Piratpartiet teknokraterna?
Publicerad av Sammy den 2009-12-14 kl 15:58
Piratpartiet utgörs till mycket stor del av tekniskt orienterade män, det är knappast en nyhet för någon. Som både IT-konsult och man är jag en av dem. Stereotypiskt för denna grupp är att man ständigt söker tekniska lösningar som ska lösa alla problem eller utilitaristiskt ge de bästa av förutsättningar för så många som möjligt. Och när man anser sig hittat tekniken som löser alla problem blir de som bestämmer men inte förstår tekniken hinder för att just lösa alla problem.
Att på en gång försöka få alla som är med och bestämmer i en demokrati att förstå tekniken på samma nivå som de teknikintresserade är praktiskt taget omöjligt och i det läget är det lätt att tycka att de som har kunskapen borde vara de som bestämmer. Men har man verkligen förstått konsekvenserna av ett sådant styrelseskick? Jag menar att det är dags för piraterna att göra upp med sina teknokratiska tendenser, en gång för alla.
Teknokrati är för piraterna vad kommunism är för vänstern eller högerextremism är för högern, och på samma sätt som dem behöver vi göra ett tydligt avståndstagande från de odemokratiska ytterligheter som vi annars kan komma att förknippas med. För någon tvekan om det odemokratiska i ett teknokratiskt styre bör det inte vara någon tvekan om, vidare leder det till rakt av motsatt effekt för det vi vill uppnå med våra principer om fri kunskap, delad kultur och skyddat privatliv.
Varför det inte är demokratiskt med teknokrati är ganska enkelt att svara på: Expertis eller tekniskt kunnande är inte detsamma som välvilja. Expertis eller tekniskt kunnande är inte någon som helst orientering för vad folket vill eller vad som är “deras eget bästa”. Folkets vilja är något som enbart folket själva kan ge uttryck för.
Politik är inte heller en vetenskap, det är att eftersträva någon form av gemensamt ideologiskt mål om vad som vore idealsamhället. Teknokrater är ofta utilitarister, dvs söker lösningar som ger största möjliga godhet eller lycka. Frågan är dock hur man definierar godhet och lycka? Alla människor har ju väldigt olika syn på vad som vore idealsamhället och där finns inget tekniskt eller vetenskapligt svar på vad som är “det rätta”.
Ett annat problem med teknokrati är att de som sitter med kunskapen ges makt som incitament för att behålla kunskapen för sig själva. I en demokrati får de istället makt som incitament för att sprida sina kunskaper. Även i ett demokratiskt samhälle har ju de med kunskap makt eftersom man kan påverka väldigt mycket genom att sprida kunskap, något vi ser väldigt tydligt effekten av i t.ex. miljöfrågan. Genom alla larmrapporter från forskare har vi, utöver hur vi röstar i valen, även sett mycket kraftiga ändringar i våra konsumtionsmönster, något som skulle vara mycket svårare att lyckas med i en teknokrati.
Ett teknokratiskt samhälle vore alltså motsatsen till ett samhälle där kunskapen är fri och ger istället effekten att kunskapen stannar hos den styrande eliten. Samtidigt som man bildar samhällsklyftor avseende kunskapsnivån så begränsas också kulturutbytet människor emellan. Det är helt enkelt svårare att ta del av kultur man inte förstår. Sist men inte minst är det inte svårt att se hur ställningstagandet för ett skyddat privatliv inte är en teknisk lösning för ett tekniskt problem. Det går kort sagt inte motivera ur ett teknokratiskt perspektiv och utgör snarare ett hinder för många tekniska lösningar på en rad säkerhetsproblem och är ett mycket bra exempel på varför vetenskapligt eller tekniskt kunnande inte ger svaret på ideologiska problem.
Med det sagt blir det uppenbart att ju närmre folket makten kommer, desto bättre förutsättningar för fri kunskap, delad kultur och skyddat privatliv. Och idag har vi tekniska lösningar som skulle kunna ta makten närmre folket än någonsin, dock är det något vi alltjämt bör eftersträva på demokratisk väg. Som teknikevangelister är vår uppgift att visa på nyttan och de nya möjligheter som teknikutvecklingen ger oss, dvs dela med oss av våra kunskaper. Syftet med det är inte att tvinga på alla samma syn på tekniken som vi eller skaffa oss makt för att genomföra något som vore “allas bästa”. Syftet är att ge alla samma möjlighet att skaffa sig en bildad uppfattning. Detta är för mig vad piratideologi och demokrati handlar om, och vad teknokrati står i motsats till.
Vid nästa årsmöte för Piratpartiet kommer jag därför agera för en uppdatering av vårt principprogram där vi tar avstånd från teknokrati som styrelseskick. Förslag på hur en sådan formulering skulle kunna se ut tas väldigt gärna emot i kommentarerna.
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: piratideologi, piratpartiet, politik, ideologi, piratism, demokrati, teknokrati, kunskap, kultur, integritet, informationspolitik
Ämnesord: demokrati, ideologi, informationspolitik, Integritet, kultur, kunskap, piratideologi, piratism, Piratpartiet, politik, teknokrati
Arkiverat under: Integritet, Piratpolitik
Tja sammy!
Bra och viktigt inlägg. Jag har liknande tankegångar; brukar kalla det att PP måste röra sig från RTFM till Ubuntu i attityd. Att inte kalla den som inte förstår för “idiot” utan istället pedagogiskt förklara. Att inse att alla behöver stödhjul ibland helt enkelt.
Bra skrivet Sammy.
Nu sitter jag iofs inte med principprogrammet framför mig… Finns det verkligen hål som behöver tätas?
@Beelzebjörn
Det handlar inte om hål som behöver tätas, det handlar snarare om att ta ett tydligare ställningstagande. Något att referera till när någon kommer med teknokratiska idéer, liksom. På förekommen anledning är det inte uppenbart nog, helt enkelt.
@OlofB
Ja precis. Förutom just de som är öppna förespråkare av teknokrati så handlar det om, som du säger, en attityd som behöver ändras på. Vi kan mer eller mindre medvetet vara rätt elitistiska genom vår adhokratiska struktur som påbjuder att man måste ta sig plats för att få plats. Men om vi börjar i ideologin kanske vi kan jobba på attityden och vartefter även organisationen.
Bra synpunkter. Ingen är värderingsfri och det är det teknokrati i sin förlängning kräver, att det finns en sann korrekt lösning på alla problem som inte är styrd av värderingar.
Däremot ska man se upp så man inte går för långt åt andra hållet och säga att styrande inte kräver någon kunskap, det är den andra extremen, och den är lika farlig. Det är kunskap OCH värderingar som avgör vilken kurs man väljer.
Teknokrati skapar inte drivkrafter för att sprida kunskap, den saken är klar. Jag tycker att det är intressant att du tar upp det här.
Å ena sidan är det, enligt min åsikt, klart att vår centrala beslutsstruktur och tillsättandet av förtroendeposter såsom [PDVK]L, styrelse, etc, måste ske demokratiskt. Å andra sidan ser jag inget konstigt med att de demokratiskt valda utser andra funktionärer, såsom t ex webmaster, “teknokratiskt”. Likaså vidhåller jag att sådant som rör operativt arbete, t ex aktivism och liknande praktiska initiativ, måste få fortsätta vara adhocratiska för att vi inte tappar den dynamik vi har.
Om man ska ägna sig lite åt hårklyveri så har jag förstått det som att det du beskriver som teknokrati egentligen bara är en del av teknokratin som kan stå för sig själv och kallas för meritokrati. Teknokratin innehåller även åsikter om t ex ekonomi, som att saker ska prissättas utefter vilken energimängd som går åt i produktionskedjan. Men jag är ingen expert i ämnet
Mycket bra inlägg
Ehm, skrev säkert nåt lustigt här ovan om man ser till meningsbyggnad, till exempel “… för att vi inte …” ska bytas ut mot “… SÅ att vi inte …”
Jag skyller på ryggsmärtor!
Och ooops igen, mer ryggsmärta som syndabock: Du gjorde i din Wikipedia-länkning en diskrepans mellan styrelseskicket och samhällsideologin. My apologies.
@Gabriel
Det var inget. Du rätta dig själv.
@Jörgen
Kunskap är makt, och som du säger, alla har värderingar. Det betyder att makten och värderingarna ligger hos de som har kunskapen oavsett om vi pratar om ett teknokratiskt eller demokratiskt utformat styrelseskick. Skalan mellan en teknokrati och en demokrati handlar alltså om ifall kunskap ska innebära mer eller mindre formell makt. Vad som är av mer vikt för min del är hur kunskapsspridningen i samhället står i direkt proportion till maktspridningen och hur det påverkas av graden teknokrati i förhållande till demokrati.
“Sammy” jag föreslår att du läser på lite mer om vad den teknokratiska rörelsen handlar om. Ett tips är att inte gå efter vad du har lärt dig i media dom senaste 40 åren.
Det gäller även er andra som verkar ha en bestämd uppfattning om vad en Teknokrat är.
ps: Det vore mycket olyckligt för Piratpatiet om dom tar avstånd från en politisk linje på grund utav ett missförstånd.
Social comments and analytics for this post…
This post was mentioned on Twitter by kinkymal: RT @SamNord: #piratpartiet teknokraterna? http://bit.ly/7ylFyE...
@Simone
Har jag missuppfattat tolkningen som gjorts på Wikipedia eller har även Wikipedia fel, menar du? Har du någon bättre källa? Kan du på något sätt hjälpa till att reda ut det här missförståndet?
Ps. Den tolkning jag utgått ifrån länkar jag även till i artikeln, vad det handlar om är teknokrati som styrelseskick snarare än samhällsideologi, vilket inte är att förväxla med varandra. Ds.
Ett tydligt exempel på teknokrati i praktiken är ju hur regleringar av industrier bygger på råd från just industrin som regleras, som vi t.ex. ser i samband med utgivningsindustrin…
En relaterad sak jag tänkt gnälla om någonstans är tendensen bland piratpartister att se lagar som något som bör vara otvetydigt och deterministiskt, som ett datorprogram. Typexemplet är när man säger att man inte kan skilja på “nedladdning” och “streaming” (strömming?) eftersom de tekniskt, reduktionistiskt, är samma sak; vad som är relevant för lagar (och domar) är dock avsikten, en skillnad som är lätt att förstå så länge man inte försöker definiera den på bitnivå. Måste nog tänka mer på det där, och notera fler exempel.
@Ahruman
“Ett tydligt exempel på teknokrati i praktiken är ju hur regleringar av industrier bygger på råd från just industrin som regleras, som vi t.ex. ser i samband med utgivningsindustrin…”
Det är snarare exempel på koorporativism, skulle jag säga, eftersom det är mer företagens vinstintressen som styr än något tekniskt kunnande. Hade de utgått ifrån lite mer tekniskt kunnande hade nog inte utgivningsbranschen satsat så hårt på starkare upphovsrätt och skjutit sig själva i foten så som de nu gör.
Mja. Tanken med att industri-“experter” konsulteras angående branschreglering är ju att de kan området, inte att just existerande företag/modeller ska gynnas. Huruvida de verkligen väljs på de grunderna går inte att avgöra objektivt och resultatet blir likadant – så frågan blir om teknokrati och korporativism går att skilja åt ur ett praktiskt perspektiv.
@Ahruman
Jag skiljer dem åt på den uppenbara jävposition som uppstår om privata företag får lagstifta eller andra myndighetsbefogenheter för att skydda sina egna affärsintressen, medans teknokratiskt styre handlar uteslutande om kompetens hos den som beslutar.
Många bra tankar. Och även meritokratin borde få sig en rejäl känga som sagt. Den som säger att den som skriker högst är bäst.
Det här inlägget får mig återigen att fundera på att publicera de inlägg jag skrivit om primärvalet, som hittills censurerats bort. Det handlar en hel del om den här typen av tänk.
Sen håller jag med Jörgens kommentar om att det inte bör hamna helt i andra diket heller.
Politik handlar om intressekampen. Delad kultur i Piratpartiets mening innefattar att jag som upphovsman förlorar kontrollen över mitt verk från dag ett och att verket är Public Domain efter fem år. Min intresseorganisation, STIM, letar efter partners i partifloran och har hittat Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna.
Vänsterpartiet har svikit kulturarbetarna och Centerpartet röstatde nej till år 2005 uppdatering av upphovsrätten. Miljöpartiet har en rak linje, nej år 2005 och år 2009.
Sammanfattning: Politik handlar om intressekamp.
Teknikspråk (torrent, fildelning…) skall som i dag inte finnas med i en lagtext.
Ett vridigt knep är att använda akademirapporter i den politiska argumentationen. Senast den i veckan släppta KTH-rapporten. Tolkningen var ju helt galen från Piratpartiets bloggare. Källa – forskaren på KTH.
minata – jag förstår om du känner att du kommit i kläm. Har du funderat på hur du kan använda nätet till din egen gagn? För att sprida, marknadsföra och tjäna pengar på det du skapar?
Praktiskt exempel: jag laddade ned och skrev ut en 10-sidig skräcknovell i september. I sidfoten på varje sida stod det “Gillade du denna novell? Donera 15:- direkt till författaren genom att skicka DONERA till nummer NNNNN”. Jag läste ut novellen bekvämt i TV-soffan, och sedan tänkte jag efter: “Vill jag stödja denna författare och denna affärsmodell?” Det tog inte många sekunder tills jag plockade fram mobilen och donerade mikrosumman till honom/henne.
@OlofB
Här diskuteras politik. Jag använder min erfarenhet för att argumentera. Det handlar om upphovsmannens lagliga rätt att kontollera sitt egna verk.
Piratpartiet vill förändra detta från dag ett och sätta mitt verk i Public Domain efter fem år.
Det är frivilligt att ej registrera verket till STIM och därmed inte komma med i upphovsrättskarusellen.
Men det upphovsmannens egna val i dagens upphovsrätt.
Lycka till med det minata!