Ur hur många olika “dimensioner” som mina värderingar är viktade, vet jag jag förstås inte; men kunskap och erfarenhet är försås uppenbart avgörande komponenter.

Jag förstår dig på så sätt att t.ex. statiska makrodata nog inte ger mig några som helst sinnliga reaktioner, men det gör kanske både erfarenheter och kanske ännu mer (anti-?) kulturella och anti-PK åsikter.

FRA är bara tre bokstäver, det är ingen värdering att vara mot FRA. Man måste ha kunskap om vad de gör och vad det har för effekter. Sen måste man naturligtvis koppla ihop den kunskapen med värderingar och dra slutsattser efter om det stämmer eller bryter mot värderingarna..

Värderingar kan man härleda med resonemang från egna och andras erfarenheter. Man kan ställa dom mot varandra i resonemang. Man kan härleda dom från intuitiva åsikter. Men dessa åsikter är ofta kulturellt ärvda så de bör problematiseras tillbaks.

Om man inte gör det kunde man lika gärna kasta tärning. Mest troligt har man de värderingar man ärvt och om de ändras är det för att man följer strömen.

Jag ärvde värderingen:

Bögar är sjuka och man ska vara på sin vakt men snäll mot dom för det är synd om dom.

Jag ändrade den ganska tidigt – genom att ifrågasätta och tänka, resonera och ta till mig andras upplevelser.

Före strömen och inte genom att kasta tärning.

Nu har jag bara läst just denna bit av pp:s värderingsprogram – och den biten är bra.

Men jag utgår från att det finns fler värderingar där.

“Sen är naturligtvis kunskap utan värderingar meningslöst, men värderingar kan knappast existera utan kunskap heller. I sådana fall blir de värderingar vi väljer helt godtyckliga och vi kan lika gärna kasta tärning.”

Ett bra exempel på en värdering som inte har med fakta eller mätdata att göra är att ingen bör ha rätt att bestämma över någon annan godtyckligt. Menar du då att den värderingen i sig är godtycklig och kommer av att du kastat tärning om saken?

“Värderingar måste granskas med kunskap, ställas mot varandra med kunskap, endast så kan vi utveckla sunda värderinga.”

Så, totalitärt styre eller frihet, hur avgör vi den frågan med fakta tycker du?

“Men framför allt är det en värdering att tycka att beslut ska vara väl underbyggda och därmed granskningsbara.”

Om man bara uppger fakta utan att tala om några värderingar så har man inte underbyggt något alls. Jag är övertygad om att FRA kan producera massor av fakta för att styrka hotbilden mot Sverige, men vad säger det om vad som legat till grund för beslutet att ge FRA utökade övervakningsmöjligheter egentligen? Jag menar, oavsett om FRA ger oss ett effektivt skydd mot yttre hot eller inte, vill vi ha det sortens skydd? För den frågan menar jag fakta är helt irrelevant och att svaret är det som verkligen ligger till grund för beslutet.

Likadant är det med exemplet om rökning, värderingen att var och en ska få bestämma över sig själv blir inte mer eller mindre värd beroende på om rökning är skadligt eller inte. Tycker man att var och en ska få välja själv, oavsett om man riskerar att skada sig själv eller inte, så är helt enkelt fakta om rökningens skadlighet helt irrelevant.

Men för att hjälpa dig i din argumentation lite så påverkar det ju situationen om man t.ex. har fakta som säger att rökning skadar rökarens omgivning och därmed drabbar oskyldiga. Men då kokar det ändå ner till en värderingsfråga mellan individens rätt att själv få välja och individens rätt att inte behöva bli utsatt av andra.

Så ja, kunskap är viktigt för att vi ska kunna se orsak och verkan av våra beslut, men man får inte glömma bort att det ändå är värderingar om vad vi vill uppnå som avgör våra ställningstaganden.

Sen är naturligtvis kunskap utan värderingar meningslöst, men värderingar kan knappast existera utan kunskap heller. I sådana fall blir de värderingar vi väljer helt godtyckliga och vi kan lika gärna kasta tärning.

Värderingar måste granskas med kunskap, ställas mot varandra med kunskap, endast så kan vi utveckla sunda värderinga.

Visst kan kunskap dölja värderinga, men det är också kunskap som kan avslöja det.

Visst måste också värderingar framföras, men inte bara värderingar för då blir det bara godtyckligt tyckande.

Men framför allt är det en värdering att tycka att beslut ska vara väl underbyggda och därmed granskningsbara.

Vad gäller rökning så finns två kolliderande värderingar som nog de flesta delar:

Var och en ska få bestämma över sig själv.

Folk ska inte skadas och dö i onödan.

Endast med hjälp av kunskap kan man väga dessa emot varandra, endast genom att redovisa resonemang och fakta kan andra kritisera avvägningen. Sen beror naturligtvis ställningstagandet i slutändan även på vilken värdering folk håller viktigast, vilka undantag de kan köpa och under vilka omständigheter.

Men det går inte att fatta ett vettigt beslut på bara värderingar. Och ett sådant beslut ger bara alternativen håll med eller inte – det finns inget att resonera om, inget konstruktiv väg till något bättre.

Jag har som sagt redan förstått poängen. Huruvida grundlösa påståenden allt för ofta ligger till grund för politiska beslut eller inte har dock fortfarande inget som helst med värderingar att göra. Säger man att man värderar kunskap framför andra värderingar så talar man om en omöjlighet eftersom kunskap inte har något egenvärde. Det enda man gör är att man döljer de värderingar som man redan vägt in i kunskapen.

Exempel: Någon får frågan om han tycker rökning ska förbjudas eller inte. Som svar visar han upp siffror på hur många som dör i lungcancer varje år. Som meningsmotståndare kan man ju då välja att angripa hans fakta och utifrån dessa fakta avgöra vem som har rätt.

Men vinner man verkligen diskussionen då? Nej. Det man på sin höjd uppnår är en koncensus om vilka fakta som stämmer. Om någon av meningsmotståndarna bildat sin uppfattning helt och enbart genom sin uppfattning av de fakta som sen visade sig att inte stämma så kan man eventuellt ha övertygat sin motståndare. Men i större delen av fallen misslyckas man eftersom man oftast har en värdegrund som man försöker bevisa istället för bevis som man försöker skapa en värdegrund för. Då är det alltså många gånger effektivare att diskutera värderingarna, för vilket sällan några fakta behöver finnas med i bilden alls.

När man omsätter sina värderingar i åsikter och beslut som ska tvingas på andra med våld (lagstiftning) så gör man det med kritiska rationella och förnuftmässiga ressonemang så väl underbyggt med fakta och förståelse av problemdomänen (kunskap) som möjligt.

Både för att förhoppningsvis göra rätt, och för att andra ska kunna motargumentera – mer än bara säga det tycker inte jag och få svaret men det tycker jag och jag bestämmer – Hahaha.

Som politik funkar allt för mycket idag.

Snarare ett fall av att rätt tänkt men i fel sammanhang. Värderingsdokumentet tar upp saker som inte hör hemma i ett värderingsdokument öht. Kunskap har som sagt inget egenvärde. Sen blir man bara mörkrädd när man även tar upp organisationsstrukturen och använder ord som “toppstyrning” som en del av våra värderingar. Det ser ut så i organiationen idag, tyvärr, men det får man väl ändå hoppas att det inte är en värdering vi har, eller?