tydligaste sätt demonstrera Olahs argumentationsteknik och resonemang så citerar jag en del av de argument jag fick till svar efter jag refererat till oberoende forskningsresultat från både svenska och utländska universitet i ämnet fildelning (varav hälften inte godkändes som kommentar av administratören Olah):

“Du har nog läs den demagogiska piratversionen av Ipred-lagen, samface.”

“Du vet att det är lögn det du sitter och skriver.”

“Det är journalister, “deltidsprofessorer”, pirater och “experter” som står för demonisering av fakta och propaganda. Du ska inte tro på allt som står i tidningen eller vad din partiledning matar dig med.”

“Det spelar ingen roll hur många “experter” du hänvisar till när du inte vet vart du vill komma med det? Det har du inte berättat.”

“Den där professorn har inga vetenskapliga stöd för någonting som han påstår.”

“Olaglig fildelning och piratkopiering sker aldrig med något original.”

“Varför börjar du då inte trycka upp egna pengar så får du se vad som händer, samface.”

“Det ni vill åstadkomma är en utopi. Utopier används främst av kommunistiska ideologier för att förvrida hjärnorna på sina anhängare och på folket så de inte ser vad som händer i verkligheten.”

“Du har inga belägg för dina påståenden.”

“Ingen forskning eller undersökning finns kring detta.”

Det sista var ju naturligtvis ett riktigt “goddag, yxskaft” svar på mina referenser till just den forskning som finns om fildelning. Idag är den så pass allmänt känd att man enkelt googlar fram forskningsresultaten och dess referenser för att kunna verifiera dess äkthet.

Många gånger gick han så långt att han tog till personangrepp, både på mig, andra piratpartister och KTH proffessorn Roger Wallis:

“Trots att jag borde – så känner jag inget förakt för er som förespråkar ett digitalt tjuvsamhälle fullt med snyltare. Jag känner bara ett slags faderligt överseende för era barnsligheter.”

“Det ligger i piraters natur att larma och göra sig till och överdriva.”

“Jag förnekar inget. Jag bara försöker säkerställa att den forskning ni stödjer er på inte är från den fejkade professorn på KTH.”

“Piraternas flummiga ideologi stödjer sig på lösa antaganden från en gammal 68-vänsterproggubbe.”

“Att piraterna grävt fram en deltidsprofessor på dekis visar bara på hur oseriösa och barnsliga sjörövarna är.”

“Det du representerar är rent snyltande på andras arbete och just nu verkar du stolt över att vara en tjuv.”

“Skämmas? Nej, jag vill att du mår illa över att du bidrar till arbetslösheten och minskar skatteintäkterna till Sverige genom ditt handlande.”

“Det funkar bara i utopier, drömmar och andra lögner som bl.a. Piratpartiet sprider.”

“Det handlar tvärtom om något som är det vidrigaste som finns i världen – giriga gratisätare och snyltare.”

“Piratpartiet har nu sektvarning stämplat i Rickard Falkvinges panna.”

“Pirat som piratpartist. Ni delar samma agenda och utopi.”

Sedan rundar han av det hela med:

“Jag har varit mer än tålmodig och överseende med ditt spammande, personliga påhopp och dina nedlåtande kommentarer. Det är något som du kan syssla med på din egen blogg eller på din partiledares blogg.”

Så jag beslutade mig för att göra just det. Den som är intresserad av att läsa diskussionen i sin helhet, om den ens finns kvar, hittar förhoppningsvis inlägget med kommentarer här.