Bloggsam

Kunskapssamhället som en pirat framtidsvision

Publicerad av Sammy den 2010-01-09 kl 18:03

I många sammanhang har Piratpartiet svängt med termen “kunskapssamhället” men få har lyckats definiera hur ett kunskapssamhälle som rent ideologisk samhällsvision skulle se ut. Beelzebjörn, Jimmy Callin, Göran Widham och Klara Tovhult är dock några av de få (ber om ursäkt för om jag missat någon) och i samma anda tänkte jag göra ett försök till att beskriva min vision.

Kunskapssamhällets grund vilar på den klassiska synen på kunskap som makt. Samtidigt är kunskapssamhället ett demokratiskt samhälle som värderar subsidiaritetsprincipen högt. Den logiska slutsatsen av dessa principer är att allmännyttig kunskap bör tillhöra allmänheten och kunskapen om enskilda de som den berör. Häri ligger nyckeln till gränsdragningen mellan information som allmängods eller privat. Rent praktiskt är följden att man som exempel inte kommer kunna hemlighetsstämpla internationella handelsavtal som ACTA eftersom det berör både nationell och internationell immaterialrättslagstiftning världen över. En annan följd är att man inte kommer kunna bedriva massiv övervakning av enskilda så som FRA och NSA gör idag. Och naturligtvis får den spridningshämmande immaterialrättslagstiftningen ta ett rejält kliv tillbaka till förmån för allmännyttan som kunskap- och kulturspridningen medför.

Kunskapssamhället innebär också en avsevärd modernisering av offentlighetsprincipen och man talar om maktens transparens inför folket. Detta är inte mindre än en förutsättning för den nya e-demokratin som gör det möjligt för alla medborgare att själva delta i beslutsprocessen. Och ju närmre makten kommer folket, desto mindre behöver medborgarna förlita sig till politikernas kunskaper samtidigt som politikerna allt mer behöver förlita sig till medborgarnas kunskaper. Effekterna är att de traditionella politiska ideologierna får ta ett steg tillbaka till förmån för den allmänna förståelsen för sakfrågorna och inflytande allt mer en fråga om att sprida kunskap istället för att etablissemanget säkrar sin maktposition genom att upprätthålla kunskapsklyftorna i samhället.

Vidare slår kunskapssamhället vakt om de som på ett eller annat sätt förmedlar kunskap människor emellan. Kunskapsförmedlare är allt från politiker, lärare, brevbärare, internetleverantörer till fildelare, som alla är en del av den samhällskritiska funktion som kunskapsspridningen utgör. Ett skydd för kunskapsförmedlare säkerställer att kunskapsspridning och enskildas privata kommunikation inte inskränks av mindre än misstanke om brott belagt med fängelsestraff. Samtidigt beläggs kunskapsförmedlare inom offentligheten med en skyldighet att i sin kunskapsförmedling vara objektiva och inget förvanska.

I kunskapssamhället är kunskapens tillgänglighet av största vikt och dator med Internet en del av den sociala trygghetsgarantin. Hela välfärdssystemet och offentligheten går att tillgå via en dator med Internet. Statens all byråkratisk formalia har moderniserats och effektiviserats med modern IT och går att mycket enkelt följa via datorn. När man lämnar datorn så gör man det för att mötas och umgås med människor, inte för att fylla i blanketter och vänta i väntsalar.

Som en konsekvens av kunskapsspridningen demokratiseras också allt fler samhällsinstitutioner som innan präglats av teknokratiskt styre, exempelvis skattemyndigheten, vården, försäkringskassan, osv. I ett klimat där personalen pressas hårt för att vara kostnadseffektiva blir det viktigt för medborgaren att känna till sina rättigheter. Genom kollektivets samlade kunskap ges medborgaren en avsevärt bättre möjlighet att hävda sin rätt istället för att behöva stå upp mot de yrkeskunniga helt själv och enbart med de egna kunskaperna till hjälp.

Kunskapssamhället växer fram genom den nya generationen. I skolan lär man sig vikten av att kunna tillgodo se sig kollektivets samlade kunskap och hur man själv bidrar till den. Med den enorma kunskapstillgången blir det också av allt större vikt att kunna kritiskt granska information, källor och hur viss information förhåller sig till annan information. Man får också lära sig om de spår av information man lämnar efter sig när man bevandrar sig i informationsteknologin och vikten av att skydda sin personliga integritet.

Ökad kunskap betyder också ökad förståelse och mindre utrymme för fördomar. I kunskapssamhället är samhällsutvecklingens behov av de olika infallsvinklar som olika kulturella bakgrunder tillför något självklart. Kort sagt; I en homogen grupp blir mycket sällan något nytt tänkt. Därför är kunskapssamhället ett mångkulturellt samhälle som ständigt utvecklas och förändras.

Allt detta tar samhällsutvecklingen och det kulturella livet till nya nivåer som med teknikens hjälp ständigt hittar nya uttrycksformer. Dock inte utan konflikter. Även om dagens konflikter mellan de som anammat den nya tekniken och de som försöker bevara gamla samhällsstrukturer kommer vara överspelad när kunskapssamhället väl är här så kommer nya maktkamper uppstå. När medborgarna får mer inflytande i sakfrågorna utmanas den tidigare ideologiskt orienterade maktstrukturen av opinionen som kommer av den ökade sakkunskapen hos allmänheten. Dock är det en maktkamp som är som mest samhällsnyttig när den är i balans då varken någon ideologisk utopi eller teknokratiskt styrelseskick vore något eftersträvansvärt.

Vart samhällsutvecklingen tar vägen efter det är bortom denna framtidsvision. Säkerligen kommer jag få fel på några punkter, om jag kommer få rätt om något överhuvudtaget dvs. Men jag hoppas och tror att det är den här vägen vi kommer gå och att Piratpartiet kommer vara en av de som driver på utvecklingen. Framgångarna i EU-valet och etableringen i över 30-länder världen över är en bra början. Riksdagen, kommunerna och landstingen nästa!

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratpartiet, framtidsvision, piratideologi, kunskapssamhället, informationspolitk, riksdagsvalet 2010