Från piratideologi till en bredare piratpolitik
Publicerad av Sammy den 2009-08-05 kl 03:28
Här kommer nu förhoppningsvis sista delen av mitt filosoferande kring piratideologin som består i ett försök att summera och lite mer konkret formulera de politiska ställningstaganden som piratideologin föranleder. Se det som ett första utkast som antagligen kommer revideras många gånger om innan jag känner mig helt nöjd, inte minst beroende på vilken feedback jag får. Texten är med avsikt utformad lite som en wikipedia-artikel och tanken är att man som pirat antingen ska känna igen sig eller reagera och argumentera emot.
Piratrörelsen som politisk ideologi
Som politisk ideologi vill piratrörelsen på kort sikt föra in ett helt nytt politiskt perspektiv på dagordningen som man kallar för informationspolitik. Den står utanför de klassiska ideologierna konservatism och socialism. Dock finns det vissa inslag av liberalism att ana i exempelvis värnandet av de medborgerliga rättigheterna och demokratiska principerna, samtidigt kan man dra vissa paralleller till socialismen i ställningstagandet för en digital allemansrätt.
Piratideologin vill på längre sikt ha en icke-våldsam revolution av dagens parlamentariska system för att med möjligheterna som informationsteknologin ger sudda ut gränserna mellan beslutsfattare, opinionsbildare och medborgare. Alla som vill ska kunna delta, påverka och förmedla sina idéer i den politiska processen. Myndighetsutövandet bör alltjämt vara öppen och möjlig att ifrågasätta. Medborgarnas rättigheter bör vara suveräna, lika för alla och aldrig villkoras på grund av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.
Ideologi
Piratideologin utgår ifrån de tre kärnfrågorna kunkap, kultur och demokrati. Kunskap är makt, kultur varje människas naturrätt och demokrati en mänsklig rättighet. De tre värdena hör ihop och viktigaste principerna som följer av dem är att:
- Verka för en total transparens och öppenhet i det politiska styret samtidigt som man skyddar individens personliga integritet.
- Skapa mer folklig förankring, debatt och påverkansmöjligheter i den politiska processen.
- Motverka alla försök att inskränka informationsfriheten och de mänskliga rättigheterna.
- Reformera immaterialrättten för att skydda informationsfriheten och rätten till skyddat privatliv.
- Verka för en större tillgänglighet av informationsteknologin.
- Verka för kostnadseffektiv e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder inom statliga myndigheter och organisationer.
- Verka för mer e-demokrati och möjligheter för medborgarna att interagera med myndigheterna.
- Skapa mer kunskap och förståelse för informationsteknologi och IT-säkerhet inom statliga myndigheter och organisationer.
- Kämpa mot korporativism, överstatlighet, korruption och andra odemokratiska inslag i politiken och de statliga myndigheterna.
- Kämpa mot förtryck av alla individer, oberoende av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.
Politiska ståndpunkter
Demokrati, myndigheter och förvaltning
Som en effekt av ställningstagandena för mer folkligt förankrad demokrati så inbegriper ett av piratideologins stora mål en betydligt mer omfattande e-demokrati för att ge medborgare möjlighet att delta i de demokratiska processerna samt interagera med myndigheterna. En viktig förutsättning för att en e-demokrati ska fungera är maktens transparens och medborgarnas fulla insyn i den demokratiska processen.
Vidare vill man införa s.k. e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder. Det handlar om konstnadseffektivitet och behålla kontroll och ansvar för systemen hos myndigheterna istället för att helt lämna över det till en privat marknadsaktör. Man menar att de system där mjukvaruutvecklaren inte tillåter granskning av källkoden är en avvikelse från offentlighetsprincipen och gör myndigheterna allt för beroende av den enskilde mjukvaruutvecklaren.
Piratideologin ser även en skyldighet hos myndigheter att tillgodo se sig en tillräcklig förståelse för informationsteknologin, framför allt men inte bara inom rättsväsende och polismyndigheter, för att upprätthålla rättssäkerheten och skydda medborgarnas rättigheter inom all verksamhet som använder eller på annat sätt berör informationsteknologi.
Information, kunskap och kultur
Informationsfriheten, bestående av principerna om yttrandefrihet, integritet och offentlighet, är enligt piratideologin inget mindre än en förutsättning för en demokrati och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Därför förespråkar man en total informationsfrihet, skyddad från både statens och privata företags övervakning och kontroll. Man talar om en digital allemansrätt med följande huvudsakliga ståndpunkter:
- Reformerad upphovsrätt, som släpper privat kopiering fri
- Nätneutralitet, dvs ett öppet internet, utan filter och censur
- Rätten till anonymitet
- Rätten till privat kommunikation
Man vill dessutom avskaffa patentsystemet helt. Man menar förenklat att eventuella samhällsförluster av patentsystemets avskaffande långt överträffas av de samhällsförluster som patentsystemets bevarande förorsakar. Som exempel på detta pekar man på faktumet att miljoner HIV-smittade människor i tredje världen med största sannolikhet inte kommer gå att rädda livet på för att patent hindrar dem att få tillgång livsnödvändiga bromsmediciner.
Infrastruktur
Allt som oftast för “infrastruktur” tankarna till system som omfattar vägar med kollektivtrafik, järnvägar med tågförbindelser, energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät. Det är i allmänhet det offentliga samhället – staten och kommunerna – som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastrukturen. Piratideologin menar att även den informationsteknologi som Internet utgör ingår i begreppet infrastruktur och bör garanteras av staten och kommunerna i samma utsträckning som all annan samhällsnödvändig infrastruktur. Motiveringen är att samhällsviktiga funktioner allt mer förlitar sig på att informationsteknologin fungerar, individens möjlighet att nyttja samhällsviktiga funktioner förutsätter tillgång till informationsteknologin och att den möjliggör delaktighet i den demokratiska processen.
Ekonomi
Om man jämför piratideologins förhållande till våra immateriella tillgångar med den gröna ideologins förhållande till våra naturtillgångar så innebär piratideologin den gröna ideologins raka motsats. Vad som menas är att medans den gröna ideologin talar om vikten av att begränsa nyttjandet av våra begränsade naturtillgångar så talar piratideologin om vikten av att inte begränsa nyttjandet av våra immateriella tillgångar. Med immateriella tillgångar avses information, kunskap och kultur som man menar kan kopieras och spridas i all oändlighet utan att det tillför något extra arbete eller kostnad för skapandeprocessen.
Det handlar alltså inte om något egentligt motsatsförhållande till den gröna ideologin som snarare skulle kunna ses som ett möjligt komplement till piratideologin.
En marknad som genom statlig reglering hindrar fri informationsspridning för att skapa en konstgjord begränsning på en tillgång som i sitt naturliga tillstånd är obegränsad ser piratideologin som ett direkt hot mot informationsfriheten och demokratin. Därför ser man det som inte mindre än en nödvändighet med en övergång från denna tillgänglighetsnegativa marknad till en mer tillgänglighetspositiv “exponeringsmarknad”(?), dvs att man tar betalt för att exponera istället för att tillgängliggöra. Dock ser piratideologin inte det som lagstiftarnas uppgift att få till denna förändring mer än att häva de statliga regleringar som hotar informationsfriheten och demokratin för att låta marknadens utveckling ha sin gilla gång.
Skola och utbildning
I ett informationssamhälle blir det allt viktigare att kunna hitta i informationsflödet och tolka den informationen man hittar. Piratideologin vill därför verka för en skola som inriktar sig mer på att lära ut hur man hittar information, att vara kritisk och att ha förmågan att se mönster och relatera olika information till varandra. Fria informationsflöden och delad kultur stimulerar de viktigaste färdigheterna i framtiden men kan också minska kostnaderna för skolan.
Man är även starkt kritisk till att så många skolor lär elever att enbart använda proprietära IT-system från en viss marknadsdominerande systemleverantör. Av den anledningen vill man ställa krav på allmänna skolor att använda IT-system med öppen källkod och öppna standarder.
Vård, hälsa och omsorg
Inom vården och omsorgen värnar piratideologin inte bara allas självklara rätt till vård enligt de mänskliga rättigheterna, mer utmärkande ser man även till den personliga integriteten, IT-säkerheten och återigen IT-system med öppen källkod och öppna standarder som är oberoende av enskilda systemleverantörer.
I övriga hälsofrågor har man en kritisk utgångspunkt till alla förslag som inskränker medborgerliga fri- och rättigheter, även om syftet är att värna folkhälsan. Piratideologin motsäger inte att det i vissa fall kan vara befogat att inskränka en rättighet för att skydda en annan, dock bör det alltid finnas en rimlig proportionalitet mellan inskränkningar i vår frihet och det man kan förväntas uppnå med dem. I avvägningen mellan medborgerliga rättigheter och folkhälsan menar man att en inskränkning i någons rättigheter behöver motiveras med mer än en misstanke om att individen riskerar att skada sig själv eller någon tolkning om vad som vore individens bästa.
Famillje- och genuspolitik
Piratideologin har en mycket frihetlig hållning i familjepolitiken. Man stödjer samkönade äktenskap och samkönades rätt till adoption. Jämställdhet är en viktig princip inom piratideologin, men den tillhör inte någon bestämd inriktning inom feminismen.
Internationella relationer
Piratideologin är för internationella samarbeten, dock ej överstatlighet. Av den anledningen har man ett kritiskt förhållningssätt till EU och ett tydligt ställningstagande emot Lissabonfördraget. Istället vill man reformera EU till att vara ett mer demokratiskt och mellanstatligt samarbete.
I övrigt står piratideologin även för en icke-våldsam kamp för demokrati, informationsfrihet, och mänskliga rättigheter världen över. Särlagstiftning i syfte att bekämpa internationell terrorism vänder man sig dock starkt emot. Alla bör vara lika inför lagen, oavsett förövarens brott, härkomst eller religiös tillhörighet.
Invandringspolitik
Även om piratideologin inte har något direkt ställningstagande i frågan om hur många invandrare som ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige eller EU så motverkar man all politik som underminerar de mänskliga rättigheterna. Staten bör aldrig ha rätt att neka uppehållstillstånd för någon person som riskerar att få sina mänskliga rättigheter inskränkta utan det. Vidare är man kritisk till nekat uppehållstillstånd som en möjlig påföljd av ett brott, vilket man menar bör få samma följder som ett brott begånget av någon med svenskt medborgarskap.
Övrig politik
Piratideologin tar inte ställning för eller mot någon fråga som inte nämnts ovan. Grundhållningen är att frågorna om informationsfrihet, medborgarrätt och demokrati är en förutsättning för all annan politik och därmed överordnade. I de fall piratideologins ställningstaganden inte berörs bör den öppna debatten och folkviljan vara utgångspunkten.
Senast uppdaterad: 2009-09-29 kl 11:00
Pingat på Intressant.
Andra bloggar om: piratideologi, piratpartiet, politik, ideologi, piratism, demokrati, medborgarrätt, integritet, förvaltning, skola, utbildning, ekonomi, vård, hälsa, omsorg, EU, familjepolitik, genuspolitik, infrastruktur
Ämnesord: demokrati, Ekonomi, EU, familjepolitik, förvaltning, genuspolitik, hälsa, ideologi, infrastruktur, Integritet, medborgarrätt, omsorg, piratideologi, piratism, Piratpartiet, politik, skola, utbildning, vård
Arkiverat under: EU, Ekonomi, Integritet, Liberalism, Piratpolitik, Terrorism, Upphovsrätt
Bra sammanställning, men jag skulle vilja utöka med att man strikt ska följa FN’s mänskliga rättigheter, något som de andra partierna inte gör och som är väldigt viktigt.
Det är en viktig fråga, och en bra strategisk fråga.
FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna är helt klart en bra utgångspunkt, dock ser jag det mer som ett minimum och skulle vilja att man införde en global medborgarrätt. Det räcker helt enkelt inte att man bara på pappret har lika värde för att i praktiken ha olika rättigheter beroende på vart man är född. Frågan är bara hur man motiverar ett sådant ställningstagande till att vara en del av piratideologin.
FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna innehåller vissa absurditeter, som att alla har rätt till ett arbete.
Hur högt skattetryck kan man ha innan individen förtrycks? 30%? 50%? 90%? 100%?
@Elias: Frågan du snarare borde ställa är hur fattig bör man vara innan man är förtryckt? Om vi använder skattemedel för att hjälpa folk ur det förtryck som fattigdom innebär så blir aldrig skattebetalaren mer förtryckt än de fattiga som skattemedlen går till.
Dock är det en diskussion som inte hör piratideologin till. Vad som är förtryck eller inte är en högst subjektiv bedömningsfråga, FNs deklaration för de mänskliga rättigheterna kan man ändå konstatera har en bred acceptans världen över och därför ett bra riktmärke.
Har ett par synpunkter som jag tänkte kommentera kring.
* Verka för kostnadseffektiv e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder inom statliga myndigheter och organisationer.
Denna punkten borde lyda:
* Verka för kostnadseffektiv e-förvaltning baserad på öppna standarder inom statliga myndigheter och organisationer.
Vi skall inte göra som alla andra som upphandlar och säga att det skall vara en bra snabb billig INTEL dator. Oavsett ursprung skall det för organisationen bästa förslaget vinna. Detta ger även genomslag på senare punkter där inte Open Source skall föreskrivas. Det man eventuellt skall kunna säga är att organisationen skall äga rättigheterna till källkoden men även där är det tveksamt det kan vara fördelaktigt för en organisation att köra med leacing och licenser jämtemot att äga själva.
Inom utbildningsväsendet håller jag med om att det blir viktigare och viktigare att lära ut källkritik och sökning. Men detta innebär inte att den klassiska utbildningsnivån får minska utan den måste tvärtom öka annars hjälper det inte aatt kunna hitta informationen eftersom man inte vet vad den betyder.
Sedan saknar jag en mer detaljerad syn på patenten. Att bara betrakta uppfinningar som information som skall vara fri fungerar inte och leder till samhällsförluster. Systemet vi har idag är inte heller perfekt så hur skall patenten reformeras. Vad gäller annan upphovsrätt är frågan för vem det skall vara fritt? För privatpersoner eller för andra företag?
Mina 0,02€
Mvh
Fredrik Larsson
@Fredrik
Jag ser inte riktigt hur öppen källkod och CPU-kompatibilitet har med varandra att göra. Jag ser inget i min formulering som på förhand skulle exkludera någon hårdvarustandard eller processorarkitektur.
Kravet att mjukvaran på myndigheters datorer ska vara baserad på öppen källkod har med transparens att göra, är inte källkoden öppen finns det ingen möjlighet för någon annan än mjukvaruutvecklaren att granska och kontrollera vad programmeringslogiken faktiskt gör. Att använda något annat än öppen källkod inom statsapparaten vore därför inget mindre än ett brott mot offentlighetsprincipen.
Väljer man öppen källkod vore det inte heller någon upphandling att tala om eftersom mjukvaran då är gratis. Då lägger man pengarna istället på kompetent personal att installera och underhålla mjukvaran, för vilket sedvanliga upphandlingsregler bör gälla.
När det gäller utbildning är vi nog helt på samma linje, dock skulle jag vilja tillägga att om man ska dra ner på något så skulle det kunna vara ren memorisering av onödigt vetande. Tyvärr är det fortfarande så i skolan idag att man tillämpar ytligt lärande (dvs att lära sig komma ihåg en text inför ett prov utan att egentligen förstå eller kunna sätta innehållet i ett sammanhang) av saker som man iaf inte kommer ihåg, snart blir inaktuellt och inte har nytta av.
Frågan är om man inte ska t.o.m. driva kravet att alla som går i skolan ska ha tillgång till sin egen skoldator med Internet och att den ersätter användningen av faktaböcker. Jag kommer ihåg när jag gick i skolan och hade läroböcker där tyskland fortfarande var uppdelat i öst och väst. Det var ett tag sen jag gick i skolan, men inte SÅ länge sen.
Vilka samhällsförluster syftar du till när det gäller avskaffandet av patent? Det är ju inte direkt en nyhet att Piratpartiet vill just det, dvs avskaffa patenten. Är de värre än de samhällsförluster vi lever med tack vore patenten som faktiskt leder till tusentals, kanske miljontals, människors död?
Varför väljer du at definiera kultur som en naturrätt? Jag ser inget stöd för idén om naturrätter någonstans alls inom piratideologin. Jag ser inget som motsätter sig naturrätter heller visserligen.
Vidare är FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna en politisk kompromiss, främst mellan öst och väst under kalla kriget. Varför skulle vi basera vår politik på en sådan kompromiss? Om vi vill värna mänskliga rättigheter är det väl rimligare att vi själva definierar vilka rättigheter vi vill tillskriva var människa?
@Mab
Den höga kulturella förmågan har länge betraktats som en definierande egenskap hos människan. Enligt Bertrand Russells definition innebär läran om naturrätten “vad en människa är berättigad till just på grund av sin mänskliga natur.” Därav min slutsats att kultur är en naturrätt.
När det gäller de mänskliga rättigheterna håller jag helt med dig.
http://outad.blogspot.com/2009/08/piratideologi.html
sammy, man är inte förtryckt om man är fattig, förutsatt att man lever i ett fritt (liberalt) samhälle. Då är man bara improduktiv, av någon anledning.
Om man är fattig i ett ofritt samhälle så kan det (dessutom) bero på att man är förtryckt på så sätt att man hindras av andra från att skapa sig rikedom.
När du påstår att man är förtryckt om man är fattig så menar du nog egentligen att man lider av fattigdomen. Och det är ju helt sant. Men det ger ingen rätten att tvinga rikare människor att hjälpa den fattige.
Jag tycker inte vi ska ta in åsikter i sådana här frågor i Piratpartiet för då stöter vi bort massor av människor.
@Elias
Så, den om behöver dela med sig ofrivilligt av sin rikedom är förtryckt, inte den som ofrivilligt lever i total fattigdom? Argumentet håller inte för den som kommit till insikten att ingen väljer att leva i fattigdom och att fattigdom kan drabba precis vem som helst, även du och jag.
Vet inte direkt hur du menar att alla fattiga är oproduktiva och av den anledningen förtjänar sin situation. Känns som en kombination av bristande empati och en avsaknad av livserfarenhet. Även du min vän, helt utanför din kontroll, kan hamna i den fattiges situation. Skulle du göra det skulle du också få erfara att den fattige inte har samma förutsättningar att skapa rikedom som den som redan har det. Att säga att alla fattiga har sig själva att skylla och därför inte förtjänar någon hjälp är lika dumt som att säga att alla funktionshindrade har sig själva och skylla och förtjänar inga hjälpmedel. Du kanske tom känner dig förtryckt av att behöva låta dem ha företräde till parkeringsplatserna närmast entrén på stormarknaden?
Men som sagt, det här är off topic. Det jag tagit upp i blogginlägget har inget som helst med skatter eller fördelningspolitik att göra. Se under “Övrig politik”.
Mycket bra.
FNs mänskliga rättigheter är inte de enda. Europakonventionen, grundlagen, Genevekonventionen m.fl. föreskriver fler och kompletterande rättigheter. Dessa är minst lika viktiga!
Vikten av att lära ut kritiskt tänkande, källkritik och ett vetenskapligt förhållningssätt ökar i takt med ökad tillgänglighet på information.
På Ricks blogg fördes en diskussion om förbud mot könsstympning/omskärelse, det kanske borde tas upp?
Asylrätten kan anses vara en viktig mänsklig rättighet, men det är därmed inte sagt att alla former av invandring är påbjudet. Bara ca 10% av alla invandrare i Sverige är flyktingar. Där kan man inte prata om asylrätt!
sammy, argumentet håller mycket bra, även om man har kommit till insikt om att vem som helst kan drabbas av fattigdom.
Jag skrev inte att alla fattiga är oproduktiva och därför förtjänar sin situation, jag skrev att en orsak till fattigdom är att man är oproduktiv, en annan att man är förtryckt. Inget snack om vad man förtjänar alltså, och framförallt inget snack om att det inte skulle vara bra att hjälpa fattiga. Självklart är det bra att hjälpa fattiga, men det gör det inte mindre fel med statligt tvång. Det går att hjälpa andra utan att staten tvingar en, tro mig!
(Jag är för övrigt vegan av empatiskäl – utan att någon har tvingat mig till det.)
Anledningen till att jag tog upp ämnet var att du skrev som en punkt “Kämpa mot förtryck av alla individer” men också om “allas självklara rätt till sjukvård”, vilket är motsägande med en liberal syn. En “rätt” till sjukvård kräver att andras rättigheter till frukten av sin möda kränks, i form av höga skatter.
Eftersom det finns extremt delade meningar i denna fråga inom partiet så tycker jag inte vi kan ha med något om “rätt till sjukvård” i partiprogrammet, och inte heller FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna i sin helhet.
@Elias
Det du skrev var att om man är fattig så är man improduktiv av någon anledning. Jag vet inte riktigt vad du vill ha sagt med påpekandet samtidigt som du pratar om hur förtryckta alla som behöver dela med sig av sina rikedomar är. Nu vill du dessutom avskaffa rätten till sjukvård, för det är så synd om de som måste ofrivilligt dela med sig av sina rikedomar, inte de som är sjuka. Varför ska vi bry oss om fattiga och sjukas rättigheter? Sådana rättigheter är ju minsann ett förtryck mot stackars rikas rätt att inte behöva dela med sig. Åh, stackarna…
Du upprepar gång på gång hur ofrivillig skatten är. Vore inte en lösning på den problematiken att se till att skatten går till bra ändåmål och på så sätt betala den frivilligt? Annars kan man ju se till faktumet att skattesystemet har ett folkligt stöd och är en del av den demokratiska statsapparat som jag tror du trots allt är frivillig till. Ni som helt vill avskaffa välfärdssystemet för att slippa skatt är ju trots allt en minoritet och det förtryck som det vore att låta er köra över majoriteten vore väl ändå ett värre förtryck en det du blir utsatt för när du tvingas betala skatt, eller?
Det är inte “extremt delade meningar” i denna fråga. Jag är tämligen övertygad om att en övervägande majoritet skriver under på allas rätt till sjukvård som en mänsklig rättighet. Att inte respektera den rätten vore ett brott mot en rad internationella konventioner som Sverige förbundit sig till. Jag tror inte Piratpartiet ska driva dina politiska idéer om att sätta ekonomisk frihet framför mänskliga värden.
@Jonas
Jag kan hålla med om frågan om könsstympning, frågan är om inte det redan strider mot mänskliga rättigheterna? I så fall känns det inte nödvändigt att lyftas fram mer än andra mänkliga rättigheter.
När det gäller siffror på invandrare som inte anses vara flyktingar så känns inte det särskilt relevant. Dels är jag en smula skeptisk till immigrationsverkets förmåga att bedömma vem som är flykting eller inte, dels menar jag att det är nekandet av asyl/uppehållstillstånd som behöver motiveras, inte invandrarens ansökan om asyl/uppehållstillstånd.