Piratpartiet vill förändra detta från dag ett och sätta mitt verk i Public Domain efter fem år.

Det är frivilligt att ej registrera verket till STIM och därmed inte komma med i upphovsrättskarusellen.

Men det upphovsmannens egna val i dagens upphovsrätt.

Praktiskt exempel: jag laddade ned och skrev ut en 10-sidig skräcknovell i september. I sidfoten på varje sida stod det “Gillade du denna novell? Donera 15:- direkt till författaren genom att skicka DONERA till nummer NNNNN”. Jag läste ut novellen bekvämt i TV-soffan, och sedan tänkte jag efter: “Vill jag stödja denna författare och denna affärsmodell?” Det tog inte många sekunder tills jag plockade fram mobilen och donerade mikrosumman till honom/henne.

Vänsterpartiet har svikit kulturarbetarna och Centerpartet röstatde nej till år 2005 uppdatering av upphovsrätten. Miljöpartiet har en rak linje, nej år 2005 och år 2009.

Sammanfattning: Politik handlar om intressekamp.

Teknikspråk (torrent, fildelning…) skall som i dag inte finnas med i en lagtext.

Ett vridigt knep är att använda akademirapporter i den politiska argumentationen. Senast den i veckan släppta KTH-rapporten. Tolkningen var ju helt galen från Piratpartiets bloggare. Källa – forskaren på KTH.

Det här inlägget får mig återigen att fundera på att publicera de inlägg jag skrivit om primärvalet, som hittills censurerats bort. Det handlar en hel del om den här typen av tänk.

Sen håller jag med Jörgens kommentar om att det inte bör hamna helt i andra diket heller.

Jag skiljer dem åt på den uppenbara jävposition som uppstår om privata företag får lagstifta eller andra myndighetsbefogenheter för att skydda sina egna affärsintressen, medans teknokratiskt styre handlar uteslutande om kompetens hos den som beslutar.

“Ett tydligt exempel på teknokrati i praktiken är ju hur regleringar av industrier bygger på råd från just industrin som regleras, som vi t.ex. ser i samband med utgivningsindustrin…”

Det är snarare exempel på koorporativism, skulle jag säga, eftersom det är mer företagens vinstintressen som styr än något tekniskt kunnande. Hade de utgått ifrån lite mer tekniskt kunnande hade nog inte utgivningsbranschen satsat så hårt på starkare upphovsrätt och skjutit sig själva i foten så som de nu gör.

En relaterad sak jag tänkt gnälla om någonstans är tendensen bland piratpartister att se lagar som något som bör vara otvetydigt och deterministiskt, som ett datorprogram. Typexemplet är när man säger att man inte kan skilja på “nedladdning” och “streaming” (strömming?) eftersom de tekniskt, reduktionistiskt, är samma sak; vad som är relevant för lagar (och domar) är dock avsikten, en skillnad som är lätt att förstå så länge man inte försöker definiera den på bitnivå. Måste nog tänka mer på det där, och notera fler exempel.

Har jag missuppfattat tolkningen som gjorts på Wikipedia eller har även Wikipedia fel, menar du? Har du någon bättre källa? Kan du på något sätt hjälpa till att reda ut det här missförståndet?

Ps. Den tolkning jag utgått ifrån länkar jag även till i artikeln, vad det handlar om är teknokrati som styrelseskick snarare än samhällsideologi, vilket inte är att förväxla med varandra. Ds.