Bloggsam

Varför behöver man en politisk ideologi?

Publicerat av Sammy den 2011-06-09 kl 21:36

Detta är ett första blogginlägg i en serie jag tänkt skriva om Piratpartiets ideologi i allmänhet och dess samhörighet med humanismen i synnerhet. Frågeställningar jag tänkt ta upp i denna serie:

1. Varför behöver man en politisk ideologi?

2. Vad är humanism och hur hänger det ihop med piratpolitik?

3. Vad betyder humanismen för piratpolitikens utveckling?

Som första inlägg i denna serie tänkte jag alltså prata om syftet med politiska ideologier. Varför grundar sig egentligen i stort sett alla politiska partier sin politik i en ideologi och varför kan man inte bara vara pragmatisk och hålla sig till sakfrågor? Till att börja med behöver vi nog reda ut vad begreppet ideologi vill säga.

Vad en politisk ideologi INTE är

Vissa tänker fundamentalisters strävan mot en utopi när de hör någon av de ideologiska ismerna nämnas. Det är dock inte alls vad ideologi handlar om. Ideologi är visserligen en strävan mot en samhällsvision och ett värderingsmässigt ideal, en utopi om man så vill, men inte ett mått på hur långt man är beredd att gå eller hur snabbt man tycker samhällsförändringar ska ske. För det använder vi begrepp som konservativ, progressiv eller rent utav revolutionär, vilket alla är begrepp som är applicerbara på vilken ideologi som helst.

Att uttrycka sin ideologiska hemvist är alltså inte detsamma som att vilja förändra samhället över en dag eller till vilket pris som helst. Det är snarare jämförbart med hur de flesta av oss försöker göra oss fina framför badrumsspegeln varje morgon. Vi har alla en idé om vad som skulle vara det perfekta utseendet och trots det omöjliga i att uppnå perfektion eftersträvar vi ändå det. Alla lägger dock inte lika mycket tid på det. Att ha idéer och eftersträva dem är en sak, priset man är beredd att betala en annan.

Uppdatering: Christer Jansson påminnde mig om sitt blogginlägg från februari som har en lite annan synvinkel. Han talar om ideologi som en universallösning på alla problem. Den slutsatsen kommer av likställandet av ideologi som en metodik, dvs att ideologin vore det som skulle utgöra lösningen. Ideal är dock inte lösningar för något problem alls. Ideal kan vara allt från fullständigt verklighetsfrämmande till helt överensstämmande med hur samhället ser ut idag. Givet att idealet är så det ser ut idag finns det inga problem alls att lösa, medan motsatsen innebär att allt i samhället är ett enda stort problem. Våra ideal fungerar därmed mer som ett sätt att identifiera vad som är problem eller inte och detta vill jag påstå är vad ideologi handlar om snarare än att ideologin i sig skulle vara någon lösning på alla problem.

Vad är då en politisk ideologi?

Kortfattat och förenklat är ideologi svaret på frågan om varför man tycker på ett visst sätt. Som exempel tycker Piratpartiet att Försvarets Radioanstalt (FRA) ska nekas tillgången till medborgarnas privata kommunikation. Det är ett tydligt sakpolitiskt ställningstagande. Men varför tycker Piratpartiet så? Är det för att man vill undkomma lagens långa arm när man gör något olagligt (man kallar sig trots allt för pirater)?

Nej, hade det bara handlat om att själv undkomma övervakning hade man antagligen inte brytt sig om att starta ett parti. Det finns gott om sätt för en tekniskt bevandrad att skydda sin kommunikation på. Uppenbarligen finns där något mer. Något som inte alls är pragmatiskt eller enklaste lösningen för den enskilde. Något osjälviskt och principiellt. Svaret vi finner är idén om varje människas oinskränkta privatliv som ett värde viktigare än myndigheternas behov av övervakning. Häri ligger det ideologiska ställningstagandet.

Ovanstående utgör visserligen inte en särskilt heltäckande ideologi i sig, men en ideologi bygger på just den sortens värderingsmässiga ställningstaganden som tillsammans bildar ett ideal och en samhällsvision.

Men vad är egentligen en ideologi bra för?

1. Det skapar förtroende. Utan att veta värderingarna bakom en politikers ställningstaganden är det svårare att anförtro denne med beslutsfattandet. Med en tydligt definierad ideologi får man en viss förutsägbarhet inför fler frågeställningar än bara de som tagits upp i den aktuella samhällsdebatten. Det är helt enkelt lättare att veta vad man har att förvänta sig av en politiker med en uttalad ideologisk tillhörighet.

2. Det motverkar populism. Vilka frågor som är viktigast för väljarna och ges mest uppmärksamhet i media varierar kraftigt. Det kan vara frestande för en politiker att nyttja sådana trender i samhällsdebatten för att bli mer populär bland väljarna. En sådan strategi fungerar dock bara på kort sikt medan den som är konsekvent och trogen sin politiska ideologi är den som vinner mest när den flyktiga samhällsopinionen och den politiska ideologin sammanfaller. Trägen vinner, som det heter.

3. Det vägleder beslutsfattarna. För att behålla sina väljares förtroende behöver politikerna veta vilken politik väljarna gett dem mandat att driva. Går man till val på enbart sakfrågor är det svårt som politiker att veta vad väljarna vill i andra frågor som dyker upp på dagordningen. Har man däremot gått till val med en uttalad ideologisk tillhörighet har man automatiskt en rad värderingsmässiga riktlinjer som väljarna gett sitt stöd för.

4. Det ger möjligheten att utkräva ansvar. Medan löften i sakfrågor begränsar politikernas ansvar till enbart genomförandet av sakfrågor så inbegriper en ideologi att eftersträva en samhällsvision och ett värderingsmässigt ideal i alla frågor. En politiker som enbart utlovat genomförandet av enskilda politiska beslut är svårt att hålla ansvarig för beslut som inte varit en del av de utlovade ställningstagandena, eller ens att utlovade beslutens effekter inte varit vad väljarna hoppats på. En politiker med en uttalad politisk ideologi måste däremot även se till så att dennes beslut är ändamålsenliga för det ideologin vill uppnå för att kunna säga att han eller hon hållt vad denne lovat.

5. Det utgör ett ständigt underlag för politisk utveckling. En välformulerad ideologi är tidlös, inte minst för att utopier är något man sållan uppnår. Det som hela tiden förändras är förutsättningarna för att eftersträva ideologiers ideal. Med en ideologi som underlag kan man dock utveckla sina politiska ställningstaganden för att passa gällande förutsättningar utan att för den sakens skull ändra åsikt. Den ideologiskt obundna politikern som gått till val på sakfrågor kan däremot inte ändra något i sin politik utan att framstå som att ha bytt åsikt.

6. Det inspirerar och engagerar. Medan sakfrågor är något att förhålla sig till är en ideologi något man utgår ifrån för att reagera så väl som agera. För en ideologisk strävan utgör ställningstagandena i enskilda sakfrågor medlen. Utan att själva vara målet utgör medlen i sin tur något att hela tiden förbättra och hitta fler av i strävan mot samhällsvisionen och de värderingsmässiga idealen. Det är en kreativ process som engagerar och med fördel inkluderar politiskt intresserade även när det inte råder valtider eller kampanjer.

Med ovanstående hoppas jag på att ha skapat lite mer förståelse för Piratpartiets behov av en ideologi. Oavsett om du håller med eller inte, kommentera gärna!

I nästa inlägg kommer jag prata om den ideologiska inriktning som varit mest på tapeten inom Piratpartiet; humanismen.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: ideologi, humanism, politik, värderingar, visioner, piratpartiet