Bloggsam

Från piratideologi till en bredare piratpolitik

Publicerat av Sammy den 2009-08-05 kl 03:28

Här kommer nu förhoppningsvis sista delen av mitt filosoferande kring piratideologin som består i ett försök att summera och lite mer konkret formulera de politiska ställningstaganden som piratideologin föranleder. Se det som ett första utkast som antagligen kommer revideras många gånger om innan jag känner mig helt nöjd, inte minst beroende på vilken feedback jag får. Texten är med avsikt utformad lite som en wikipedia-artikel och tanken är att man som pirat antingen ska känna igen sig eller reagera och argumentera emot.

Piratrörelsen som politisk ideologi

Som politisk ideologi vill piratrörelsen på kort sikt föra in ett helt nytt politiskt perspektiv på dagordningen som man kallar för informationspolitik. Den står utanför de klassiska ideologierna konservatism och socialism. Dock finns det vissa inslag av liberalism att ana i exempelvis värnandet av de medborgerliga rättigheterna och demokratiska principerna, samtidigt kan man dra vissa paralleller till socialismen i ställningstagandet för en digital allemansrätt.

Piratideologin vill på längre sikt ha en icke-våldsam revolution av dagens parlamentariska system för att med möjligheterna som informationsteknologin ger sudda ut gränserna mellan beslutsfattare, opinionsbildare och medborgare. Alla som vill ska kunna delta, påverka och förmedla sina idéer i den politiska processen. Myndighetsutövandet bör alltjämt vara öppen och möjlig att ifrågasätta. Medborgarnas rättigheter bör vara suveräna, lika för alla och aldrig villkoras på grund av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.

Ideologi

Piratideologin utgår ifrån de tre kärnfrågorna kunkap, kultur och demokrati. Kunskap är makt, kultur varje människas naturrätt och demokrati en mänsklig rättighet. De tre värdena hör ihop och viktigaste principerna som följer av dem är att:

• Verka för en total transparens och öppenhet i det politiska styret samtidigt som man skyddar individens personliga integritet.
• Skapa mer folklig förankring, debatt och påverkansmöjligheter i den politiska processen.
• Motverka alla försök att inskränka informationsfriheten och de mänskliga rättigheterna.
• Reformera immaterialrättten för att skydda informationsfriheten och rätten till skyddat privatliv.
• Verka för en större tillgänglighet av informationsteknologin.
• Verka för kostnadseffektiv e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder inom statliga myndigheter och organisationer.
• Verka för mer e-demokrati och möjligheter för medborgarna att interagera med myndigheterna.
• Skapa mer kunskap och förståelse för informationsteknologi och IT-säkerhet inom statliga myndigheter och organisationer.
• Kämpa mot korporativism, överstatlighet, korruption och andra odemokratiska inslag i politiken och de statliga myndigheterna.
• Kämpa mot förtryck av alla individer, oberoende av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.

Politiska ståndpunkter

Demokrati, myndigheter och förvaltning

Som en effekt av ställningstagandena för mer folkligt förankrad demokrati så inbegriper ett av piratideologins stora mål en betydligt mer omfattande e-demokrati för att ge medborgare möjlighet att delta i de demokratiska processerna samt interagera med myndigheterna. En viktig förutsättning för att en e-demokrati ska fungera är maktens transparens och medborgarnas fulla insyn i den demokratiska processen.

Vidare vill man införa s.k. e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder. Det handlar om konstnadseffektivitet och behålla kontroll och ansvar för systemen hos myndigheterna istället för att helt lämna över det till en privat marknadsaktör. Man menar att de system där mjukvaruutvecklaren inte tillåter granskning av källkoden är en avvikelse från offentlighetsprincipen och gör myndigheterna allt för beroende av den enskilde mjukvaruutvecklaren.

Piratideologin ser även en skyldighet hos myndigheter att tillgodo se sig en tillräcklig förståelse för informationsteknologin, framför allt men inte bara inom rättsväsende och polismyndigheter, för att upprätthålla rättssäkerheten och skydda medborgarnas rättigheter inom all verksamhet som använder eller på annat sätt berör informationsteknologi.

Information, kunskap och kultur

Informationsfriheten, bestående av principerna om yttrandefrihet, integritet och offentlighet, är enligt piratideologin inget mindre än en förutsättning för en demokrati och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Därför förespråkar man en total informationsfrihet, skyddad från både statens och privata företags övervakning och kontroll. Man talar om en digital allemansrätt med följande huvudsakliga ståndpunkter:

• Reformerad upphovsrätt, som släpper privat kopiering fri
• Nätneutralitet, dvs ett öppet internet, utan filter och censur
• Rätten till anonymitet
• Rätten till privat kommunikation

Man vill dessutom avskaffa patentsystemet helt. Man menar förenklat att eventuella samhällsförluster av patentsystemets avskaffande långt överträffas av de samhällsförluster som patentsystemets bevarande förorsakar.  Som exempel på detta pekar man på faktumet att miljoner HIV-smittade människor i tredje världen med största sannolikhet inte kommer gå att rädda livet på för att patent hindrar dem att få tillgång livsnödvändiga bromsmediciner.

Infrastruktur

Allt som oftast för “infrastruktur” tankarna till system som omfattar vägar med kollektivtrafik, järnvägar med tågförbindelser, energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät. Det är i allmänhet det offentliga samhället – staten och kommunerna – som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastrukturen. Piratideologin menar att även den informationsteknologi som Internet utgör ingår i begreppet infrastruktur och bör garanteras av staten och kommunerna i samma utsträckning som all annan samhällsnödvändig infrastruktur. Motiveringen är att samhällsviktiga funktioner allt mer förlitar sig på att informationsteknologin fungerar, individens möjlighet att nyttja samhällsviktiga funktioner förutsätter tillgång till informationsteknologin och att den möjliggör delaktighet i den demokratiska processen.

Ekonomi

Om man jämför piratideologins förhållande till våra immateriella tillgångar med den gröna ideologins förhållande till våra naturtillgångar så innebär piratideologin den gröna ideologins raka motsats. Vad som menas är att medans den gröna ideologin talar om vikten av att begränsa nyttjandet av våra begränsade naturtillgångar så talar piratideologin om vikten av att inte begränsa nyttjandet av våra immateriella tillgångar. Med immateriella tillgångar avses information, kunskap och kultur som man menar kan kopieras och spridas i all oändlighet utan att det tillför något extra arbete eller kostnad för skapandeprocessen.

Det handlar alltså inte om något egentligt motsatsförhållande till den gröna ideologin som snarare skulle kunna ses som ett möjligt komplement till piratideologin.

En marknad som genom statlig reglering hindrar fri informationsspridning för att skapa en konstgjord begränsning på en tillgång som i sitt naturliga tillstånd är obegränsad ser piratideologin som ett direkt hot mot informationsfriheten och demokratin. Därför ser man det som inte mindre än en nödvändighet med en övergång från denna tillgänglighetsnegativa marknad till en mer tillgänglighetspositiv “exponeringsmarknad”(?), dvs att man tar betalt för att exponera istället för att tillgängliggöra. Dock ser piratideologin inte det som lagstiftarnas uppgift att få till denna förändring mer än att häva de statliga regleringar som hotar informationsfriheten och demokratin för att låta marknadens utveckling ha sin gilla gång.

Skola och utbildning

I ett informationssamhälle blir det allt viktigare att kunna hitta i informationsflödet och tolka den informationen man hittar. Piratideologin vill därför verka för en skola som inriktar sig mer på att lära ut hur man hittar information, att vara kritisk och att ha förmågan att se mönster och relatera olika information till varandra. Fria informationsflöden och delad kultur stimulerar de viktigaste färdigheterna i framtiden men kan också minska kostnaderna för skolan.

Man är även starkt kritisk till att så många skolor lär elever att enbart använda proprietära IT-system från en viss marknadsdominerande systemleverantör. Av den anledningen vill man ställa krav på allmänna skolor att använda IT-system med öppen källkod och öppna standarder.

Vård, hälsa och omsorg

Inom vården och omsorgen värnar piratideologin inte bara allas självklara rätt till vård enligt de mänskliga rättigheterna, mer utmärkande ser man även till den personliga integriteten, IT-säkerheten och återigen IT-system med öppen källkod och öppna standarder som är oberoende av enskilda systemleverantörer.

I övriga hälsofrågor har man en kritisk utgångspunkt till alla förslag som inskränker medborgerliga fri- och rättigheter, även om syftet är att värna folkhälsan. Piratideologin motsäger inte att det i vissa fall kan vara befogat att inskränka en rättighet för att skydda en annan, dock bör det alltid finnas en rimlig proportionalitet mellan inskränkningar i vår frihet och det man kan förväntas uppnå med dem. I avvägningen mellan medborgerliga rättigheter och folkhälsan menar man att en inskränkning i någons rättigheter behöver motiveras med mer än en misstanke om att individen riskerar att skada sig själv eller någon tolkning om vad som vore individens bästa.

Famillje- och genuspolitik

Piratideologin har en mycket frihetlig hållning i familjepolitiken. Man stödjer samkönade äktenskap och samkönades rätt till adoption. Jämställdhet är en viktig princip inom piratideologin, men den tillhör inte någon bestämd inriktning inom feminismen.

Internationella relationer

Piratideologin är för internationella samarbeten, dock ej överstatlighet. Av den anledningen har man ett kritiskt förhållningssätt till EU och ett tydligt ställningstagande emot Lissabonfördraget. Istället vill man reformera EU till att vara ett mer demokratiskt och mellanstatligt samarbete.

I övrigt står piratideologin även för en icke-våldsam kamp för demokrati, informationsfrihet, och mänskliga rättigheter världen över. Särlagstiftning i syfte att bekämpa internationell terrorism vänder man sig dock starkt emot. Alla bör vara lika inför lagen, oavsett förövarens brott, härkomst eller religiös tillhörighet.

Invandringspolitik

Även om piratideologin inte har något direkt ställningstagande i frågan om hur många invandrare som ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige eller EU så motverkar man all politik som underminerar de mänskliga rättigheterna. Staten bör aldrig ha rätt att neka uppehållstillstånd för någon person som riskerar att få sina mänskliga rättigheter inskränkta utan det. Vidare är man kritisk till nekat uppehållstillstånd som en möjlig påföljd av ett brott, vilket man menar bör få samma följder som ett brott begånget av någon med svenskt medborgarskap.

Övrig politik

Piratideologin tar inte ställning för eller mot någon fråga som inte nämnts ovan. Grundhållningen är att frågorna om informationsfrihet, medborgarrätt och demokrati är en förutsättning för all annan politik och därmed överordnade. I de fall piratideologins ställningstaganden inte berörs bör den öppna debatten och folkviljan vara utgångspunkten.

Senast uppdaterad: 2009-09-29 kl 11:00

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratideologi, piratpartiet, politik, ideologi, piratism, demokrati, medborgarrätt, integritet, förvaltning, skola, utbildning, ekonomi, vård, hälsa, omsorg, EU, familjepolitik, genuspolitik, infrastruktur

Hotet mot oss webbutvecklare

Publicerat av Sammy den 2008-11-02 kl 02:32

Jo ni förstår, det finns ett hot mot oss som skapar Internetsidor och jag pratar inte nu om finanskrisen, även om det också är ett hot. Det är faktumet att vem som helst kan gå in på Internet och besöka våra hemsidor HELT GRATIS. Du som läser detta har säkert gjort det själv, just nu i detta ögonblick. Har du tänkt på hur mycket tid jag har lagt ner på att skapa denna sida? Du tycker inte jag borde få betalt för det jag gör? Varje dag besöks miljontals Internetsidor över hela världen, t.o.m. länkas fram och tillbaka, helt utan att dess upphovsmän får någon ersättning, ska det verkligen vara så?

För den som missade det så var det jag just skrev ironiskt menat, faktum är ändå att det finns folk som faktiskt resonerar så. Man ser bara ett värde i tillgängliggörandet av en kreatörs verk och att i en värld där all digital media är fritt tillgänglig för alla finns inget utrymme att kunna tjäna pengar. Logiken är omöjlig att ifrågasätta om man tror att kreatörer bara skapar om det finns ett ekonomiskt incitament för det och att tillgängliggörandet av media skulle vara det enda sättet att tjäna pengar på sitt skapande.

Logiken förnekar dessutom existensen av den affärsmodell som större delen av all Internetbaserad medieproduktionen utövar, mig själv och min firma inkluderat, samt den uppsjö av programmerare som ger ut källkoden till sina verk under s.k. “open source”-licenser och andra kreatörer i allmännhet som släpper sina verk under Creative Commons-licenser. Jag själv har aldrig tagit betalt för tillgängliggörandet av något av det jag skapat, som det borde framgå av min inte så lite ironiska inledning så vore det inte så lite absurt och skulle aldrig fungera på Internet.

Om man tänker efter lite så är underhållningsindustrins affärsmodell precis så absurd och ohållbar som min liknelse ger prov på. Jag menar, tänk om man utgått ifrån samma affärsmodell för all medieproduktion och krävt betalning för tillgängliggörandet av allt på Internet? Tänk om vi inte kunnat besöka en enda hemsida utan att betala priset för ett lösnummer av Aftonbladet, inte kunnat skicka ett enda e-brev utan att betala e-porto eller inte kunnat skicka meddelanden via MSN utan att betala priset för ett SMS? Internet hade omöjligt kunnat bli vad det är idag om vi som kreatörer och distributörer på Internet utgått från den affärsmodellen. Internet som koncept förutsätter nämligen inget mindre än fri, obehindrad och decentraliserad distribution. Därmed kan vi konstatera att distributionsmonopol-baserade affärsmodellen står i direkt motsats till Internet som koncept.

Något mer konkret alternativ för hur underhållningsindustrin ska kunna tjäna pengar har jag slutat försöka komma med förslag på. Inte för att det råder någon brist på alternativ, jag menar bara att precis som för alla andra branscher är det ingen annan än entreprenören själv som måste hitta sätt för sin verksamhet att gå runt. Säkert kan man i alla fall säga att Internet har skapat betydligt mycket mer affärsmöjligheter än det tagit ifrån oss, underhållningsindustrin utgör inget undantag för detta. 

Dock ser man inte de nya möjligheterna som just möjligheter, istället väljer man att se det som “orättvis” konkurrens och lägger oerhörda resurser på att övertyga politiker om att förbjuda dem och alla som på något sätt försöker utnyttja dem. Senaste lagförslaget som ett resultat i raden för denna verksamhet är den s.k. piratjägarlagen. Kortfattat gör den det möjligt för upphovsmän och deras representanter att själva söka upp de som enligt dem brutit mot deras upphovsrätt för att själva förkunna dom och straff utan polisens inblandning. Ja, det är precis så rättsvidrigt som det låter.

Om någon skulle ha ekonomiska medlen, tiden och modet att motsätta sig de nya privata upphovsrättspoliserna blir det i alla fall en rättstvist i domstol men då, så som lagen är föreslagen, blir det ett civilrättsligt mål istället för ett brottsmål. I praktiken innebär det att man istället för att bli dömd utefter principen om att man är oskyldig till motsatsen bevisats så ser man två juridiskt likvärdiga parter där man förutsättningslöst väger parternas argument och bevis mot varandra för att avgöra vem som har rätt. Det är inte svårt att se hur obalanserat utfallet blir när den enskilde Svensson med sina högst begränsade ekonomiska resurser går upp mot de stora skiv- och filmbolagen från Hollywood och deras armada av högt avlönade advokater.

Andra åtgärder man tagit är t.ex. att, trots att man hävdar att det inte går att tjäna pengar på att göra kreatörers verk fritt tillgängliga och gratis för alla, så stämmer man andra för att ha lyckats göra precis det. På så sätt fabricerar man en sanning i sitt påstående om att man inte kan tjäna pengar på det sättet. Jag tänker, det borde väl antingen vara som de säger, dvs att man INTE KAN tjäna pengar på fri och gratis fildelning, då finns det väl ingen förlorad inkomst för dem att prata om och kräva ersättning för? Eller så är det så att man KAN tjäna miljoner så som de hävdar att The Pirate Bay grundarna gjort och att den förtjänsten skulle varit deras om det inte vore för deras egen dumdristiga slutsats om att det inte skulle vara möjligt?

Ja, hade man istället satsat resurserna man lagt på att bevara den gamla affärsmodellen på att ta fram nya kan jag nästan garantera att piratkopiering som fenomen inte hade existerat och all ev förtjänst som gått till dagens s.k. illegala alternativ istället varit kreatörerna till godo. Med andra ord är det representanterna för kreatörerna, dvs skiv- och filmbolagen och deras lobbyorganisationer, som orsakar de största förlorade inkomsterna och utgör det verkliga hindret för kreatörerna att tjäna pengar på sitt skapande snarare än de som anammat de nya teknikerna för att dela med sig över Internet.

Det är verkligen inte konstigt att konsumenterna reagerar, helt i enlighet med principen om att varje aktion leder till en reaktion. Nu går alltså inte bara den tekniska utvecklingen emot den traditionella underhållningsindustrin och deras strävan att upprätthålla sina monopol på distributionen av kreatörernas verk, man har allt svagare stöd för kriget mot fildelarna, inte bara bland vanliga medborgare i alla åldrar, utan även i de egna leden.

Dock har erfarenheten hur regeringen skött FRA-lagförslaget trots folkets protester helt dödat mitt hopp om att politikerna kommer lyssna på någon av oss medborgare i frågorna kring fildelningen. Det är inte folkets åsikter som styr vårt land längre, om det någonsin varit så. Det torde vara uppenbart för alla vid det här laget att vi bor i en s.k. monetokrati, dvs pengarna styr. Dock har de än så länge inte fått grepp om Internet. De som sitter med pengarna och makten är nämligen med få undantag fullständiga digitala analfabeter som verkar tro att Internet är någon slags avancerad variant av Text-TV. Och tur är väl det för mörkt hade det verkligen sett ut om de med pengarna och makten faktiskt vetat hur de skulle göra för att underkuva även det sista riktigt fria mediet.

Uppdatering: ?”ndrade om i tredje stycket där jag tidigare skrev hobbyprogrammerare och hobbykreatörer till bara programmerare och kreatörer eftersom även många professionella programmerare och kreatörer släpper sina verk gratis och under “öppna” licenser.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: Internet, Fildelning, Upphovsrätt, Piratkopiering

What comes around…

Publicerat av Sammy den 2008-09-25 kl 16:46

…goes around. Kan något amerikanskt uttryck vara mer passande än nu i dessa tider då amerikanarna äntligen får betala priset för alla år av Bush-administrationens inhumana krigspolitik? Ja, jag vet, de som ligger bakom den politiken är oerhört många färre än alla de som blir drabbade av denna ekonomiska kris. Till och med vi i Sverige kommer drabbas, även om inte lika hårt som de amerikanska bolånetagarna. Dock tror jag det kommer lära oss en läxa som kommer gynna oss alla i det långa loppet.

Läxan vi behöver lära oss, framförallt våra banker och andra svenska finansinstutitioner, är att inte göra oss så beroende av andra nationers ekonomi. Efter en ekonomisk kris av denna magnitud, om nu ett totalhaveri av den amerikanska ekonomin blir en realitet, kommer inte bara Sverige bli tvungen att inse värdet av en stark och internationellt obereonde nationell ekonomi.

Många har redan kommit fram till denna insikt och går nu ut i dagspressen för att tala om att vi i Sverige tack vore vår starka inhemska ekonomi inte kommer drabbas så hårt. Om de har rätt i att den svenska ekonomin skulle vara så stark vågar jag inte svara på, lågkonjukturen är trots allt på väg emot oss och har varit det sedan en tid relativt oberoende av krisen i USA. Dock håller jag som sagt med om att en stark och internationellt oberoende ekonomi är receptet för att klara sig när världsekonomin hamnar i blåsväder.

Visst är det tråkigt att många oskyldiga stackars sparare är de som på kortsikt drabbas när krisen skördar sina offer, men de positiva effekterna på lång sikt är flera och oerhört värdefulla. Med mer internationellt oberoende ekonomier i världen skulle USA tappa, även om inte helt, åtminstone stora delar av sitt ekonomiska och därmed även politiska inflytande över världen. Mer regionalt orienterad handel innebär även mindre onödiga transporter och därmed mindre skadlig miljöpåverkan. Ett ekonomiskt svagare USA innebär förhoppningsvis även ett mindre krigskapabelt USA och därmed mer fred på vår jord.

Av ovanstående anledningar välkomnar jag en fullständig kollaps av den amerikanska ekonomin. Det vore enligt mig det bästa som skulle ha hänt världen sedan tredje rikets fall.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: ekonomi, finanskrisen, usa, bush