Bloggsam

Fantasiproblem och fantasilösningar

Publicerat av Sammy den 2009-09-13 kl 22:41

Uppsalas Nya Tidning publicerade en artikel igår med den något osmakliga titeln: “Gratis kultur är godast“. Dock är det i övrigt en ovanligt resonerande artikel som ändå visar prov på ett steg i rätt riktning i debatten om fildelning. Bl.a. citerar man Timbuktus uttalande: “Du kan inte först uppfinna hjulet och sedan säga att ingen får använda det”. MEN, tyvärr verkar man inte mogen att släppa fantasiproblemen med fri fildelning än och fortsätter söka fantasilösningar på dem.

Fantasiproblem säger jag för att det fortfarande inte finns något som talar för att underhållningsbranschen förlorar pengar på fildelningen. Att ladda ner en film ersätter inte ett DVD/Bluray-köp, precis som ett biobesök inte ersätter ett DVD/Bluray-köp, eller ett köp av boken som filmen baserats på inte heller ersätter något av det tidigarenämnda. Likadant ersätter inte att ha hört musik på radion eller att ha varit på konsert ett köp av en CD. Samtlig forskning som gjorts på området har visat att fildelning gynnar underhållningsbranschen mer än den skadar. Finanskriser till trots så är antagligen underhållningsbranschen den bransch som ändå klarat sig bäst med sina fortsatt höga vinster. Som värst har man kunnat påvisa minskad vinst, vilket är långtifrån detsamma som att göra förlust.

På detta fantasiproblem pratar man sen om fantasilösningar. Antingen tror man att man kommer kunna hitta sätt att kontrollera informationsflödet på Internet, ett projekt som kommer visa sig lika omöjligt som att ta ifrån Aftonbladet sitt utgivningstillstånd, fast gånger miljoner internetanvändare. Eller så tror man på affärsmodellen att ta betalt utav Internetleverantörerna, vilket antagligen kommer fungera lika bra som att försöka kräva posten på betalning för allt upphovsrättsskyddat material som skickas via brev och paket varje dag. Fast, med skillnaden att det handlar om hundratals olika privata aktörer istället för en statlig. Privata aktörer vars kunder inte kommer låta sig påtvingas extra avgifter frivilligt.

Probematiken och framtidens lösningar på dem ser något annorlunda ut ur min synvinkel. Samtidigt som branschorganisationerna rustar upp i kriget mot det fria informationssamhället så börjar allt fler få upp ögonen för faktumet att Internet snart är vårt enda media. Många former för hur vi tar del av information kommer säkerligen finnas kvar även efter de gamla medierna ersatts av det nya. Men när sista papperstidningen tryckts, sista tv-masten släckts ner, sista telefonstationen rivits och postens brevavdelning lagts ner, vill vi då ha total statlig insyn och korporativistisk kontroll över den enda infrastruktur som all samhällskommunikation, privat så väl som offentlig, går igenom?

Striden om kommunikationsfriheten har bara börjat.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: internet, media, nätneutralitet, informationspolitik, kommunikationsfrihet, kultur, demokrati, korporativism, piratpartiet, fildelning, kopiering, upphovsrätt

Från piratideologi till en bredare piratpolitik

Publicerat av Sammy den 2009-08-05 kl 03:28

Här kommer nu förhoppningsvis sista delen av mitt filosoferande kring piratideologin som består i ett försök att summera och lite mer konkret formulera de politiska ställningstaganden som piratideologin föranleder. Se det som ett första utkast som antagligen kommer revideras många gånger om innan jag känner mig helt nöjd, inte minst beroende på vilken feedback jag får. Texten är med avsikt utformad lite som en wikipedia-artikel och tanken är att man som pirat antingen ska känna igen sig eller reagera och argumentera emot.

Piratrörelsen som politisk ideologi

Som politisk ideologi vill piratrörelsen på kort sikt föra in ett helt nytt politiskt perspektiv på dagordningen som man kallar för informationspolitik. Den står utanför de klassiska ideologierna konservatism och socialism. Dock finns det vissa inslag av liberalism att ana i exempelvis värnandet av de medborgerliga rättigheterna och demokratiska principerna, samtidigt kan man dra vissa paralleller till socialismen i ställningstagandet för en digital allemansrätt.

Piratideologin vill på längre sikt ha en icke-våldsam revolution av dagens parlamentariska system för att med möjligheterna som informationsteknologin ger sudda ut gränserna mellan beslutsfattare, opinionsbildare och medborgare. Alla som vill ska kunna delta, påverka och förmedla sina idéer i den politiska processen. Myndighetsutövandet bör alltjämt vara öppen och möjlig att ifrågasätta. Medborgarnas rättigheter bör vara suveräna, lika för alla och aldrig villkoras på grund av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.

Ideologi

Piratideologin utgår ifrån de tre kärnfrågorna kunkap, kultur och demokrati. Kunskap är makt, kultur varje människas naturrätt och demokrati en mänsklig rättighet. De tre värdena hör ihop och viktigaste principerna som följer av dem är att:

• Verka för en total transparens och öppenhet i det politiska styret samtidigt som man skyddar individens personliga integritet.
• Skapa mer folklig förankring, debatt och påverkansmöjligheter i den politiska processen.
• Motverka alla försök att inskränka informationsfriheten och de mänskliga rättigheterna.
• Reformera immaterialrättten för att skydda informationsfriheten och rätten till skyddat privatliv.
• Verka för en större tillgänglighet av informationsteknologin.
• Verka för kostnadseffektiv e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder inom statliga myndigheter och organisationer.
• Verka för mer e-demokrati och möjligheter för medborgarna att interagera med myndigheterna.
• Skapa mer kunskap och förståelse för informationsteknologi och IT-säkerhet inom statliga myndigheter och organisationer.
• Kämpa mot korporativism, överstatlighet, korruption och andra odemokratiska inslag i politiken och de statliga myndigheterna.
• Kämpa mot förtryck av alla individer, oberoende av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.

Politiska ståndpunkter

Demokrati, myndigheter och förvaltning

Som en effekt av ställningstagandena för mer folkligt förankrad demokrati så inbegriper ett av piratideologins stora mål en betydligt mer omfattande e-demokrati för att ge medborgare möjlighet att delta i de demokratiska processerna samt interagera med myndigheterna. En viktig förutsättning för att en e-demokrati ska fungera är maktens transparens och medborgarnas fulla insyn i den demokratiska processen.

Vidare vill man införa s.k. e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder. Det handlar om konstnadseffektivitet och behålla kontroll och ansvar för systemen hos myndigheterna istället för att helt lämna över det till en privat marknadsaktör. Man menar att de system där mjukvaruutvecklaren inte tillåter granskning av källkoden är en avvikelse från offentlighetsprincipen och gör myndigheterna allt för beroende av den enskilde mjukvaruutvecklaren.

Piratideologin ser även en skyldighet hos myndigheter att tillgodo se sig en tillräcklig förståelse för informationsteknologin, framför allt men inte bara inom rättsväsende och polismyndigheter, för att upprätthålla rättssäkerheten och skydda medborgarnas rättigheter inom all verksamhet som använder eller på annat sätt berör informationsteknologi.

Information, kunskap och kultur

Informationsfriheten, bestående av principerna om yttrandefrihet, integritet och offentlighet, är enligt piratideologin inget mindre än en förutsättning för en demokrati och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Därför förespråkar man en total informationsfrihet, skyddad från både statens och privata företags övervakning och kontroll. Man talar om en digital allemansrätt med följande huvudsakliga ståndpunkter:

• Reformerad upphovsrätt, som släpper privat kopiering fri
• Nätneutralitet, dvs ett öppet internet, utan filter och censur
• Rätten till anonymitet
• Rätten till privat kommunikation

Man vill dessutom avskaffa patentsystemet helt. Man menar förenklat att eventuella samhällsförluster av patentsystemets avskaffande långt överträffas av de samhällsförluster som patentsystemets bevarande förorsakar.  Som exempel på detta pekar man på faktumet att miljoner HIV-smittade människor i tredje världen med största sannolikhet inte kommer gå att rädda livet på för att patent hindrar dem att få tillgång livsnödvändiga bromsmediciner.

Infrastruktur

Allt som oftast för “infrastruktur” tankarna till system som omfattar vägar med kollektivtrafik, järnvägar med tågförbindelser, energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät. Det är i allmänhet det offentliga samhället – staten och kommunerna – som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastrukturen. Piratideologin menar att även den informationsteknologi som Internet utgör ingår i begreppet infrastruktur och bör garanteras av staten och kommunerna i samma utsträckning som all annan samhällsnödvändig infrastruktur. Motiveringen är att samhällsviktiga funktioner allt mer förlitar sig på att informationsteknologin fungerar, individens möjlighet att nyttja samhällsviktiga funktioner förutsätter tillgång till informationsteknologin och att den möjliggör delaktighet i den demokratiska processen.

Ekonomi

Om man jämför piratideologins förhållande till våra immateriella tillgångar med den gröna ideologins förhållande till våra naturtillgångar så innebär piratideologin den gröna ideologins raka motsats. Vad som menas är att medans den gröna ideologin talar om vikten av att begränsa nyttjandet av våra begränsade naturtillgångar så talar piratideologin om vikten av att inte begränsa nyttjandet av våra immateriella tillgångar. Med immateriella tillgångar avses information, kunskap och kultur som man menar kan kopieras och spridas i all oändlighet utan att det tillför något extra arbete eller kostnad för skapandeprocessen.

Det handlar alltså inte om något egentligt motsatsförhållande till den gröna ideologin som snarare skulle kunna ses som ett möjligt komplement till piratideologin.

En marknad som genom statlig reglering hindrar fri informationsspridning för att skapa en konstgjord begränsning på en tillgång som i sitt naturliga tillstånd är obegränsad ser piratideologin som ett direkt hot mot informationsfriheten och demokratin. Därför ser man det som inte mindre än en nödvändighet med en övergång från denna tillgänglighetsnegativa marknad till en mer tillgänglighetspositiv “exponeringsmarknad”(?), dvs att man tar betalt för att exponera istället för att tillgängliggöra. Dock ser piratideologin inte det som lagstiftarnas uppgift att få till denna förändring mer än att häva de statliga regleringar som hotar informationsfriheten och demokratin för att låta marknadens utveckling ha sin gilla gång.

Skola och utbildning

I ett informationssamhälle blir det allt viktigare att kunna hitta i informationsflödet och tolka den informationen man hittar. Piratideologin vill därför verka för en skola som inriktar sig mer på att lära ut hur man hittar information, att vara kritisk och att ha förmågan att se mönster och relatera olika information till varandra. Fria informationsflöden och delad kultur stimulerar de viktigaste färdigheterna i framtiden men kan också minska kostnaderna för skolan.

Man är även starkt kritisk till att så många skolor lär elever att enbart använda proprietära IT-system från en viss marknadsdominerande systemleverantör. Av den anledningen vill man ställa krav på allmänna skolor att använda IT-system med öppen källkod och öppna standarder.

Vård, hälsa och omsorg

Inom vården och omsorgen värnar piratideologin inte bara allas självklara rätt till vård enligt de mänskliga rättigheterna, mer utmärkande ser man även till den personliga integriteten, IT-säkerheten och återigen IT-system med öppen källkod och öppna standarder som är oberoende av enskilda systemleverantörer.

I övriga hälsofrågor har man en kritisk utgångspunkt till alla förslag som inskränker medborgerliga fri- och rättigheter, även om syftet är att värna folkhälsan. Piratideologin motsäger inte att det i vissa fall kan vara befogat att inskränka en rättighet för att skydda en annan, dock bör det alltid finnas en rimlig proportionalitet mellan inskränkningar i vår frihet och det man kan förväntas uppnå med dem. I avvägningen mellan medborgerliga rättigheter och folkhälsan menar man att en inskränkning i någons rättigheter behöver motiveras med mer än en misstanke om att individen riskerar att skada sig själv eller någon tolkning om vad som vore individens bästa.

Famillje- och genuspolitik

Piratideologin har en mycket frihetlig hållning i familjepolitiken. Man stödjer samkönade äktenskap och samkönades rätt till adoption. Jämställdhet är en viktig princip inom piratideologin, men den tillhör inte någon bestämd inriktning inom feminismen.

Internationella relationer

Piratideologin är för internationella samarbeten, dock ej överstatlighet. Av den anledningen har man ett kritiskt förhållningssätt till EU och ett tydligt ställningstagande emot Lissabonfördraget. Istället vill man reformera EU till att vara ett mer demokratiskt och mellanstatligt samarbete.

I övrigt står piratideologin även för en icke-våldsam kamp för demokrati, informationsfrihet, och mänskliga rättigheter världen över. Särlagstiftning i syfte att bekämpa internationell terrorism vänder man sig dock starkt emot. Alla bör vara lika inför lagen, oavsett förövarens brott, härkomst eller religiös tillhörighet.

Invandringspolitik

Även om piratideologin inte har något direkt ställningstagande i frågan om hur många invandrare som ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige eller EU så motverkar man all politik som underminerar de mänskliga rättigheterna. Staten bör aldrig ha rätt att neka uppehållstillstånd för någon person som riskerar att få sina mänskliga rättigheter inskränkta utan det. Vidare är man kritisk till nekat uppehållstillstånd som en möjlig påföljd av ett brott, vilket man menar bör få samma följder som ett brott begånget av någon med svenskt medborgarskap.

Övrig politik

Piratideologin tar inte ställning för eller mot någon fråga som inte nämnts ovan. Grundhållningen är att frågorna om informationsfrihet, medborgarrätt och demokrati är en förutsättning för all annan politik och därmed överordnade. I de fall piratideologins ställningstaganden inte berörs bör den öppna debatten och folkviljan vara utgångspunkten.

Senast uppdaterad: 2009-09-29 kl 11:00

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratideologi, piratpartiet, politik, ideologi, piratism, demokrati, medborgarrätt, integritet, förvaltning, skola, utbildning, ekonomi, vård, hälsa, omsorg, EU, familjepolitik, genuspolitik, infrastruktur

Piraten och demokratin

Publicerat av Sammy den 2009-07-13 kl 04:55

Efter skrällen i valet kliver piratrörelsen nu ned ett par kliv från barrikaderna för att återuppta arbetet med att formulera en piratideologi. Jag tänkte i detta inlägg fördjupa mig lite mer i vilken syn piraten har på demokrati, den parlamentariska styrelseformen av idag och vilka nya möjligheter informationssamhället innebär för folket att påverka och delta i den politiska processen.

Piratrörelsen har vuxit fram i spåren av informationsteknologins obönhörliga framfart. Med den nya informationstekniken suddas uppdelningen mellan producent, distributör och konsument ut. Verktygen för att skapa, nå ut till allmänheten samt tillgå kunskap och kultur finns idag tillgängliga för alla. Man pratar om en demokratisering av hela produktionskedjan inom kunskap och kultur som tidigare präglats av få förunnad produktion, enkelriktad distribution och begränsad tillgång.

Präglad av den nya informationstekniken har piratens politiska ideal inga uppdelningar mellan makthavare, myndigheter och medborgare. Att alla som vill ska kunna delta i den demokratiska processen är för piraten en självklarhet. Myndighetsutövandet bör alltjämt vara öppen och möjlig att ifrågasätta. Medborgarnas rättigheter bör vara suveräna och lika för alla. Nyckelorden är demokrati, öppenhet och medborgarrätt.

Så hur förhåller sig piratens ideal till hur demokratin fungerar idag?

Dagens parlamentariska system består av representanter (makthavare) som valts av grupper av representanter (politiska partier) som i sin tur valts av de enda som representerar sig själva (folket), en klar uppdelning inte helt olikt hur produktionskedjan för kunskap och kultur såg ut innan informationsteknologiska skiftet. Man kan också dela upp det som makthavare, opinionsbildare och folket för att använda en terminologi som även inbegriper politiskt engagemang utanför parlamentariska systemet.

Effekterna av denna uppdelning är att, även om myndiga kan själva ställa upp i val och alla kan påverka indirekt, så är det bara ett visst antal platser i parlamentet. Det gör direkt delaktighet i beslutsprocessen få förunnad. Därefter kan vi konstatera att beslut som fattas bara kan påverkas med full legitimitet av beslutsfattarna själva, vilket gör beslutsprocessen enkelriktad. Till sist kan vi se att det saknas någon form av regelverk för opinionsbildning, vilket leder till att de som har mest resurser för lobbying och kampanjarbete får störst påverkansmöjligheter. Det begränsar och snedvrider meningsutbytet mellan folket och makthavarna.

För att piratrörelsen ska kunna göra med politiken vad informationstekniken gjort för kunskapen och kulturen så behöver uppdelningen mellan makthavare, opinionsbildare och folket suddas ut. Den politiska debatten har med teknikens hjälp redan sett förändringar som lett till att uppdelningen mellan opinionsbildare och folket börjat suddas ut, något som synliggjordes i och med fenomenet som populärt kallas “bloggbävningen”. Det som inte följt denna utveckling är själva instutitionen som det parlamentariska systemet utgör. Denna förändring kommer aldrig kunna komma av sig själv. Så länge en revolution inte är att föredra måste förändringen ske inom ramarna av det parlamentariska systemets regelverk. Häri ligger piratrörelsens stora uppgift.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratpartiet, politik, ideologi, piratism, demokrati, parlamentarism

Vem äger Internet?

Publicerat av Sammy den 2009-04-16 kl 17:39

Igår skrev DN en artikel om förhandlingarna i EU om det s.k. telekompaketet. Förslaget har drivits hårt av vissa intresseorganisationer inom underhållningsindustrin och innebär bl.a. att Internetoperatörerna ska tvingas övervaka och kontrollera sina kunders förehavanden på Internet för att t.o.m. stänga av de som inte sköter sig.

En rad mycket skrämmande uttalanden citeras i artikeln men ett av dem fastnade jag lite extra för:

Men om friheten på nätet inskränks kan väl det vara ett problem?
- Frihet är viktigt, men det handlar om en kommersiell tjänst. Jag kan inte se likheten mellan åtkomst till nätet och rätten till tak över huvudet.

Citatet är från Jörgen Samuelsson, Sveriges delegat i rådsarbetsgruppen för telekommunikationer. Internet är enligt honom en kommersiell tjänst. Frågan jag då vill ha svar på från Jörgen är; vem är det som äger Internet? För visst är det väl så att man inte kan bestämma vem som ska få tillgå något eller inte utan att vara den som äger föremålet i fråga?

Svaret på frågan är naturligtvis ingen. Vare sig någon enskild person, företag eller stat äger det internationellt förekommande Internetet. Ingen regering, skivbolagsdirektör, tidningsredaktör, eller på annat sätt auktoritär person eller organisation har kontrollen eller bestämmer över Internet, lika lite som någon skulle bestämma eller kontrollera vad som sägs i ett brev eller över telefon. Internet består nämligen av enskilda människor som med teknikens hjälp kommit i kontakt med varandra för gränsöverskridande utbyte av information, kunskap, kultur eller helt vanligt socialt umgänge. Någon uppdelning mellan producent, distributör eller konsument finns inte. Varje ny ansluten dator är en potentiell kreatör, författare, journalist, redaktör, samhällsdebattör, mediedistributör, konsument, lyssnare, läsare, kritiker, eller allting på en gång.

Med ovanstående i åtanke måste nog de flesta ändå förstå det odemokratiska i att hindra männsikor från att vara delaktiga i just detta, än värre om det är av rent privatekonomiska skäl, dvs för att skydda någon enskild person eller företags ekonomiska intressen. Jag skulle tom gå så långt att hävda att det vore ett brott mot en rad demokratiska rättigheter, framförallt mötesfriheten. Internet är nämligen ingen privatägd butik där butiksägaren själv kan leka sheriff och haffa de som snattar eller på annat sätt inte sköter sig, det är en allmän plats. En allmän plats ägs av ingen och alla (beroende på hur man ser det) och är en plats där enbart polismyndigheterna får utöva rättsskipning och frihetsberövande, och enbart på villkor stiftade med demokratiska medel.

Så ser i alla fall vi i Piratpartiet på Internet. Personer som Jörgen Samuelsson jobbar dock på att ändra på det. De vill skicka in underhållningsindustrings egna SWAT-team för att köra iväg alla uppviglare på Internet så de kan göra om denna mötesplats för utbyte av information, kunskap, kultur och socialt umgänge till en “kommersiell tjänst”. I och med detta har man dessutom titulerat underhållningsindustrin till ägare av Internet. I mina ögon är de en ockupationsmakt på vår allmänna plats och det är Piratpartiets roll att kämpa mot denna utförsäljning av våra demokratiska rättigheter.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet 2009.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: eu, telekompaketet, internet, mötesfrihet, demokrati, korporativism, piratpartiet, fildelning, upphovsrätt

Facebook tar ställning mot det öppna samhället

Publicerat av Sammy den 2009-04-09 kl 10:04

Idag, efter att ha fått reda på att Facebook går underhållningsindustrins ärenden och censurerar folks privatkommunikation från länkar till thepiratebay.org, trots att det inte är på något sätt olagligt att länka dit eller ens direkt till upphovsrättsskyddat material, så har jag valt att avsluta mitt Facebook-konto. Jag kan helt enkelt inte annat än att ta avstånd från organisationer eller företag som aktivt bidrar till den avdemokratiseringsprocess av Internet som vi i piratpartiet vill sätta stopp för.

Piratpartiet stället upp i EU valet 2009.

Andra bloggar om: censur, demokrati, facebook, integritet, thepiratebay, upphovsrätt

Demokrati 2.0

Publicerat av Sammy den 2008-12-14 kl 23:19

Rick Falkvinge har gjort det igen. Förr såg jag piratpartiet som ett sakfrågeparti, ungefär som miljöpartiet en gång var. En klassisk medborgarrörelse, helt enkelt. Idag satte Rick det hela i ett helt nytt perspektiv. Det han skriver må innehålla en del förenklingar och kanske t.o.m. faktafel, men det historiska perspektivet som han belyser kan man inte förneka. Alla politiska ideologier började som “sakfrågor” med arbetarrörelsen som ett av många exempel från historien. Idag är inte ens miljöpartiet ett enkelt sakfrågeparti längre.

Med denna nyvunna insikt kan man undra vad det kommer bli för politisk ideologi utav piratrörelsen. Piratpartiets utformning som den ser ut idag ser jag nämligen bara som en del av piratrörelsens första fas och att vi i framtiden kommer se en mer heltäckande ideologi med de värderingar som piratpartiet har idag som utgångspunkt. Vi pratar alltså om en helt ny politisk ideologi som inte utgår ifrån de traditionella värderingar som hittills huserat på den politiska arenan. Kanske vi kommer kalla det piratism?

Men är det verkligen möjligt, tänker nog en del. Det är ju inte så mycket att gå på med bara 3 sakfrågor i partiprogrammet och vi vet ju att bland medlemmarna finns f.d. vänsterpartister så väl som f.d. moderater. Hur skulle man kunna utforma en hel politisk ideologi utifrån så få gemensamma nämnare bland så många ideologist åtskilda människor?

Jo, man börjar med att titta mer på djupet av denna gräsrotsrörelse. Vi som är en del av den vet att det finns något mer än bara några sakfrågor som binder oss samman och att det är värderingar som står över den allt mer likriktade fördelningspolitiken i dagens politiska klimat. Det är inte bara underhållningsindustrins förlegade affärsmodell vi slåss emot för att kunna fildela fritt, det handlar om de etablerade partiernas förlegade politik i stort sett alla frågor som berör IT och det informationssamhälle vi nu lever i.

Att fråga en pirat om han ligger till höger eller vänster på den politiska skalan vore som att fråga en revolutionär under franska revolutionen om han är socialdemokrat eller moderat. Liknelsen är träffande, även om vi är en fredlig rörelse som inte vill göra revolution i ordets rätta bemärkelse. För dagens politiker, som de flesta ännu inte tagit klivet in i informationssamhället och varken förstår vad det är eller hur det fungerar (nej, att kunna maila och läsa aftonbladet på nätet räknas inte), stiftar lagar som hotar demokratin, rätten till fredat privatliv och rättsäkerheten för de som lever i just detta informationssamhälle. I det sammanhanget blir höger- och vänsterpolitik irrelevant.

“Piratism” föreställer jag mig lite som en återgång till de grundläggande demokratiska principerna fast uppdaterade för dagens moderna informationssamhälle. Demokrati 2.0 helt enkelt. Nog är väl det en grund att stå på för att utforma en ny politisk ideologi, så säg? Ja, vart vi går härifrån är lika gränslöst som upphovsrättsintrången på Internet, och för den delen lika svårt att förhindra. Viva la resistance!

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: politik, piratpartiet, piratpolitik, demokrati, it, rättsäkerhet, integritet