Bloggsam

Piratpartiet humanisterna?

Publicerat av Sammy den 2010-10-28 kl 20:32

I en brokig skara med lika många socialister som liberaler enade kring ett fåtal frågor kan uppgiften att hitta en bred gemensam ideologisk värdegrund tyckas omöjlig. Ändå finns det uppenbarligen något där som vi är beredda att lägga våra ideologiska ursprung åt sidan för. Det vi vet säkert är alltså att man som pirat har socialliberalt obundna värderingar som man prioriterar högre än alla de värderingar som traditionellt sett förknippas med socialism eller liberalism.

Ur ett sakfrågeperspektiv vet nog de flesta av oss redan de tre stora piratfrågorna; fri kunskap, delad kultur och skyddat privatliv. Inga av dessa frågor står i strid mot vare sig socialistiska eller liberala värderingar. Tvärtom kan de relativt enkelt motiveras ur både socialistiska och liberala perspektiv. Det är inte heller ovanligt att pirater gör just det i sin retorik. Dock hjälper det föga med socialistiska eller liberala motiveringar när vi ska försöka bredda och utveckla vår politik. Motiverat från ett socialistiskt eller liberalt perspektiv kommer vi aldrig nå enighet i vår ideologiska utveckling och snarare splittras. Ska vi fortsätta ha en politik som enar över den socialliberala skalan behöver vi alltså söka stöd i en ideologisk värdegrund som är lika oberoende av socialismen som liberalismen.

I mitt sökande efter piraternas ideologiska hemvist har jag därför valt att helt utesluta det socialliberala spektrat för att istället fokusera på det vi uppenbarligen känner starkare för och har gemensamt trots våra vitt skilda ideologiska ursprung.

Chefernas chef och ansvarskedjan

Publicerat av Sammy den 2010-10-11 kl 02:00

Inom Piratpartiets organisation tillämpas en princip som man kallar ansvarskedjan. Kortfattat handlar den om att all makt i operativa frågor utgår från partiledaren och att alla med delegerat beslutsmandat svarar inför sin närmast överordnad i den följd som beslutsmandatet delegerats vidare från partiledaren. De allra flesta större företag fungerar på detta sätt och partiledaren skulle då kunna liknas vid en VD med funktionärerna som chefer inom sina specifika ansvarsområden. Det låter ju fint men hur fungerar det i praktiken när man tillämpar en sådan beslutsordning på en ideell förening där politisk övertygelse är drivkraften, inte lön?

Om vi börjar i partiledningen där jag själv en gång varit med: Det dröjde inte lång tid efter jag tillsattes innan partiledaren förklarade för oss att man inte fattar kollektiva beslut inom ledningsgruppen och att “ledningen” beslutsmässigt är likställt med “partiledaren”. Något utrymme för en demokratisk process finns alltså inte och partiledarens ensamt fattade beslut är något alla direkt underordnade honom måste rätta sig efter.

Detta blev extra tydligt och ödesdigert när han blåste klart skepp strax före årsmötet. Vi fick då i partiledningen veta att vi inte längre hade rätt att diskutera organisationsfrågor förrän valet var över. Inget fick stå i vägen för att komma in i riksdagen och partiledaren ansåg tydligen att möjligheten att diskutera organisationsfrågor utgjorde ett hot mot det.

För mig personligen var detta helt omöjliga arbetsvillkor och rentav kontraproduktivt för att driva politik om demokratiska värderingar. Jag är helt enkelt för ideologiskt driven för att bekämpa demokratiska underskott med ett annat och större delen av mitt engagemang kom då att handla om att få till en förändring. Men när den s.k. ansvarskedjan formaliserades i de nya stadgarna på senaste årsmötet kände jag inte att jag hade vare sig utrymmet eller stödet hos medlemmarna för att fortsätta verka för denna förändring och med det, som visserligen inte enda skälet men ändå ett av mina främsta, klev jag då åt sidan.

Till skillnad från om jag varit anställd och gjort som jag befalldes för att behålla mitt jobb och min lön, så innebar alltså ansvarskedjan för mig som driven av politisk övertygelse istället för lön, att jag var tvungen att göra avsteg från det som drev mitt engagemang till att börja med för att kunna fortsätta mitt engagemang. Nu har ju vi som individer lite olika gränser för hur mycket vi kan kompromissa med de egna värderingarna för en chans att vara med och påverka och må så vara att jag är en obotlig idealist.

Jag ser ändå att besluten tär på funktionärers engagemang proportionellt med hur mycket besluten går mot ens egna värderingar. Beslut som alla är nöjda med är sällsynta inom alla sammanslutningar och de allra flesta beslut har därmed en viss grad av nedslående effekt på funktionärernas engagemang.

Men gäller inte samma kompromissande även för en demokratisk beslutsordning, undrar någon?

Jo, det går så klart inte att helt undkomma. Fullständig enighet i alla frågor är i stort sett omöjligt att uppnå även i en demokrati. Dock skiljer sig den demokratiska beslutsprocessen på så sätt att vi är avsevärt mer benägna att kompromissa med våra ideal när besluten är demokratiskt fattade än om de kommer från en enskild person som inte ens är medlemsvald. Den demokratiska beslutsprocessen ger helt enkelt besluten legitimitet. Men framförallt minimerar en demokratisk process beslutens ogillande och nedslående effekter genom att utgå från vad de flesta kan ställa sig bakom.

Så ser dock inte beslutsordningen ut i Piratpartiet idag. Istället har vi distriktsledare och styrelseledamoter som av partiledaren beordras att inte säga emot eller kritisera. Detta vittnades om så sent som i lördags, tre veckor efter valet. Detta är ett mycket allvarligt problem för vårt partis engagemang och framtida utveckling.

Som jag ser det räcker det inte att bara byta ut partiledare eller ändra beslutsordningen, vi behöver göra både och. Ju förr desto bättre. Det vore svårt, om inte omöjligt, att driva nästa valkampanj där alla val kommer ske på ett och samma år, från kommunfullmäktige till EU-parlamentet, på samma sätt som vi genomförde detta val där få saker genomfördes med hänsyn till våra engagerade.

Läs gärna också vad Emil Isberg skriver om partiets värderingsdokument. Det är en minst lika viktig del att ta tag i, inte minst med tanke på hur partiledaren använt sig av det som ett sätt att tysta kritiker.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratpartiet, ansvarskedjan, beslutsprocesser, engagemang, aktivism, deltagarkultur, förtroendekris, toppstyrning, ansvarskedjan,  föreningsdemokrati, organisation, värderingar, ideologi

Är diskussionen om invandringens kostnader rasistisk?

Publicerat av Sammy den 2010-10-09 kl 14:02

Det är ofta man läser och hör om vikten av att kunna diskutera invandringens kostnader utan att behöva bli stämplad som rasist. Att likställa det med ett förakt mot andra etniciteter vore förstås en förhastad slutsats, men vad säger det om våra värderingar när vi talar om invandringen som en kostnad och samtidigt barnomsorgen som en investering för vår framtid?

Vore man konsekvent i sin människosyn kan man tycka att vi borde börja prata om barnomsorgens kostnader också. Kanske något parti skulle ta upp frågan om att kraftigt begränsa barnomsorgen och kostnaderna som vårt barnafödande medför eller rent utav verka för ett begränsat barnafödande? Eller så kan man tycka att invandrare har ett lika självklart människovärde som våra infödda och betrakta invandringens kostnader som lika mycket en investering för vår framtid som barnomsorgen.

Faktum är ändå att invandringen inte kostar samhället mer än barnomsorgen. Över hälften av invandrarna är trots allt redan skolade när de kommer till Sverige och lika många får också jobb inom 5-10 år. Svenska barn tar däremot minst 18 år innan man är redo för arbetsmarknaden och ungdomsarbetslösheten ligger idag på samma nivå som arbetslösheten bland invandrare. Under de första 18 levnadsåren behöver man skolas, vårdas och försörjas, och utgör då en samhällsekonomisk belastning. Precis som för invandrare är också ungdomar en överrepresenterad grupp bland kriminella och bidragstagare. Ändå skulle ingen få för sig att föra en politik som den i Kina där det är rätt upp och ner olagligt att föda för många barn.

Utgångspunkten när vi pratar om våra barn, oavsett kostnader och hur snett man hamnar i samhället, är att alltid försöka hjälpa och lösa eventuella problemen, aldrig ge upp eller helt överge. Borde inte samma princip gälla för alla människor?

Jag vill som sagt inte påstå att diskussionen om invandringens kostnader är rasistisk, det handlar mer om favorisering av de egna än förakt. Och nog är det väl så att vi alltid kommer känna mer för de som står oss närmast, man älskar helt enkelt inte alla på samma sätt som man älskar sina barn eller eventuell livskamrat. Men barnomsorgen sträcker sig trots allt avsevärt längre än till bara de vi känner och det är ju inte heller en förlust vi gör på att ha en allmänfinansierad barnomsorg. Vi får väldigt mycket mer barnomsorg för pengarna av den vi byggt upp med gemensamma medel än vad den enskilde har möjlighet till på egen hand. Det går alltså alldeles utmärkt att kombinera samhällsekonomisk hållbarhet och en välfärd som alla har rätt till.

Principen om alla människors lika värde betyder för övrigt  inte heller att älska alla lika mycket som den man älskar mest. Principen om alla människors lika värde handlar om ett universellt mänskligt värde och en respekt för allt mänskligt liv. Det mänskliga värdet är det värde vi ser i allt mänskligt liv, alldeles oavsett om det är människor vi känner eller inte, och det är bara den som helt saknar mänskliga värderingar som med vilje och sina sinnens fulla bruk kan ta en annan människas liv utan att känna ånger.

Men för att återgå till frågan om invandringens kostnader så bekymras jag över debatten som tycks gå allt mer mot en tävling i vem som kan vinkla fakta mest till sin egen fördel. Nog är det bra att man inte låter felaktigt eller uppenbart vinklade fakta stå oemotsagda, men det som avgör våra ställningstaganden är i slutändan inte vårt faktamässiga underlag, det är våra värderingar och hur vi utifrån dem tolkar fakta. Låt oss därför prata värderingar och huruvida människoliv har en prislapp eller ej.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: humanism, mänsklighet, invandring, främlingsfientlighet, rasism, värderingar, människosyn, piratpartiet, sverigedemokraterna

15-punkter för ett framgångsrikt Piratparti 2014

Publicerat av Sammy den 2010-10-04 kl 04:52

1. Utforma gemensamt arbetssätt och rutiner för beslutsprocesser så de tillvaratar alla intresserade medlemmars delaktighet för bästa möjliga förankring och de med spjutspetskompetens för bästa möjliga genomförande.

2. Engagera medlemmarna i utformningen av ett nytt värderingsdokument som genom medlemmarnas delaktighet återspeglar partiets faktiska värderingar.

3. Engagera medlemmarna i ett långsiktigt arbete för att helt ersätta principprogrammet med en bredare samhällsbärande politisk ideologi och samhällsvision.

4. Utvärdera ett eventuellt namnbyte på partiet till något som bättre representerar och förmedlar medlemmarnas värderingar och ideologi.

5. Utforma en långsiktig plan och inled arbetet för att bredda och förankra det rikspolitiska programmets innehåll (sjökorten) utifrån medlemmarnas värderingar och ideologi.

6. Säkerställ utformningen av organisation, ansvarsfördelning och arbetssätt så att de är i linje med medlemmarnas värderingar och ideologi.

7. Återupprätta förtroendet mellan medlemmar och ledare genom att överlåta både tillsättning och ansvarsutkrävande av organisationens förtroendeposter till medlemmarna de är avsedda att leda och representera, inklusive partiledarposten.

8. Reformera beslutsprocesser och ansvarsfördelning så att medlemmarnas demokratiskt fattade beslut och möjligheter till ansvarsuträvande inte är underordnat något annat beslutsmandat.

9. Reformera beslutsprocesser och ansvarsfördelning så att inga befogenheter är utan ansvar och ingen belastas med ansvar utan befogenheter.

10. Låt besluten komma närmre de som besluten berör och upprätta lokala föreningar för lokalt självstyre i lokala angelägenheter.

11. Främja lokalt engagemang genom att låta lokalt aktiva ta fram ett gemensamt lokalpolitiskt program som balanserar det politiska budskapets enhetlighet och möjligheten att anpassa politiken till lokala omständigheter.

12. Säkerställ att partiets alla affärsuppgörelser föregås av öppna förhandlingar med så många intresserade marknadsaktörer som möjligt för att upprätthålla en oberoende ställning gentemot enskilda marknadsaktörer samt bejaka partiets ekonomiska intressen, förtroendekapital och politiska trovärdighet.

13. Formalisera en medlemsvald och av styrelsen oberoende granskningskommitté som inför varje årsmöte utreder och utvärderar styrelsens, ledningens och övriga förtroendevaldas arbete mellan årsmöten.

14. Formalisera en analysgrupp med rådgivande ställning gentemot styrelse och ledning som kontinuerligt analyserar nuläge, omvärld och pågående samhällsdebatter för bästa möjliga aktualitet och strategi i partiets politiska ställningstaganden och mediala utspel.

15. Formalisera en utbildningsgrupp med syftet att kontinuerligt fortbilda partiets representanter och funktionärer i partiets politik, praktiska färdigheter i politiska processer, argumentationsteknik i tal och skrift samt hur man är en bra ledare och inspiratör.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratpartiet, partiarbete, föreningsdemokrati, organisation, värderingar, ideologi, beslutsprocesser, deltagarkultur, förtroendekris, valförlust, toppstyrning, subsidiaritet, ansvarsutkrävning