Arkiv för Liberalism-kategorin
Publicerat av Sammy den 2011-04-02 kl 19:14
Det har bubblat länge under ytan. I början av Piratpartiets korta historia var det många som talade om vikten av att inte bli ett ideologiskt orienterat parti som alla andra och vidhålla ett fåtal sakfrågor, på senare tid har dock allt fler röster hörts som talar om ett behov av att bredda politiken. För en breddning av politiken behövs dock någon form av ideologisk vägledning och så långt verkar också många vara överens idag. Däremot verkar det inte lika självklart vilken form av ideologi man bör utgå ifrån.
I skenet av detta har vi varit några tappra som, istället för att försöka driva på en utveckling mot liberalism eller socialism, försökt hitta vår egen pirata väg. Jag själv har tidigare bloggat om tanken på att utgå från mer grundläggande mänskliga värderingar som liberaler så väl som socialister kan ställa sig bakom. Det vi talar om är humanism och resultatet av denna strävan har nu utmynnat i en motion till partiets årsmöte som följer:
Motion om ställningstagande för humanism som ideologisk grund
BAKGRUND: Genom åren har det förekommit många debatter om huruvida vi ska bredda oss och i så fall hur och i vilka frågor. I en brokig skara med lika många socialister som liberaler enade kring ett fåtal frågor kan uppgiften att hitta en bred gemensam ideologisk värdegrund tyckas omöjlig. Ändå finns det uppenbarligen något som vi är beredda att lägga våra ideologiska ursprung åt sidan för. Det vi vet säkert är att man som pirat har värderingar som prioriteras högre än de värderingar som traditionellt sett förknippas med socialism eller liberalism.
Att luta sig mot socialism eller liberalism som ideologisk värdegrund blir i praktiken ett sätt att utesluta det breda tvärpolitiska engagemang Piratpartiet inspirerat till. Eftersom partiet i grunden har en inkluderande filosofi både i praktik och princip behöver vi därför tänka i andra spår än den traditionella höger-/vänsterskalan.
FÖRESLAGEN LÖSNING: En grundläggande humanistisk inställning till politiskt ställningstagande i enskilda sakfrågor, kan fungera som en gemensam värdegrund för Piratpartiet och sätta ramarna för utvecklingen av partiets politik.
Den grundläggande värdering som finns i partiet redan idag tycks vara respekten för individen och omtanke om människor och deras rättigheter.
Piratpartiet har tagit klar ställning för pluralism och mångfald; rätten att bejaka särskillnader i kultur, religion, idéer och livsstilar, så länge som detta inte kränker någon annans motsvarande rättighet. Humanismen omfattar dessa värderingar utan att styra politiken i traditionell höger- eller vänsterriktning.
VI YRKAR DÄRFÖR:
- att mötet identifierar religionsneutral humanism som partiets ideologiska fundament.
- att mötet deklarerar humanism som ideologisk riktlinje för partiets framtida ställningstaganden i sakfrågor så väl som i principiella frågor.
- att följande avsnitt i principprogrammet:
“Piratpartiets värdegrund bygger på tre grundläggande värderingar; att den personliga integriteten måste skyddas, att kulturen måste släppas fri och att patent och privata monopol är skadliga för samhället.”
ersätts med:
“Piratpartiet har religionsneutral humanism som värdegrund, med mänskliga behov, värderingar och mångfald som utgångspunkt. I sin strävan för denna värdegrund utgår partiet från tre grundläggande principer: respekt för varje människas liv och personliga integritet, frihet för alla människor att utöva och ha tillgång till kultur samt mänsklig allmännytta framför ensamrätt på kunskap och information.”
- att mötet ger styrelsen i uppdrag att formulera en grundläggande politisk värdegrund för Piratpartiet baserad på humanistiska värderingar, för ratificering av medlemmarna genom medlemsomröstning på nästkommande medlemsmöte med minst tre fjärdedelar (3/4) av rösterna.
- att sagda värdegrund i största möjliga mån lämnar därhän värderingar som skiljer socialister och liberaler åt, för att istället tillvarata de värderingar som socialister och liberaler har gemensamt.
- att framtida ändringar och breddning av Piratpartiets ställningstaganden i sakpolitiska frågor ska baseras på och vägledas av sagda värdegrund.
Arbetet bakom denna motion är många som bidragit till och de som vill ställa sig bakom den med sin signatur blir allt fler. Den som har bäst koll på vilka som skriver under på denna motion och har en uppdaterad lista är Emma Marie “Opassande” Andersson. För den som vill ha med sitt namn är det bara och säga till i kommentarerna på Emmas blogg.
Ps. Jag ställer upp som kandidat i styrelsevalet på Piratpartiets kommande årsmöte, titta gärna in på min utfrågningstråd på Piratpartiets forum. Ds.
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: humanism, medmänsklighet, ideologi, värderingar, piratpartiet, motion, årsmöte
Publicerat av Sammy den 2009-12-14 kl 15:58
Piratpartiet utgörs till mycket stor del av tekniskt orienterade män, det är knappast en nyhet för någon. Som både IT-konsult och man är jag en av dem. Stereotypiskt för denna grupp är att man ständigt söker tekniska lösningar som ska lösa alla problem eller utilitaristiskt ge de bästa av förutsättningar för så många som möjligt. Och när man anser sig hittat tekniken som löser alla problem blir de som bestämmer men inte förstår tekniken hinder för att just lösa alla problem.
Att på en gång försöka få alla som är med och bestämmer i en demokrati att förstå tekniken på samma nivå som de teknikintresserade är praktiskt taget omöjligt och i det läget är det lätt att tycka att de som har kunskapen borde vara de som bestämmer. Men har man verkligen förstått konsekvenserna av ett sådant styrelseskick? Jag menar att det är dags för piraterna att göra upp med sina teknokratiska tendenser, en gång för alla.
Teknokrati är för piraterna vad kommunism är för vänstern eller högerextremism är för högern, och på samma sätt som dem behöver vi göra ett tydligt avståndstagande från de odemokratiska ytterligheter som vi annars kan komma att förknippas med. För någon tvekan om det odemokratiska i ett teknokratiskt styre bör det inte vara någon tvekan om, vidare leder det till rakt av motsatt effekt för det vi vill uppnå med våra principer om fri kunskap, delad kultur och skyddat privatliv.
Varför det inte är demokratiskt med teknokrati är ganska enkelt att svara på: Expertis eller tekniskt kunnande är inte detsamma som välvilja. Expertis eller tekniskt kunnande är inte någon som helst orientering för vad folket vill eller vad som är “deras eget bästa”. Folkets vilja är något som enbart folket själva kan ge uttryck för.
Politik är inte heller en vetenskap, det är att eftersträva någon form av gemensamt ideologiskt mål om vad som vore idealsamhället. Teknokrater är ofta utilitarister, dvs söker lösningar som ger största möjliga godhet eller lycka. Frågan är dock hur man definierar godhet och lycka? Alla människor har ju väldigt olika syn på vad som vore idealsamhället och där finns inget tekniskt eller vetenskapligt svar på vad som är “det rätta”.
Ett annat problem med teknokrati är att de som sitter med kunskapen ges makt som incitament för att behålla kunskapen för sig själva. I en demokrati får de istället makt som incitament för att sprida sina kunskaper. Även i ett demokratiskt samhälle har ju de med kunskap makt eftersom man kan påverka väldigt mycket genom att sprida kunskap, något vi ser väldigt tydligt effekten av i t.ex. miljöfrågan. Genom alla larmrapporter från forskare har vi, utöver hur vi röstar i valen, även sett mycket kraftiga ändringar i våra konsumtionsmönster, något som skulle vara mycket svårare att lyckas med i en teknokrati.
Ett teknokratiskt samhälle vore alltså motsatsen till ett samhälle där kunskapen är fri och ger istället effekten att kunskapen stannar hos den styrande eliten. Samtidigt som man bildar samhällsklyftor avseende kunskapsnivån så begränsas också kulturutbytet människor emellan. Det är helt enkelt svårare att ta del av kultur man inte förstår. Sist men inte minst är det inte svårt att se hur ställningstagandet för ett skyddat privatliv inte är en teknisk lösning för ett tekniskt problem. Det går kort sagt inte motivera ur ett teknokratiskt perspektiv och utgör snarare ett hinder för många tekniska lösningar på en rad säkerhetsproblem och är ett mycket bra exempel på varför vetenskapligt eller tekniskt kunnande inte ger svaret på ideologiska problem.
Med det sagt blir det uppenbart att ju närmre folket makten kommer, desto bättre förutsättningar för fri kunskap, delad kultur och skyddat privatliv. Och idag har vi tekniska lösningar som skulle kunna ta makten närmre folket än någonsin, dock är det något vi alltjämt bör eftersträva på demokratisk väg. Som teknikevangelister är vår uppgift att visa på nyttan och de nya möjligheter som teknikutvecklingen ger oss, dvs dela med oss av våra kunskaper. Syftet med det är inte att tvinga på alla samma syn på tekniken som vi eller skaffa oss makt för att genomföra något som vore “allas bästa”. Syftet är att ge alla samma möjlighet att skaffa sig en bildad uppfattning. Detta är för mig vad piratideologi och demokrati handlar om, och vad teknokrati står i motsats till.
Vid nästa årsmöte för Piratpartiet kommer jag därför agera för en uppdatering av vårt principprogram där vi tar avstånd från teknokrati som styrelseskick. Förslag på hur en sådan formulering skulle kunna se ut tas väldigt gärna emot i kommentarerna.
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: piratideologi, piratpartiet, politik, ideologi, piratism, demokrati, teknokrati, kunskap, kultur, integritet, informationspolitik
Ämnesord: demokrati, ideologi, informationspolitik, Integritet, kultur, kunskap, piratideologi, piratism, Piratpartiet, politik, teknokrati
Arkiverat under: Integritet, Piratpolitik
Publicerat av Sammy den 2009-12-01 kl 12:37

Idag börjar FRA-lagen gälla
Detta är ett öppet och gemensamt blogginlägg – kopiera och publicera på din blogg. (via Infallsvinkel)
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: svart tisdag, stoppa fra-lagen, FRA, kontrollsamhället, storebrorssamhället, massavlyssning, privatliv, integritet, piratpartiet
Publicerat av Sammy den 2009-11-30 kl 03:06
För ett par dagar sen skrev jag en kommentar på Anders Widéns (S) blogg och nu har Widén valt att svara på den med ett högst besynnerligt resonemang. Han hävdar bl.a. att Piratpartiet gör fel som tar medlemmar från andra partier, att Piratpartiet skulle göra mer nytta för våra frågor om vi istället gick med i de redan etablerade partierna för att påverka dem inifrån och för att vi inte gjort det är det nu Piratpartiets fel att FRA kopplar in sig imorgon.
Anders Widen (S) skriver:
“Jag är väl medveten om de grupperingar Samface nämner som arbetar i något vi kan kalla Pirat anda, men vad jag försökte säga i mitt inägg är att det är synd att politikst drivna gått ur sina vanliga partier i förmån för PP.”
Det är väl föga förvånande att ett parti som mister medlemmar tycker det är tråkigt. Dock kanske man skulle fundera lite mer ikring vad det beror på. Skulle det kunna vara så att det är en kombination av att de “vanliga” partierna förverkat förtroendet i frågorna PP driver och att många ser dessa frågor som helt avgörande för valet av parti?
“De borde stannat. Eller hellre, fler borde gå in. PP inte bara tolererar, utan uppmuntrar ju dubbel partitillhörighet.”
Frågan är bara om det är möjligt när andra partier inte tillåter dubbel partitillhörighet? Som det framgår av Widén själv, PP är inte de som är hindret i det här fallet.
“Efter att ha insinuerat att jag verkar lite auktoritär skriver Samface”
Mina ord var “bland de frågor man (pirater) ändå är helt överens är en väldigt misstänksam inställning till alla former av auktoriteter”, vilket var en reflektion över piraters syn på auktoriteter, inte Widéns eller någon annan icke-pirats syn på auktoriteter.
“Jag gick med i Bodströmspartiet. För att jag vill bekämpa honom. Jag gör det bättre inne i partiet än utanför.”
Alla delar uppenbarligen inte den uppfattningen. Att försöka påverka andra partier inifrån, partier som uppenbarligen inte har någon ideologisk förankring i informationspolitiska frågor och aldrig kommer få det heller, känns som en ganska ineffektiv strategi. Som sagt, även om alla de andra partierna skulle ta samma ställningstaganden som oss i våra frågor så kommer de aldrig åsidosätta sina hjärtefrågor för våra frågors skull.
När den politiska kohandeln är igång slår man vakt om hjärtefrågorna och driver dem i första hand för att använda de mindre prioriterade frågorna som handelsvara. Detta har samtliga riksdagspartier visat prov på under åren. Med det sagt så är och förblir PP det enda partiet som sätter PP:s frågor överst på dagordningen, därför behövs vi.
“Några hundra driftiga pirater till i varje parti skulle gjort än mer skillnad. Kanske hela skillnaden.”
Så kanske vi ska vara lite realisitiska också. Hur hade Widén tänkt att samordna en sådan medlemsmigration? Eftersom alla partier förutom PP och MP kräver exklusivt medlemsskap, dvs tillåter inte att man är med i annat parti, så skulle vi alltså behöva få nånstans runtikring tusen av PP:s medlemmar att lämna partiet för att gå med i de andra partierna. Av PP:s dryga total på 50 000 medlemmar är det inte mycket mer än kanske ett par-tre hundra som är aktiva och har någon form av funktionärs-/ansvarsroll som utövas på regelbunden basis.
Widén kanske tänkte sig att vi var 50 000 personer som träffades på ett fik varje söndag och genom vår totala brist på individualitet agerar som en enda entitet om allting? Well, riktigt så är det inte. Vi består som sagt av en relativt brokig skara vars politiska ursprung finns på alla håll o kanter. Widéns idé är en fin tanke, men inget vidare realistisk.
“Med detta vill jag ha sagt: Vi hade kommit längre. Nu kopplas snart kablarna in.”
Med det säger Widén att det är PP:s fel att FRA kopplar in sig, vilket känns lite som att ta ifrån äran från de som faktiskt röstat igenom FRA-lagen.
Att den gick igenom med sådan enighet inom den borgerliga alliansen trots den högljudda kritiken inom de egna leden visar mycket tydligt på hur man ändå prioriterar bort informationspolitiken och privatlivet så fort något som ligger närmre hjärtefrågorna ligger med i potten. Det var ju partipiskan som ven och man var helt enkelt inte beredd att offra sina möjligheter att påverka i andra frågor och nöjde sig därför med vaga löften om “integritetsförbättringar”.
FRA-frågan är därmed ett mycket bra exempel på varför det inte räcker med att försöka påverka medlemmar i sittande riksdagspartierna i de enskilda sakfrågorna och varför ett parti med våra informationspolitiska värderingar som den ideologiska utgångspunkten verkligen behövs.
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: politik, debatt, fra, bodströmssamhället, socialdemokraterna, anders widén, integritet, privatliv, informationspolitik, övervakning, piratpartiet
Ämnesord: Anders Widén, Bodströmssamhället, debatt, FRA, informationspolitik, Integritet, Piratpartiet, politik, privatliv, Socialdemokraterna, Övervakning
Arkiverat under: FRA, Integritet, Piratpolitik
Publicerat av Sammy den 2009-10-12 kl 22:32
På grund av min inblandning i organiseringen av Parley! har jag tyvärr inte haft tiden att engagera mig i FRA-frågan lika mycket som i förra omgången, även om det är välbehövligt nu med omröstningen på onsdag och allt. Men jag vill ändå uppmärksamma en observation om FRA-lagen jag gjort som jag inte sett omnämnts tidigare.
Det är klausulen om att de får handla fritt med all sin information som jag tänker på. Gör inte den alla andra restriktioner helt meningslösa? Jag menar, eftersom de kan “tvätta” informationen de samlar in genom att sälja och köpa tillbaks den. FRA-lagen gäller ju bara information som FRA inhämtat genom s.k. signalspaning, inte vad de köpt in från andra länder, eller hur?
Nu är ju inte jag jurist eller statsvetare, så jag kan ju ha fel. Säg gärna att jag har fel. Jag menar det.
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: FRA, integritet, privatliv, signalspaning, övervakning, piratpartiet
Publicerat av Sammy den 2009-09-24 kl 02:57

Beatrice Ask
Camilla Lindberg ställde en skriftlig fråga till Beatrice Ask om hon avser att vidta några åtgärder för att precisera medverkansbegreppet för att skydda Internetleverantörer och deras kunder. Frågan var ställd med anledning av att Stockholms tingsrätt nyligen har förbjudit Internetleverantören Black Internet AB att leverera Internet till en Internetleverantör som i sin tur levererar Internet till en hemsida och som eventuellt håller på med medhjälp till upphovsrättsbrott(!).
Som vanligt när Beatrice Ask ställs till svars kommer hon med ett svar mer fasansfullt än man kunde tro i sin vildaste fantasi. Visserligen är det bra att hon gör det tydligt att ett vitesföreläggande inte är en dom eller ett straff riktat mot någon, det är helt enkelt en uppmaning från en domstol att en person eller företag ska vidta någon form av åtgärd, inget mer. Men sen förklarar hon för oss att Internetlevernatörers ansvarsfrihet inte ska hindra vitesförelägganden och hänvisar till ett EU-direktiv. Så förvarar man alltså det som kan liknas vid att tvinga en brevbärare att sluta leverera paket till en person som eventuellt är medhjälpare till knarklangning.
Sen kommer nästa anmärkningsvärda formulering, hon benämner Internetleverantörer som “mellanhänder“. Hon menar alltså att Internetleverantörer är företag som håller på med någon form av grossistverksamhet. Det säger så fantatiskt mycket om hennes syn på digital kommunikation. Ettor och nollor är liksom Internetleverantörers varor som de distribuerar över hela världen i sina rör. “Internet is a series of tubes“, någon som minns?
Med det synsättet förstår jag mycket väl argument som “IPRED är inte konstigare än att en butiksinnehavare får ta fast och polisanmäla snattare”. Det är fullkomligt logiskt i den värld där Internetleverantörer bara är grossister för Hollywoods varor och att vår privata kommunikation inte är vår egna privata kommunikation. Nu när jag sitter här i mitt privata hem och skriver detta så ser Beatrice Ask det som att jag är inne i Internetgrossitens shoppingcentrum och nåde mig om jag skulle ta något utan att betala för mig. I normala fall hade man skrattat åt ett sådant resonemang men eftersom människan sitter på posten som Sveriges justitieminister så är hon rätt upp och ner samhällsfarlig!
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: beatrice ask, justitieminister, nätneutralitet, budbärarimmunitet, vitesföreläggande, rättssäkerhet, ipred, fildelning, piratkopiering, piratpartiet, informationspolitik, kommunikation, infrastruktur, kommunikationsfrihet, privatliv, integritet
Ämnesord: beatrice ask, budbärarimmunitet, fildelning, informationspolitik, infrastruktur, Integritet, IPRED, justitieminister, kommunikation, kommunikationsfrihet, nätneutralitet, piratkopiering, Piratpartiet, privatliv, Rättssäkerhet, vitesföreläggande
Arkiverat under: EU, Integritet, IPRED, Piratpolitik, Upphovsrätt
Publicerat av Sammy den 2009-08-05 kl 03:28
Här kommer nu förhoppningsvis sista delen av mitt filosoferande kring piratideologin som består i ett försök att summera och lite mer konkret formulera de politiska ställningstaganden som piratideologin föranleder. Se det som ett första utkast som antagligen kommer revideras många gånger om innan jag känner mig helt nöjd, inte minst beroende på vilken feedback jag får. Texten är med avsikt utformad lite som en wikipedia-artikel och tanken är att man som pirat antingen ska känna igen sig eller reagera och argumentera emot.
Piratrörelsen som politisk ideologi
Som politisk ideologi vill piratrörelsen på kort sikt föra in ett helt nytt politiskt perspektiv på dagordningen som man kallar för informationspolitik. Den står utanför de klassiska ideologierna konservatism och socialism. Dock finns det vissa inslag av liberalism att ana i exempelvis värnandet av de medborgerliga rättigheterna och demokratiska principerna, samtidigt kan man dra vissa paralleller till socialismen i ställningstagandet för en digital allemansrätt.
Piratideologin vill på längre sikt ha en icke-våldsam revolution av dagens parlamentariska system för att med möjligheterna som informationsteknologin ger sudda ut gränserna mellan beslutsfattare, opinionsbildare och medborgare. Alla som vill ska kunna delta, påverka och förmedla sina idéer i den politiska processen. Myndighetsutövandet bör alltjämt vara öppen och möjlig att ifrågasätta. Medborgarnas rättigheter bör vara suveräna, lika för alla och aldrig villkoras på grund av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.
Ideologi
Piratideologin utgår ifrån de tre kärnfrågorna kunkap, kultur och demokrati. Kunskap är makt, kultur varje människas naturrätt och demokrati en mänsklig rättighet. De tre värdena hör ihop och viktigaste principerna som följer av dem är att:
- Verka för en total transparens och öppenhet i det politiska styret samtidigt som man skyddar individens personliga integritet.
- Skapa mer folklig förankring, debatt och påverkansmöjligheter i den politiska processen.
- Motverka alla försök att inskränka informationsfriheten och de mänskliga rättigheterna.
- Reformera immaterialrättten för att skydda informationsfriheten och rätten till skyddat privatliv.
- Verka för en större tillgänglighet av informationsteknologin.
- Verka för kostnadseffektiv e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder inom statliga myndigheter och organisationer.
- Verka för mer e-demokrati och möjligheter för medborgarna att interagera med myndigheterna.
- Skapa mer kunskap och förståelse för informationsteknologi och IT-säkerhet inom statliga myndigheter och organisationer.
- Kämpa mot korporativism, överstatlighet, korruption och andra odemokratiska inslag i politiken och de statliga myndigheterna.
- Kämpa mot förtryck av alla individer, oberoende av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.
Politiska ståndpunkter
Demokrati, myndigheter och förvaltning
Som en effekt av ställningstagandena för mer folkligt förankrad demokrati så inbegriper ett av piratideologins stora mål en betydligt mer omfattande e-demokrati för att ge medborgare möjlighet att delta i de demokratiska processerna samt interagera med myndigheterna. En viktig förutsättning för att en e-demokrati ska fungera är maktens transparens och medborgarnas fulla insyn i den demokratiska processen.
Vidare vill man införa s.k. e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder. Det handlar om konstnadseffektivitet och behålla kontroll och ansvar för systemen hos myndigheterna istället för att helt lämna över det till en privat marknadsaktör. Man menar att de system där mjukvaruutvecklaren inte tillåter granskning av källkoden är en avvikelse från offentlighetsprincipen och gör myndigheterna allt för beroende av den enskilde mjukvaruutvecklaren.
Piratideologin ser även en skyldighet hos myndigheter att tillgodo se sig en tillräcklig förståelse för informationsteknologin, framför allt men inte bara inom rättsväsende och polismyndigheter, för att upprätthålla rättssäkerheten och skydda medborgarnas rättigheter inom all verksamhet som använder eller på annat sätt berör informationsteknologi.
Information, kunskap och kultur
Informationsfriheten, bestående av principerna om yttrandefrihet, integritet och offentlighet, är enligt piratideologin inget mindre än en förutsättning för en demokrati och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Därför förespråkar man en total informationsfrihet, skyddad från både statens och privata företags övervakning och kontroll. Man talar om en digital allemansrätt med följande huvudsakliga ståndpunkter:
- Reformerad upphovsrätt, som släpper privat kopiering fri
- Nätneutralitet, dvs ett öppet internet, utan filter och censur
- Rätten till anonymitet
- Rätten till privat kommunikation
Man vill dessutom avskaffa patentsystemet helt. Man menar förenklat att eventuella samhällsförluster av patentsystemets avskaffande långt överträffas av de samhällsförluster som patentsystemets bevarande förorsakar. Som exempel på detta pekar man på faktumet att miljoner HIV-smittade människor i tredje världen med största sannolikhet inte kommer gå att rädda livet på för att patent hindrar dem att få tillgång livsnödvändiga bromsmediciner.
Infrastruktur
Allt som oftast för “infrastruktur” tankarna till system som omfattar vägar med kollektivtrafik, järnvägar med tågförbindelser, energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät. Det är i allmänhet det offentliga samhället – staten och kommunerna – som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastrukturen. Piratideologin menar att även den informationsteknologi som Internet utgör ingår i begreppet infrastruktur och bör garanteras av staten och kommunerna i samma utsträckning som all annan samhällsnödvändig infrastruktur. Motiveringen är att samhällsviktiga funktioner allt mer förlitar sig på att informationsteknologin fungerar, individens möjlighet att nyttja samhällsviktiga funktioner förutsätter tillgång till informationsteknologin och att den möjliggör delaktighet i den demokratiska processen.
Ekonomi
Om man jämför piratideologins förhållande till våra immateriella tillgångar med den gröna ideologins förhållande till våra naturtillgångar så innebär piratideologin den gröna ideologins raka motsats. Vad som menas är att medans den gröna ideologin talar om vikten av att begränsa nyttjandet av våra begränsade naturtillgångar så talar piratideologin om vikten av att inte begränsa nyttjandet av våra immateriella tillgångar. Med immateriella tillgångar avses information, kunskap och kultur som man menar kan kopieras och spridas i all oändlighet utan att det tillför något extra arbete eller kostnad för skapandeprocessen.
Det handlar alltså inte om något egentligt motsatsförhållande till den gröna ideologin som snarare skulle kunna ses som ett möjligt komplement till piratideologin.
En marknad som genom statlig reglering hindrar fri informationsspridning för att skapa en konstgjord begränsning på en tillgång som i sitt naturliga tillstånd är obegränsad ser piratideologin som ett direkt hot mot informationsfriheten och demokratin. Därför ser man det som inte mindre än en nödvändighet med en övergång från denna tillgänglighetsnegativa marknad till en mer tillgänglighetspositiv “exponeringsmarknad”(?), dvs att man tar betalt för att exponera istället för att tillgängliggöra. Dock ser piratideologin inte det som lagstiftarnas uppgift att få till denna förändring mer än att häva de statliga regleringar som hotar informationsfriheten och demokratin för att låta marknadens utveckling ha sin gilla gång.
Skola och utbildning
I ett informationssamhälle blir det allt viktigare att kunna hitta i informationsflödet och tolka den informationen man hittar. Piratideologin vill därför verka för en skola som inriktar sig mer på att lära ut hur man hittar information, att vara kritisk och att ha förmågan att se mönster och relatera olika information till varandra. Fria informationsflöden och delad kultur stimulerar de viktigaste färdigheterna i framtiden men kan också minska kostnaderna för skolan.
Man är även starkt kritisk till att så många skolor lär elever att enbart använda proprietära IT-system från en viss marknadsdominerande systemleverantör. Av den anledningen vill man ställa krav på allmänna skolor att använda IT-system med öppen källkod och öppna standarder.
Vård, hälsa och omsorg
Inom vården och omsorgen värnar piratideologin inte bara allas självklara rätt till vård enligt de mänskliga rättigheterna, mer utmärkande ser man även till den personliga integriteten, IT-säkerheten och återigen IT-system med öppen källkod och öppna standarder som är oberoende av enskilda systemleverantörer.
I övriga hälsofrågor har man en kritisk utgångspunkt till alla förslag som inskränker medborgerliga fri- och rättigheter, även om syftet är att värna folkhälsan. Piratideologin motsäger inte att det i vissa fall kan vara befogat att inskränka en rättighet för att skydda en annan, dock bör det alltid finnas en rimlig proportionalitet mellan inskränkningar i vår frihet och det man kan förväntas uppnå med dem. I avvägningen mellan medborgerliga rättigheter och folkhälsan menar man att en inskränkning i någons rättigheter behöver motiveras med mer än en misstanke om att individen riskerar att skada sig själv eller någon tolkning om vad som vore individens bästa.
Famillje- och genuspolitik
Piratideologin har en mycket frihetlig hållning i familjepolitiken. Man stödjer samkönade äktenskap och samkönades rätt till adoption. Jämställdhet är en viktig princip inom piratideologin, men den tillhör inte någon bestämd inriktning inom feminismen.
Internationella relationer
Piratideologin är för internationella samarbeten, dock ej överstatlighet. Av den anledningen har man ett kritiskt förhållningssätt till EU och ett tydligt ställningstagande emot Lissabonfördraget. Istället vill man reformera EU till att vara ett mer demokratiskt och mellanstatligt samarbete.
I övrigt står piratideologin även för en icke-våldsam kamp för demokrati, informationsfrihet, och mänskliga rättigheter världen över. Särlagstiftning i syfte att bekämpa internationell terrorism vänder man sig dock starkt emot. Alla bör vara lika inför lagen, oavsett förövarens brott, härkomst eller religiös tillhörighet.
Invandringspolitik
Även om piratideologin inte har något direkt ställningstagande i frågan om hur många invandrare som ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige eller EU så motverkar man all politik som underminerar de mänskliga rättigheterna. Staten bör aldrig ha rätt att neka uppehållstillstånd för någon person som riskerar att få sina mänskliga rättigheter inskränkta utan det. Vidare är man kritisk till nekat uppehållstillstånd som en möjlig påföljd av ett brott, vilket man menar bör få samma följder som ett brott begånget av någon med svenskt medborgarskap.
Övrig politik
Piratideologin tar inte ställning för eller mot någon fråga som inte nämnts ovan. Grundhållningen är att frågorna om informationsfrihet, medborgarrätt och demokrati är en förutsättning för all annan politik och därmed överordnade. I de fall piratideologins ställningstaganden inte berörs bör den öppna debatten och folkviljan vara utgångspunkten.
Senast uppdaterad: 2009-09-29 kl 11:00
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: piratideologi, piratpartiet, politik, ideologi, piratism, demokrati, medborgarrätt, integritet, förvaltning, skola, utbildning, ekonomi, vård, hälsa, omsorg, EU, familjepolitik, genuspolitik, infrastruktur
Ämnesord: demokrati, Ekonomi, EU, familjepolitik, förvaltning, genuspolitik, hälsa, ideologi, infrastruktur, Integritet, medborgarrätt, omsorg, piratideologi, piratism, Piratpartiet, politik, skola, utbildning, vård
Arkiverat under: Ekonomi, EU, Integritet, Liberalism, Piratpolitik, Terrorism, Upphovsrätt
Publicerat av Sammy den 2009-04-16 kl 17:39
Igår skrev DN en artikel om förhandlingarna i EU om det s.k. telekompaketet. Förslaget har drivits hårt av vissa intresseorganisationer inom underhållningsindustrin och innebär bl.a. att Internetoperatörerna ska tvingas övervaka och kontrollera sina kunders förehavanden på Internet för att t.o.m. stänga av de som inte sköter sig.
En rad mycket skrämmande uttalanden citeras i artikeln men ett av dem fastnade jag lite extra för:
Men om friheten på nätet inskränks kan väl det vara ett problem?
- Frihet är viktigt, men det handlar om en kommersiell tjänst. Jag kan inte se likheten mellan åtkomst till nätet och rätten till tak över huvudet.
Citatet är från Jörgen Samuelsson, Sveriges delegat i rådsarbetsgruppen för telekommunikationer. Internet är enligt honom en kommersiell tjänst. Frågan jag då vill ha svar på från Jörgen är; vem är det som äger Internet? För visst är det väl så att man inte kan bestämma vem som ska få tillgå något eller inte utan att vara den som äger föremålet i fråga?
Svaret på frågan är naturligtvis ingen. Vare sig någon enskild person, företag eller stat äger det internationellt förekommande Internetet. Ingen regering, skivbolagsdirektör, tidningsredaktör, eller på annat sätt auktoritär person eller organisation har kontrollen eller bestämmer över Internet, lika lite som någon skulle bestämma eller kontrollera vad som sägs i ett brev eller över telefon. Internet består nämligen av enskilda människor som med teknikens hjälp kommit i kontakt med varandra för gränsöverskridande utbyte av information, kunskap, kultur eller helt vanligt socialt umgänge. Någon uppdelning mellan producent, distributör eller konsument finns inte. Varje ny ansluten dator är en potentiell kreatör, författare, journalist, redaktör, samhällsdebattör, mediedistributör, konsument, lyssnare, läsare, kritiker, eller allting på en gång.
Med ovanstående i åtanke måste nog de flesta ändå förstå det odemokratiska i att hindra männsikor från att vara delaktiga i just detta, än värre om det är av rent privatekonomiska skäl, dvs för att skydda någon enskild person eller företags ekonomiska intressen. Jag skulle tom gå så långt att hävda att det vore ett brott mot en rad demokratiska rättigheter, framförallt mötesfriheten. Internet är nämligen ingen privatägd butik där butiksägaren själv kan leka sheriff och haffa de som snattar eller på annat sätt inte sköter sig, det är en allmän plats. En allmän plats ägs av ingen och alla (beroende på hur man ser det) och är en plats där enbart polismyndigheterna får utöva rättsskipning och frihetsberövande, och enbart på villkor stiftade med demokratiska medel.
Så ser i alla fall vi i Piratpartiet på Internet. Personer som Jörgen Samuelsson jobbar dock på att ändra på det. De vill skicka in underhållningsindustrings egna SWAT-team för att köra iväg alla uppviglare på Internet så de kan göra om denna mötesplats för utbyte av information, kunskap, kultur och socialt umgänge till en “kommersiell tjänst”. I och med detta har man dessutom titulerat underhållningsindustrin till ägare av Internet. I mina ögon är de en ockupationsmakt på vår allmänna plats och det är Piratpartiets roll att kämpa mot denna utförsäljning av våra demokratiska rättigheter.
Piratpartiet ställer upp i EU-valet 2009.
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: eu, telekompaketet, internet, mötesfrihet, demokrati, korporativism, piratpartiet, fildelning, upphovsrätt
Ämnesord: demokrati, EU, fildelning, Internet, korporativism, mötesfrihet, Piratpartiet, telekompaketet, Upphovsrätt
Arkiverat under: Integritet, IPRED, Liberalism, Piratpolitik, Upphovsrätt
Publicerat av Sammy den 2009-04-01 kl 11:48
Igår intervjuade Norrköpings Tidningar mig om den nya IPRED-lagen. Intervjun publicerades idag som en del av både ett webb-tv klipp på NT24 och en konventionell nyhetsartikel.
Det handlade om ifall lagen kommer ha någon effekt eller inte och baserat på det vi vet om hur det gått i andra länder där den här lagen redan införts sade jag att jag inte tror vi kommer se någon av de effekter man önskar uppnå alls. Tvärtom kommer vi bara se oavsiktliga effekter som t.ex. att fler döljer sig på Internet med s.k. anonymiseringstjänster, tjänster som antagligen kommer bli billigare och enklare än någonsin att använda pga den ökade efterfrågan.
Vad denna utveckling leder till är raka motsatsen till det öppna och fria samhälle som vi i Piratpartiet verkar för.
Piratpartiet ställer upp i EU-valet 2009.
Andra bloggar om: IPRED, Norrköpings Tidningar, NT24, Intervju, Piratpartiet, Söderköping, Fildelning
Publicerat av Sammy den 2009-03-02 kl 01:12
Som ett resultat av utvecklingen som lett till att de gamla kommersiella nyhetsmedierna och debattforumen fått spela en allt mindre roll till förmån för verkligt oberoende mediebevakning av enskilda individer på Internet har vi nu fått ett regelrätt krig på halsen. Den s.k. bloggbävningen i somras då tusentals bloggar rasade mot FRA-lagen förklarar nu Dagens Nyheter att det bara var ett PR-trick av en PR-byrå. Allting var iscensatt och betalat för, hävdar man.
Uppgifterna konspirationen bygger på är enligt artikeln uppgifter från vissa nyckelpersoner inom StoppaFRAlagen.nu, nätverket Svart Måndag och Piratpartiet. Vänder man sig direkt till dessa personer och deras bloggar får man dock en helt annan bild. Mikael Nilsson på StoppaFRAlagen.nu förklarar:
– Vi bakom stoppaFRAlagen.nu har inte fått en krona i ersättning för vårt arbete, säger Mikael Nilsson. Vi har arbetat ideellt, och dessutom tagit pengar ur egen ficka för att driva vår verksamhet. Med ett undantag: vi fick pengar av en privatperson – som bett att få vara anonym – som bekostade en annons i DN den 11 juni.
Scaber Nestor från nätverket Svart Måndag filar på ett mer utförligt svar men säger i alla fall så här:
Jag kan sammanfatta mitt svar med att det är en hög med smörja.
Det är vantolkningar, det är insinuationer och framför allt så har de undanhållit grundläggande fakta i sin artikel eftersom det inte skulle stämma med den bild de försöker förmedla.
Värt att notera är dessutom att Svart Måndags hemsida hackades i Januari och fortfarande inte kommit upp igen med “allt detta finansieras ur våra egna fickor” som en del av förklaringen.
Rick Falkvinge (pp) uttalar sig såhär:
Alla detaljer de skriver är – såvitt jag kan se – korrekta i sak, men pusselbitarna läggs ut på ett sätt som kommuncerar en extremt tydlig, och inkorrekt, helhetsbild
[...]
Artikeln försöker göra gällande att Lakomaa från PR-sidan och jag från Piratpartiets sida hade täta kontakter. Well, här är en faktabit som ni missade i sammanhanget: Erik Lakomaa finns inte ens i min telefonbok i mobilen.
[...]
Det är sant att vi var några stycken i Piratpartiet som drev det här utav helvete. Men ingen betalade oss för det, och ingen PR-byrå låg bakom.
Också jag känner mig träffad av DN:s påhopp, även om mitt namn inte huserar i DN:s artikel, då jag faktisk var delaktig i bloggbävningen. Härmed vill jag göra det klart och bortom all tvivel att jag med mina FRA-kritiska blogginlägg agerat på eget initiativ och utan att ha fått någon form av betalning för det. Den som så mycket som insinuerar något annat far med osanning och oärligt uppsåt.
Med denna handling har gammelmedia alienerat sig ytterligare från den nya, riktigt oberoende mediebevakningen och det forum för samhällsdebatt som indiviernas bloggande utgör, framförallt de med de största läsarantalen. Vi har redan börjat se en hel del reaktioner på denna krigsförklaring och något säger mig att detta bara är början på deltagarkulturens uppror och revolt mot den gamla megafonkulturen. En revolution istället för vad som en gång kunde och borde ha uppnåtts genom en teknisk och kulturell evolution. Detta omintetgörs nu med denna aggressiva konservatism från etablissemanget.
Om det är något vi kan lära oss av historien är att ingen samhällsordning har någonsin kunnat bestå utan folkets välvilja. I detta finns en sensmoral för de som motsätter sig folket och de progressiva krafterna vilket kan uttryckas ännu tydligare med följande talesätt:
We can do this the easy way, or we can do this the hard way.
Oavsett om man är teknologisk determinist eller inte så kan nog de flesta av oss i alla fall se att den tekniska utvecklingen medfört en förändring i både samhället och kulturlivet som i stort sett alla måste förhålla sig till på ett eller annat sätt. I och med det sätt som Dagens Nyheter nu valt att förhålla sig till de nya medierna med är det tydligt man väljer “det svåra sättet”…
Uppdatering: I enlighet med gammelmediernas traditionella megafon-mentalitet och arrogans spinner DN vidare på sin konspirationsteori i dagens debattartikel, fortfarande baserad på samma lösa grunder och insinuationer som tidigare. Man har alltså inte brytt sig om den massiva kritik från berörda personer eller ens de bloggare som de själv länkar till på sin sida. Man kan inte göra mer än att anta att de snöat in sig själva i sin villfarelse om bloggvärlden som en konspiration emot dem så pass att man inte lyssnar alls längre. Man låter megafonen överrösta alla eventuella invändningar, helt enkelt.
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: gammelmedia, dn, dagens nyheter, bloggbävning, piratpartiet, svart måndag, stoppafralagen.nu, fra, pr, konspiration
Ämnesord: bloggbävning, dagens nyheter, DN, FRA, gammelmedia, konspiration, Piratpartiet, pr, stoppafralagen.nu, svart måndag
Arkiverat under: FRA, Integritet, Liberalism, Piratpolitik
« Äldre inlägg