Bloggsam

Den tysta revolutionen

Publicerat av Sammy den 2008-11-21 kl 03:49

“Torsdagen den 20 november 2008 kan historiskt sett komma att bli en lika viktig dag som slaget vid Lützen, Stocholms blodbad, mordet på Gustav III, Dackefejden eller Borggårdskrisen” skrev Henrik Alexandersson på sin blogg. Han syftade på omröstningen i riksdagen om att godkänna det s.k. Lissabonfördraget, EUs och snart Sveriges nya grundlag. Förslaget som nu antagits innebär att Sverige överlåter i princip all sin egen bestämmanderätt förutom fördelningspolitiken till EU-parlamentet i Bryssel. Det är antagligen den största förändringen i det svenska statsskicket sedan vi införde allmänna val. Men vet svenskarna ens om vad som just bestämts över deras huvuden?

Uppenbarligen har man inte lärt sig något av det katastrofalt sena mediauppbådet om FRA-lagförslaget som blåste till liv först efter att det antagits i riksdagen och man upprepar nu misstaget genom att inte rapportera det minsta om denna händelse i vare sig TV eller i tidningarna. Att det skulle ske den 20 november har inte varit någon hemlighet på något sätt och har varit känt sedan länge. Det är uppenbart att man gjort bedömningen att det inte är en nyhet som säljer.

Debatten i riksdagen, för den som orkat följa den trots mediernas bristande rapportering, har inte varit mycket bättre med riksdagsledamöter som t.ex. motiverar den totala avsaknaden av skydd för de svenska kollektivavtalen med att vi kan analysera och diskutera det sen, när vi redan antagit den nya EU-grundlagen som ersättning för vår egen och mist vår bestämmanderätt i frågan. Låter ju väldigt genomtänkt det där, eller hur?

Alltså, man har fullständigt kört över den svenska grundlagen för att flytta en övervägande del av den svenska riksdagens bestämmanderätt till ministerrådet och tjänstemännen i Bryssel. Ingen folkomröstning, ingen medierapportering, bara ett snabbt och bestämt slag med stora klubban i riksdagshuset. Om detta är vad man menar med en “effektivare” beslutsprocess och minskad byråkrati så föredrar jag nog ett ineffektivt Sverige med massor av byråkrati.

Jag bara väntar på vad man nu ska hitta på för att kringgå resultatet av Irlands folkomröstning för att tvinga igenom fördraget trots kravet på enhällighet bland alla medlemsstaterna. Att motståndet till Lissabonfördraget är starkt på Irland går inte att ta miste på med tanke på att de t.o.m. demonstrerade utanför Sveriges ambassad under den svenska omröstningen i protest då de anser att vår vidare behandling av fördraget är att negligera deras veto. Ja, det är högst synnerligt att svenska medier inte rapporterat något om detta heller. Jag personligen tipsade AF, DN och SvD utan något som helst gehör.

Svenska riksdagen ratificerade alltså Lissabonfördraget, EU schemat säger att den nya EU-grundlagen ska ges lagakraft redan 2009. Därefter är det fullständigt meningslöst för oss i Sverige att käbbla om EMU, kollektivavtal, FRA, IPRED, datalagringsdirektiv, upphovsrätt och alla andra frågor som så starkt engagerat och istället rätta in oss i EU-ledet som övriga Europamedborgarna. EU ska effektiviseras, upprustas militärt och inte bromsas av hinder för utvecklingen så som demokratiska processer och sådant onödigt tjafs.

Om jag ska säga något positivt med Lissabonfördraget så är det i alla fall att det innehåller en utträdesparagraf, något som tidigare inte funnits någon formalia för alls. Kanske drar jag förhastade slutsatser nu då jag inte läst på om detaljerna kring villkoren ännu, fast nog är väl vår svenska demokrati och självständighet värt en del, eller?

Pingat på Intressant.

Andra bloggar om: EU, Lissabonfördraget, Gammelmedia