Bloggsam

Det är något ruttet i gamla svedala

Publicerat av Sammy den 2009-08-23 kl 15:02

En del kan ha svårt att tro mig men det finns faktiskt idag, på 2000-talet, människor i vårt land som är fast övertygade om att allt som inte är svenskt är farligt och ondskefullt. Jo, det är sant. Man pratar om något så konstigt som “etniska svenskar” och menar att de skulle vara ett moraliskt högre stående släkte. Dock handlar det inte bara om någon slags självgodhet, man ser alla som inte tillhör denna etniska grupp som ett hot och vill till varje pris isolera sig från all form av kontakt med andra etniska grupper, även om det sker på bekostnad av de mänskliga rättigheterna.

Detta är inget nytt fenomen. Det har funnits länge och hade sin storhetstid under 30- och 40-talets Europa. Tanken om den egna suveräniteten och andras hot mot den blev så stark att krig och etnisk rensning härjade genom hela kontinenten. Det är så klart andra världskriget jag pratar om, det man kan tycka att det var en läxa vi inte skulle glömma bort i första taget. Tydligen var två generationer allt som behövdes för att det skulle glömmas bort och de gamla idéerna om nationalstaten och det egna folkets suveränitet dammas av igen.

Idag går man på släktmiddagar där det skämtas helt öppet och glatt om hur man kan göra ishockeypuckar genom att pressa mörkhyade. Man läser uppenbart vinklade tidningsartiklar som gärna påtalar det etniska ursprunget om någon som inte tillhör gruppen “etniska svenskar”, även om det inte har någon som helst relevans för något. Man talar om en främmande religion som ett hot mot samhället och dömmer miljoner efter handlingarna av några få fanatiker. Man tolkar de egna rättigheterna som överordnade andras rättigheter och talar om inskränkningar i yttrandefriheten när man inte tillåts förtala. Man lägger sin röst på partier som öppet förespråkar s.k. “etnisk enhetlighet”. Religiös fanatism bemöts med nationalistisk fanatism.

Under andra världskriget var det judarna som fick utstå det omänskliga hatet, idag tycks muslimerna och araberna vara de nya hatobjekten. Det började med terroristattentaten den elfte september 2001. Från denna incident av fanatiska självmordsbombare har konspirationsteorierna blomstrat och man hävdar nu att araberna och Islam håller på att ta över Europa och att vi andra snart kommer vara utrotade om vi inte gör något åt det. Av de som hävdar det har väldigt få träffat, än mindre känner, någon med världens vanligaste förnamn; Muhammed. Okunskapen och rädslan är total. Demagogerna är inte sena med att utnyttja tillfället och vinklar alla integrationsproblem till att orsaken skulle vara de hatade istället för de som hatar, likt en mobbare menar att det är mobboffret som orsakar mobbing.

Rekommenderad läsning om araber och muslimer: Muslimska gåvor till barbariska Européer. Här får vi veta saker som jag tror ytterst få främlingsfientliga känner till. Det är en verklig tankeställare för den som trott att Européer är de som stått för utvecklingen till dagens moderna civilization och vetenskap.

Om undersökningarna stämmer bör det vara omkring 5% av er som läser detta som skulle kunna tänka er att rösta på Sverigedemokraterna i nästa riksdagsval, hur försvarar man egentligen ett sådant ställningstagande på en intellektuell nivå? Jag misstänker att det för de flesta inte är ett så genomtänkt ställningstagande, mer en missnöjesröst för att ge en känga till de etablerade partierna. Då vill jag vänligen men bestämt påminna om att vi inte röstar bort partier i vår demokrati, man röstar för partier. Vill vi verkligen ha ett parti som öppet förespråkar “etnisk enhetlighet” i riksdagen? Ska de bestämma vad som är hot mot rikets säkerhet och vad t.ex. FRA ska övervaka? Ska vi verkligen låta dem avgöra vilka människor som är i behov av hjälp undan brott mot mänskliga rättigheter eller inte? Är de verkligen representativa för Sverige på den internationella politiska arenan?

För mig vore det inget mindre än en katastrof om de kom in i riksdagen. Inte bara för att de har en hopplöst förlegad syn på vad som är svenskt, mest för att de utgör ett hot mot rättsäkerheten och de mänskliga rättigheterna. Rösta vad som helst förutom Sverigedemokraterna, eller Folkfronten för den delen. Jag förordar naturligtvis Piratpartiet, framförallt om man vill ge en känga till etablissemanget. Vi rör om rejält i grytan utan att för den sakens skull villkora demokratin eller de mänskliga rättigheterna.

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: politik, främlingsfientlighet, nationalism, invandring, rasism, nazism, islam, muslimer, araber, sverigedemokraterna, folkfronten, sverige, svenskar, hatbrott, diskriminering, kultur, mångfald, etnicitet, fanatism, terrorism, piratpartiet

Från piratideologi till en bredare piratpolitik

Publicerat av Sammy den 2009-08-05 kl 03:28

Här kommer nu förhoppningsvis sista delen av mitt filosoferande kring piratideologin som består i ett försök att summera och lite mer konkret formulera de politiska ställningstaganden som piratideologin föranleder. Se det som ett första utkast som antagligen kommer revideras många gånger om innan jag känner mig helt nöjd, inte minst beroende på vilken feedback jag får. Texten är med avsikt utformad lite som en wikipedia-artikel och tanken är att man som pirat antingen ska känna igen sig eller reagera och argumentera emot.

Piratrörelsen som politisk ideologi

Som politisk ideologi vill piratrörelsen på kort sikt föra in ett helt nytt politiskt perspektiv på dagordningen som man kallar för informationspolitik. Den står utanför de klassiska ideologierna konservatism och socialism. Dock finns det vissa inslag av liberalism att ana i exempelvis värnandet av de medborgerliga rättigheterna och demokratiska principerna, samtidigt kan man dra vissa paralleller till socialismen i ställningstagandet för en digital allemansrätt.

Piratideologin vill på längre sikt ha en icke-våldsam revolution av dagens parlamentariska system för att med möjligheterna som informationsteknologin ger sudda ut gränserna mellan beslutsfattare, opinionsbildare och medborgare. Alla som vill ska kunna delta, påverka och förmedla sina idéer i den politiska processen. Myndighetsutövandet bör alltjämt vara öppen och möjlig att ifrågasätta. Medborgarnas rättigheter bör vara suveräna, lika för alla och aldrig villkoras på grund av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.

Ideologi

Piratideologin utgår ifrån de tre kärnfrågorna kunkap, kultur och demokrati. Kunskap är makt, kultur varje människas naturrätt och demokrati en mänsklig rättighet. De tre värdena hör ihop och viktigaste principerna som följer av dem är att:

• Verka för en total transparens och öppenhet i det politiska styret samtidigt som man skyddar individens personliga integritet.
• Skapa mer folklig förankring, debatt och påverkansmöjligheter i den politiska processen.
• Motverka alla försök att inskränka informationsfriheten och de mänskliga rättigheterna.
• Reformera immaterialrättten för att skydda informationsfriheten och rätten till skyddat privatliv.
• Verka för en större tillgänglighet av informationsteknologin.
• Verka för kostnadseffektiv e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder inom statliga myndigheter och organisationer.
• Verka för mer e-demokrati och möjligheter för medborgarna att interagera med myndigheterna.
• Skapa mer kunskap och förståelse för informationsteknologi och IT-säkerhet inom statliga myndigheter och organisationer.
• Kämpa mot korporativism, överstatlighet, korruption och andra odemokratiska inslag i politiken och de statliga myndigheterna.
• Kämpa mot förtryck av alla individer, oberoende av härkomst, etnicitet, religion, kön, handikapp, ålder, sexuell läggning eller politisk åskådning.

Politiska ståndpunkter

Demokrati, myndigheter och förvaltning

Som en effekt av ställningstagandena för mer folkligt förankrad demokrati så inbegriper ett av piratideologins stora mål en betydligt mer omfattande e-demokrati för att ge medborgare möjlighet att delta i de demokratiska processerna samt interagera med myndigheterna. En viktig förutsättning för att en e-demokrati ska fungera är maktens transparens och medborgarnas fulla insyn i den demokratiska processen.

Vidare vill man införa s.k. e-förvaltning baserad på öppen källkod och öppna standarder. Det handlar om konstnadseffektivitet och behålla kontroll och ansvar för systemen hos myndigheterna istället för att helt lämna över det till en privat marknadsaktör. Man menar att de system där mjukvaruutvecklaren inte tillåter granskning av källkoden är en avvikelse från offentlighetsprincipen och gör myndigheterna allt för beroende av den enskilde mjukvaruutvecklaren.

Piratideologin ser även en skyldighet hos myndigheter att tillgodo se sig en tillräcklig förståelse för informationsteknologin, framför allt men inte bara inom rättsväsende och polismyndigheter, för att upprätthålla rättssäkerheten och skydda medborgarnas rättigheter inom all verksamhet som använder eller på annat sätt berör informationsteknologi.

Information, kunskap och kultur

Informationsfriheten, bestående av principerna om yttrandefrihet, integritet och offentlighet, är enligt piratideologin inget mindre än en förutsättning för en demokrati och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Därför förespråkar man en total informationsfrihet, skyddad från både statens och privata företags övervakning och kontroll. Man talar om en digital allemansrätt med följande huvudsakliga ståndpunkter:

• Reformerad upphovsrätt, som släpper privat kopiering fri
• Nätneutralitet, dvs ett öppet internet, utan filter och censur
• Rätten till anonymitet
• Rätten till privat kommunikation

Man vill dessutom avskaffa patentsystemet helt. Man menar förenklat att eventuella samhällsförluster av patentsystemets avskaffande långt överträffas av de samhällsförluster som patentsystemets bevarande förorsakar.  Som exempel på detta pekar man på faktumet att miljoner HIV-smittade människor i tredje världen med största sannolikhet inte kommer gå att rädda livet på för att patent hindrar dem att få tillgång livsnödvändiga bromsmediciner.

Infrastruktur

Allt som oftast för “infrastruktur” tankarna till system som omfattar vägar med kollektivtrafik, järnvägar med tågförbindelser, energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät. Det är i allmänhet det offentliga samhället – staten och kommunerna – som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastrukturen. Piratideologin menar att även den informationsteknologi som Internet utgör ingår i begreppet infrastruktur och bör garanteras av staten och kommunerna i samma utsträckning som all annan samhällsnödvändig infrastruktur. Motiveringen är att samhällsviktiga funktioner allt mer förlitar sig på att informationsteknologin fungerar, individens möjlighet att nyttja samhällsviktiga funktioner förutsätter tillgång till informationsteknologin och att den möjliggör delaktighet i den demokratiska processen.

Ekonomi

Om man jämför piratideologins förhållande till våra immateriella tillgångar med den gröna ideologins förhållande till våra naturtillgångar så innebär piratideologin den gröna ideologins raka motsats. Vad som menas är att medans den gröna ideologin talar om vikten av att begränsa nyttjandet av våra begränsade naturtillgångar så talar piratideologin om vikten av att inte begränsa nyttjandet av våra immateriella tillgångar. Med immateriella tillgångar avses information, kunskap och kultur som man menar kan kopieras och spridas i all oändlighet utan att det tillför något extra arbete eller kostnad för skapandeprocessen.

Det handlar alltså inte om något egentligt motsatsförhållande till den gröna ideologin som snarare skulle kunna ses som ett möjligt komplement till piratideologin.

En marknad som genom statlig reglering hindrar fri informationsspridning för att skapa en konstgjord begränsning på en tillgång som i sitt naturliga tillstånd är obegränsad ser piratideologin som ett direkt hot mot informationsfriheten och demokratin. Därför ser man det som inte mindre än en nödvändighet med en övergång från denna tillgänglighetsnegativa marknad till en mer tillgänglighetspositiv “exponeringsmarknad”(?), dvs att man tar betalt för att exponera istället för att tillgängliggöra. Dock ser piratideologin inte det som lagstiftarnas uppgift att få till denna förändring mer än att häva de statliga regleringar som hotar informationsfriheten och demokratin för att låta marknadens utveckling ha sin gilla gång.

Skola och utbildning

I ett informationssamhälle blir det allt viktigare att kunna hitta i informationsflödet och tolka den informationen man hittar. Piratideologin vill därför verka för en skola som inriktar sig mer på att lära ut hur man hittar information, att vara kritisk och att ha förmågan att se mönster och relatera olika information till varandra. Fria informationsflöden och delad kultur stimulerar de viktigaste färdigheterna i framtiden men kan också minska kostnaderna för skolan.

Man är även starkt kritisk till att så många skolor lär elever att enbart använda proprietära IT-system från en viss marknadsdominerande systemleverantör. Av den anledningen vill man ställa krav på allmänna skolor att använda IT-system med öppen källkod och öppna standarder.

Vård, hälsa och omsorg

Inom vården och omsorgen värnar piratideologin inte bara allas självklara rätt till vård enligt de mänskliga rättigheterna, mer utmärkande ser man även till den personliga integriteten, IT-säkerheten och återigen IT-system med öppen källkod och öppna standarder som är oberoende av enskilda systemleverantörer.

I övriga hälsofrågor har man en kritisk utgångspunkt till alla förslag som inskränker medborgerliga fri- och rättigheter, även om syftet är att värna folkhälsan. Piratideologin motsäger inte att det i vissa fall kan vara befogat att inskränka en rättighet för att skydda en annan, dock bör det alltid finnas en rimlig proportionalitet mellan inskränkningar i vår frihet och det man kan förväntas uppnå med dem. I avvägningen mellan medborgerliga rättigheter och folkhälsan menar man att en inskränkning i någons rättigheter behöver motiveras med mer än en misstanke om att individen riskerar att skada sig själv eller någon tolkning om vad som vore individens bästa.

Famillje- och genuspolitik

Piratideologin har en mycket frihetlig hållning i familjepolitiken. Man stödjer samkönade äktenskap och samkönades rätt till adoption. Jämställdhet är en viktig princip inom piratideologin, men den tillhör inte någon bestämd inriktning inom feminismen.

Internationella relationer

Piratideologin är för internationella samarbeten, dock ej överstatlighet. Av den anledningen har man ett kritiskt förhållningssätt till EU och ett tydligt ställningstagande emot Lissabonfördraget. Istället vill man reformera EU till att vara ett mer demokratiskt och mellanstatligt samarbete.

I övrigt står piratideologin även för en icke-våldsam kamp för demokrati, informationsfrihet, och mänskliga rättigheter världen över. Särlagstiftning i syfte att bekämpa internationell terrorism vänder man sig dock starkt emot. Alla bör vara lika inför lagen, oavsett förövarens brott, härkomst eller religiös tillhörighet.

Invandringspolitik

Även om piratideologin inte har något direkt ställningstagande i frågan om hur många invandrare som ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige eller EU så motverkar man all politik som underminerar de mänskliga rättigheterna. Staten bör aldrig ha rätt att neka uppehållstillstånd för någon person som riskerar att få sina mänskliga rättigheter inskränkta utan det. Vidare är man kritisk till nekat uppehållstillstånd som en möjlig påföljd av ett brott, vilket man menar bör få samma följder som ett brott begånget av någon med svenskt medborgarskap.

Övrig politik

Piratideologin tar inte ställning för eller mot någon fråga som inte nämnts ovan. Grundhållningen är att frågorna om informationsfrihet, medborgarrätt och demokrati är en förutsättning för all annan politik och därmed överordnade. I de fall piratideologins ställningstaganden inte berörs bör den öppna debatten och folkviljan vara utgångspunkten.

Senast uppdaterad: 2009-09-29 kl 11:00

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: piratideologi, piratpartiet, politik, ideologi, piratism, demokrati, medborgarrätt, integritet, förvaltning, skola, utbildning, ekonomi, vård, hälsa, omsorg, EU, familjepolitik, genuspolitik, infrastruktur