Bloggsam

Varför behövs signalspaning?

Ja, så lyder rubriken för Tolgfors artikel där han försöker en gång för alla redogöra för varför FRA-lagen behövs. Få argument är nya för debatten och få besvarar de vanligaste motargumenten. Dock är det en av få riktigt utförligt sammanställda artiklar med alla de vanliga argumenten för FRA prydligt samlade från självaste försvarsministern så jag tyckte ändå att den förtjänade en riktig gammal hederlig sågning:

Hotbilden mot Sverige handlar inte längre om någon invasionsrisk från annan stat. Hoten kommer istället från sönderfallande stater och regionala konflikter, terrorism och hot om spridning av massförstörelsevapen. Det handlar också om IT-attacker som utförs i syfte att förlama delar av eller hela samhällen.

Naturligtvis måste vi ha med det rutinmässiga rabblandet av termer som skrämmer(TM). Inga exempel, inga riskbedömningar, inga belägg. Faktum kvarstår att “regionala konflikter” spanas bäst på på plats, terrorismen i Sverige återstår att bevisa om den överhuvudtaget finns och vad motiven i så fall skulle vara samt att IT-attacker i regel utföres av personer som vet mycket väl hur man krypterar och undkommer Internetspaning. Tomma ord, alltså.

Vi har ett behov av att i möjligaste mån få vetskap om och förhindra sådana hot.

Och nu kryddar vi med påståendet att man skulle kunna förhindra de påstådda hoten genom att avlyssna all svensk Internet- och telefontrafik. Tror verkligen herr Tolgfors att man som terrorist eller datorhackare kommer avslöja sina planer i klarspråk över telefon eller mail? Tror herr Tolgfors inte att de som har något att dölja kommer göra något för att dölja det? Det troliga är ju att även de som inte har något att dölja kommer kryptera och självcensurera eftersom att även om man själv anser att man har rent mjöl i påsen kan man inte utgå ifrån att alla har samma syn på vad som är rent mjöl eller att den som övervakar har rent mjöl i sin påse. Det kommer i sin tur resultera i att det kommer bli än mer omöjligt för FRA att kunna avgöra vad som är misstänkt kommunikation mellan terrorister eller vad som är vardagligt prat svenskar emellan.

I och med dessa hot finns ett fortsatt behov av en väl fungerande underrättelseverksamhet som har rätt verktyg.

Och med “rätt” verktyg menar man en avlyssningscentral som man kopplat in alla svenska tele- och internetleverantörers kablar till för att lyssna av all trafik som går därigenom, helt utan brottsmisstanke eller tillstånd från rättslig instans. Eventuell “överskottsinformation” sorteras bort i efterhand.

Sverige har signalspanat sedan andra världskriget. Tidigare skedde nästan all kommunikation i etern. Idag beräknas 95 procent gå genom kabel.

Militär spaning är fortfarande inte vad den främsta kritiken riktas mot, vad man protesterar emot är den civila spaningen och inskränkningen i den personliga integriteten.

Bevakning av denna kommunikation har varit helt oreglerad. Därför behöver vi en reglerad signalspaning.

Nej, herr Tolgfors, att utöka FRAs befogenheter från att bara få lyssna i etern till att även få tillgång till alla svenska medborgares privata kommunikation via telefon och Internet är inte att reglera. Det är utan tvekan att utöka deras befogenheter, att påstå något annat är ren och skär lögn.

Syftet med lagen är att skapa förutsättningar för att signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet även i framtiden ska kunna bidra till Sveriges säkerhet.

I framtiden, herr Tolgfors menar som när Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen och får göra beställningar på avlyssningsjobb?

Allt mer av den internationella trafik där den intressanta informationen finns förmedlas nu i kabel. Det kräver en teknikneutral lagstiftning som reglerar signalspaning för dessa nya kommunikationskanaler.

Visst, FRA ska “moderniseras” och hänga med i tekniken. Men förklara gärna en sak för mig, telefonin har lite mer än 100 år på nacken och varit främsta mediet för kommunikation i minst halva den tiden om inte längre, varför har man inte lyssnat av alla svenskars utlandssamtal tidigare?

Nej du, herr Tolgfors. Klart är att man länge kommunicerat via kabel och att lyssna av den kommunikationen utan brottsmisstanke eller tillstånd från rättslig instans har man ansett att vara ett alldeles för grovt övertramp på den personliga integriteten. Det tycker man än idag, dock verkar det inte beröra herr Tolgfors eller hans kollegor.

Det är alltså fråga om att vi ska behålla vår förmåga till inhämtning av information.

Nej, inte behålla, utöka förmågan till inhämtning av information heter det. Så mycket kommunikation som sker via telefon och Internet idag kan herr Tolgfors aldrig påstå att det skulle förekommit i etern förr. Inte ens en mikroskopisk del. Skillnaden är som mellan att en enstaka person spanar från sitt fönster med en vanlig kikare och att spana med en satellit som kan zooma in nära nog för att räkna mjäll i hårbotten på vem som helst vart som helst på hela jordklotet.

Herr Tolgfors gör härefter en massa summeringar och upprepningar av sina argument som känns meningslöst att bemöta igen. Men sen kommer följande argument:

3. För att trygga den svenska självständigheten i utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Vi måste själva kunna skaffa underrättelser om förhållanden i omvärlden. Om vi inte själva kan inhämta information kan vi heller inte få information från andra.

Här börjar man skymta en liten del ärlighet helt plötsligt. Man erkänner att man kommer använda information som man får tag på genom att avlyssna svenska tele- och internetoperatörernas kablar för att köpslå med andra nationer. Som svensk kommer man alltså kunna, helt utan brottsmisstanke eller tillstånd från rättslig instans, bli föremål för spaning och få all sin telefon- och Internetkommunikation avlyssnad. Informationen kan sen komma att säljas till en främmande nation i utbyte mot annan spaningsinformation. Någon möjlighet att få reda på om man blivit avlyssnad finns inte, därmed ingen möjlighet att få rättslig prövning.

Man blir helt enkelt “dömd” till terrorist utan att någon talar om anklagelsen, utan rättegång och utan chans till att försvara sig. Här blottar sig något värre än själva integritetsintrånget; man fullständigt fråntar människan rätten till en rättslig prövning och lämnar ut “bevismaterialet” till främmande nationer med okända konsekvenser för den drabbade. Hur ställer sig herr Tolgfors till denna rättsliga problematik, eller ser han ens det som problem?

Hur tillgodoses skyddet av enskildas integritet? Det finns flera starka kontrollmekanismer och funktioner som garanterar att signalspaning sköts enligt lagen…

Garanterar? Den som avlyssnas kommer ju aldrig få reda på det och mister därmed alla möjligheter att kontrollera att avlyssningen skett på ett korrekt sätt och att få rättslig prövning om så inte skett. Vi medborgare får alltså inte ett dyft mer än politikernas ord. Tror herr Tolgfors att det verkligen räcker för att svenska folket ska gå med på att låta all sin privatkommunikation via telefon och Internet bli avlyssnad?

Ger signalspaningslagen FRA rätt att ta del av all e-posttrafik som passerar landets gräns? Nej, FRA får bara inhämta sådan information som är relevant för försvarsunderrättelseverksamheten. Det betyder att informationen ska ha betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik eller för kartläggning av yttre hot mot landet. Bara information som rör utländska förhållanden får inhämtas.

Herr Tolgfors menar att bara sådan information får behållas efter att allt annat gallrats bort? Faktum kvarstår att ALLTING kommer avlyssnas, att man filtrerar bort det som inte är intressant för tillfället med automatiserade metoder förändrar inte faktumet att man kommer lyssna av allt och inget mindre.

Detta säkerställs genom att inhämtningen bara får ske genom på förhand fastställda sökbegrepp. Först när detta automatiserade urval har skett kan någon “ta del” av den information som inhämtas. Inget som inte träffas av sökbegreppen får lagras. Sökbegreppen består av en mängd huvudsakligen tekniska parametrar och inte av klartextbegrepp som “bomb”.

Visst, en rimlig uppskattning är ändå att FRAs filter kommer misslyckas filtrera bort ungefär lika mycket överskottsinformation som ett spam-filter misslyckas filtrera bort skräppost. Med tanke på den mängd information som kommer avlyssnas så kan det handla om lika mycket information som hela svenska befolkningen får i form av spam i sina inkorgar tillsammans. Visst, allt är relativt, men jag vill ändå påstå att det är en avsevärd mängd överskottsinformation.

?EUR? Den reglerade signalspaningen kan liknas vid en liten trafikkontroll vid en hårt trafikerad motorväg där endast bilister som på olika sätt kan utgöra fara för andras säkerhet noteras och kontrolleras. ?-vriga bilister kan lugnt åka vidare.

Nonsens. Alla bilar kommer stoppas och kontrolleras. För att liknelsen ska funka så kan vi säga att först kontrolleras man av en polisrobot. Om roboten registrerat någon oegentlighet larmas den vanliga polispersonalen för djupare undersökning. Man kan inte vifta bort den automatiserade avlyssningen och analysen som ingen kontroll alls. Skillnaden är ungefär som att istället för att fiska i en särskild sjö efter en särskild fisk med ett särskilt bete så sjösätter man fisktrålare och lägger ut enorma fiskenät som täcker alla hav, sjöar och vattendrag i hela detta avlånga land under banderollen att man kan aldrigt riktigt veta var man kan hitta en ful fisk.

Vad händer om en person felaktigt hamnar i FRA:s register? FRA får bara behandla personuppgifter om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten, dvs. för att stödja svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt kartlägga yttre hot mot landet. Att i annat fall behandla personuppgifter är straffbart och kan leda till skadeståndsskyldighet. Om personuppgifter som behandlas inte längre är nödvändiga ska de gallras ut. Detta kontrolleras av Datainspektionen och Försvarets underrättelsenämnd.

?…terigen en massa löften som kommer vara omöjliga för oss medborgare att kontrollera om de efterlevs eller inte. Detta eviga tjat om myndigheter som kommer försvara medborgarnas rättigheter i det tysta, hur bra kan en advokat försvara sin klient utan att ens prata med sin klient eller höra hans version egentligen?

Kan intresset av att bekämpa brott motivera långtgående inskränkningar i integriteten? Signalspaningen är inte en del av polisen. Syftet med signalspaning är att stödja svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt att kartlägga yttre hot mot landet. Det är alltså Sveriges säkerhet som ligger i vågskålen.

Visst, det där har vi hört förut. Säg mig istället; hur garanterar man att ingen ändamålsglidning så som med PKU-registret kommer ske? Många gånger har denna fråga ställts utan att man ger något svar.

Varför behövs inte brottsmisstanke som underlag för signalspaning? Försvarsunderrättelseverksamhet har inget med brottsmisstankar att göra. Underrättelserna används inte som bevis mot någon i ett rättsligt förfarande.

Helt riktigt, det handlar om bevismaterial för utomrättsliga förfaranden. Man blir “dömd” som terrorist och bevismaterialet lämnas ut till främmande nationer med okända konsekvenser. Vad har Tolgfors emot rättsstaten egentligen? Personligen är jag av den uppfattningen att även en terrorist borde ha rätt till en rättegång. Det är en viktig demokratisk princip som jag tycker vi ska hålla fast vid, precis som den personliga integriteten.